Svensk politik
Forskare sågar regeringens skattepolitik: ”Har funkat i 30 år – detta är fel väg att gå”
Regeringen stoppar den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i helgen med backning av Tidöpartierna (M, L, KD och SD). Uppräkningen sker vanligtvis i takt med inflationen och förra året blev den historiskt hög. Brytpunkten ligger nu på 51 000 kronor i månaden. Om brytpunkten hade justerats upp automatiskt i år hade den landat på nära 57 000 kronor.
Men det blir det alltså inte tal om, vilket kritiseras från olika håll. Bland annat av Jacob Lundberg, tidigare sakkunnig till just Elisabeth Svantesson i skattefrågor, men sedan i våras forskare på Institutet för Näringslivsforskning.
“Sverige har en av världens högsta marginalskatter. Den träffar dessutom från relativt låga inkomster i ett internationellt perspektiv. Det är ganska många som betalar statlig inkomstskatt. Att man vill att ännu fler ska betala den statliga inkomsten är under all kritik. Jag tycker att det här är helt fel väg att gå”, säger Lundberg till Affärsvärlden.
Lundberg tycker inte det är läge att frångå praxis.
“Det finns politiska och ekonomiska skäl bakom allt man gör. Men jag tycker att det är en dålig åtgärd i sak. Skattesystemet ska vara förutsägbart och den här brytpunkten har fungerat i 30 år. Då ska man inte frångå det för att det råkar vara hög inflation”, säger Jacob Lundberg.
Grahn: Stimulanserna borde vara större
Regeringen anser att det är både ”pragmatiskt” och ”rimligt” att pausa uppräkningen under ett år givet utvecklingen av ekonomin. Beslutet innebär att staten får ytterligare 12 miljarder kronor i intäkter.
Under månadsmorgonen meddelade regeringen samtidigt en annan satsning – ett nytt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Reformen kostar 11 miljarder. För en familj som består av en polis och en sjuksköterska kommer skatten att minska med 14 000 kronor per år, meddelade statsminister Ulf Kristersson under presskonferensen.
Även det väcker känslor.
“Regeringens utspel de senaste två dagarna är säkert ett resultat av att man hamnat under press på ett eller annat sätt. I praktiken innebär det ju att man höjer inkomstskatten för dem som betalar statlig skatt och sänker den för de som ligger under skiktgränsen. Kostnadsmässigt går det jämnt ut för statskassan”, säger Danske Banks chefekonom Michael Grahn.
Han fortsätter:
“Det är bra att man hjälper hushållen, men stimulanserna borde kunna vara större. Varför ställa en grupp mot en annan när statsfinanserna är så starka och statsskulden låg?”
“Mindre lönsamt att jobba”
Jacob Lundberg är också kritisk.
“Jag är skeptisk till att göra en skatteväxling på det här sättet. Det innebär per definition att skattesystemet blir mer progressivt. Man får högre marginalskatter och den som tjänar mer betalar högre skatt. Det leder till att det blir mindre lönsamt att anstränga sig på jobbet, att jobba fler timmar, att skaffa sig en längre utbildning och så vidare”, säger Jacob Lundberg.
Affärsvärlden har sökt Elisabeth Svantesson som avböjt att kommentera.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
