Forskaren om vätgasplanerna: ”Bygger på orealistiska förväntningar”

Förra året skärpte EU utgivningstakten av utsläppsrätter. Framöver kommer de att minska i snabb takt fram till 2039, vilket Afv rapporterat om.

Det är en avsevärt tajtare utsläppsbudget som industrin nu har framför sig. Priserna på utsläppsrätter förväntas stiga om inte företagen kan hitta gröna alternativ för sina fossila tillverkningsprocesser.

Här är det meningen att den gröna vätgasen ska spela en avgörande roll men den omställningen går trögt.

Trots att EU stöttat olika vätgasprojekt med cirka 220 miljarder kronor är man inte i närheten att nå produktionsmålen konstaterade EU revisionsrätt i somras. 2022 användes 95 miljoner ton vätgas i världen men endast 0,7% av den var grön.

Fler projekt slopas

Affärsvärlden har rapporterat om hur flera projekt som siktar på att tillverka grönt bränsle lagts på is den senaste tiden. Det senaste exemplet är Uniper som i förra veckan övergav ett projekt att tillverka grönt flygbränsle med grön vätgas i Långsele.

“Långselefabriken bedöms inte som tillräckligt affärsmässig för oss, behovet av hållbart flygbränsle är inte på den nivå vi väntat oss”, sa Unipers VD Johan Svenningsson i en kommentar.

Även den danska energijätten Ørsted har övergett flera vätgasprojekt den senaste tiden. I augusti meddelade bolaget att e-metanolprojektet Flagship One i Örnsköldsvik läggs ned och helt nyligen hoppade Ørsted av den danska regeringens prestigeprojekt “Green Fuels for Denmark”.

När Karen Bomber, försäljningschef på ABB:s energidivision, nyligen kommenterade utvecklingen på en konferens om just grön vätgas pekade hon på människans önskan att göra gott.

”Det var en kollektiv hänförelse. Människor önskar att tro på goda saker. Och grön vätgas är en god sak. Det är det rätta för klimatet men nu har vi en bekräftelse på att industrin måste lära sig gå, innan den kan springa”, sa hon till Jyllandsposten.

Blå vätgas inte konkurrenskraftig

Häromveckan meddelade Shell att oljejätten hoppar av ett projekt för att tillverka blå vätgas utanför Norge. Samtidigt slängde det norska energiföretaget Equinor in handduken för ett projekt att tillverka blå vätgas för att sedan transportera den via en pipeline till Tyskland.

Meningen var att den blå vätgasen skulle användas i de gaskraftverk som den tyska regeringen beslutat ska byggas ut i snabb takt som ”back-up” för det tyska elsystemet.

”Vi har inte sett marknaden för blå vätgas materialiseras och beslutade att inte gå vidare med projektet”, uppgav en talesperson för Shell i Norge.

Blå vätgas är inte förnybar, utan framställs med hjälp av naturgas och koldioxidinfångning. Den ger ett lägre koldioxidavtryck och är väsentligt billigare än att tillverka grön vätgas.

Rachael Burnett på energianalysföretaget Montel menar att utvecklingen sätter upp ett antal frågetecken kring den gröna vätgasens framtid.

”Blå vätgas är billigare än grön vätgas att producera så min fråga är att om vi inte kan göra de här blå vätgasprojekten ekonomiskt hållbara, vad innebär det för de gröna vätgasprojekten?” frågade hon sig nyligen i en kommentar.

Överambitiösa förhoppningar

Det är helt enkelt för dyrt att tillverka den gröna vätgasen. Därför finns det än så länge inte en marknad, trots subventionerna, konstaterar David Cebon, professor i maskinteknik vid Cambridge-universitetet.

Liksom Karen Bomber anser han att de gröna vätgasprojekten är baserade på överambitiösa förhoppningar.

”När projektörer måste göra den faktiska tekniska utformningen och den verkliga kostnadsberäkningen så tar det stopp. Det är det vi ser nu. De verkliga kostnaderna för vätgasproduktion, transport av vätgas och användningen av vätgas för olika processer är mycket högre än de optimistiska prognoserna”,säger han till Afv

Han tror därför att många länder och projektörer kommer att bli besvikna.

”Antalet länder som har gjort produktion av grön vätgas till en central del av sin industripolitik är häpnadsväckande. Men majoriteten av de här planerna är baserade på orealistiska förväntningar på vad vätgas kommer att åstadkomma.”

“Finns realistiska användningsområden”

Men trots farhågorna tror dock David Cebon att vätgasen har en framtid.

Han hänvisar till den så kallade “gartner-hype cycle” som visar utvecklingskurvan för nya teknologier.

I cykeln byggs det först upp en topp av “orealistiska förväntningar.” När toppen väl är nådd så rasar projekt och förväntningar ner i de som i cykeln kallas för “desillusionens dal.”

Det är dock där det börjar vända och då kan projekt och tillämpningar förhoppningsvis resa sig ur askan och träda in på ”produktivitetens platå”.

”Så vi går från toppen av uppblåsta förväntningar för vätgasen till den stora svacka som just har inletts och där projekt faller samman. Här kommer alla bli väldigt desillusionerade, men slutligen kommer olika projekt att nå fram till produktivitetsplatån där det finns en realistisk och ekonomisk användning för den.”

Så i vilka produktionsprocesser ser han att det finns en plats för den gröna vätgasen?

Det handlar framför allt om industriprocesser där det idag används smutsig fossil vätgas där vätgasen används för sina kemiska egenskaper och inte som bränsle.

“Grön vätgas har sannolikt en framtid inom gödseltillverkning, som för närvarande står för 1% av världens koldioxidutsläpp. Det finns också stora möjligheter för grön vätgas inom den petrokemiska industrin och vid tillverkning av glas och plast.”

Stora mängder el

När vätgasen väl slår igenom så är stora mängder förnybar energi nödvändig, konstaterar han. Det beror på att vätgasens energieffektivitet är väldigt låg då en stor andel går till spillo i produktionen.

“Bara för att tillverka de här processerna med grön vätgas skulle det krävas något i stil med två till tre gånger all den förnybara energi från vind och sol som vi har på planeten just nu.”

LKAB har till exempel sagt att man kommer att behöva producera över en miljon ton vätgas och förbruka över 70 terawattimmar fossilfri el per år när bolaget ställt om hela verksamheten år 2050.  2023 konsumerade Sverige totalt 135 terawattimmar el.

Läs Mer: EU:s revisionsorgan: Målen för vätgas är ouppnåeliga

Läs mer: Ståljätten tror inte längre på vätgas: ”Skulle skjuta ut oss som en katapult”