Försiktigt optimistisk över svensk industri

Inköpschefsindex, PMI, för industrin i Sverige överraskade med att stiga från 54,9 i september till 58,4 i oktober. Det är unikt högt. Samma siffra steg i USA och EMU, men inte alls lika mycket.

Eftersom PMI historiskt sett varit en ledande indikator för industriproduktionen, skulle det kunna tala för en ökad produktionstillväxt inom industrin om några månader. Betyder det alltså att den nedåtgående trenden för industriproduktionen som vi sett i år kommer att brytas?

Än är det för tidigt att ropa hej. Swedbank/Silf, som har tagit fram indexet, betonar att utfallen för enskilda månader bör tolkas med viss försiktighet. Ser man på dagens siffror på industri­produktionen, som kommer från SCB, så pekar de inte i någon positiv riktning. En mycket volatil utveckling under tredje kvartalet resulterade i en fortsatt fallande industriproduktion för hela kvartalet, jämfört med kvartalet innan.

Frågan är också vad det starka PMI-talet från oktober kan väntas motsvara i faktiska tal om några månader. Och om uppgången kommer att hålla i sig, eller om det var ett tillfälligt uppsving från september, vars månadssiffra var låg.

För att kunna dra riktiga slutsatser av den nya siffran bör man känna till något om hur produktionen utvecklats sedan finanskrisen och på vilken nivå den befinner sig i dag. Enligt SCB:s statistik ligger industrins produktion hittills i år omkring 20 procentenheter lägre än nivån för år 2007, året före finanskrisen. En uppgång i dagsläget sker alltså från en mycket låg nivå. Men inte bara det. Finanskrisen verkar också ha satt gamla sanningar ur spel.

Industriarbetsgivarnas chefsekonom, Mats Kinnwall, drar i en analys slutsatsen att barometertal som före finanskrisen motsvarades av hyggliga tillväxttal har efter finanskrisen motsvarats av allt svagare tal och på senare tid fallande produktion inom tillverkningsindustrin.

Sambandet mellan PMI och den faktiska industriproduktionen ser ut att ha ändrats på samma sätt de senaste åren. Under 2013 och 2014 vände PMI upp, vilket indikerade stigande industriproduktion, men industrin fortsatte ändå att visa upp negativa tal. Så den senaste tidens starka PMI-siffra är inte helt lätt att tyda.

Min egen tolkning är att det skulle kunna handla om en viss förbättring av tillväxten de närmaste månaderna, men från en historiskt låg nivå.

Mot det talar andra faktorer. En intressant notering, som inte uppmärksammats, är att delindex för industrins lager av inköpt material har fallit markant under hela 2016. Industrin ser alltså inte ut att planera för ökade inköp av material, vilket borde ske om en produktionsökning är att vänta i närtid. Historiskt har nedgångar i inköpt material inträffat i samband med konjunkturnedgångar, som exempelvis under 2008.

I Almegas färska prognos för svensk ekonomi räknar vi med att industrins produktionsvolym minskar marginellt i år och ökar med knappt 2 procent nästa år. Industrins sysselsättning kommer dock att fortsätta minska, både i år och nästa år, enligt vår bedömning. I alla fall den direkta sysselsättningen. Industrin skulle kunna skapa jobb inom exempelvis företagstjänster, som under 2016 mött ökad efterfrågan. Vi räknar också med en fortsatt historiskt svag exportmarknadstillväxt nästa år.

Men bedömningen är att exporten trots allt stiger lite över 2 procent. Visserligen något svagare än världsmarknaden, men ändå. Det kan ändå tolkas som att vi är optimister.

Med Trump på hand

Att Donald Trump vann presidentvalet överraskade trots att vi kände till risken. Nu kvarstår osäkerheten om vilken politik han lyckas driva igenom i USA:s kongress. Frågan är om, och i så fall när, USA kommer att resa nya handelshinder mot omvärlden. Risken för en lägre global tillväxt och världshandel på längre sikt har i alla fall ökat.