”Förra krisen var värre”

Affärsvärlden träffar East Capitals ordförande och grundare Peter Elam Håkansson som nyligen har återvänt från det ekonomiska toppmötet Russia Forum i Moskva. Det fanns en hel del att diskutera. Det är ett extremt tillstånd som fondentreprenören och hans bolag just nu befinner sig i.

Aktiemarknaderna i Östeuropa, där firman har sina investeringar, har det senaste året upplevt en om möjligt ännu större kollaps än börserna i Stockholm och USA. Moskvabörsen, som är East Capitals största marknad, har backat 75 procent i dollartermer sedan toppen i maj i fjol. De tre baltiska länderna, som är en annan stor marknad för firman, har kört rakt in väggen. Och en stor bank där East Capital var delägare har i praktiken gått omkull och tagits över av staten. Bara dagar innan vårt möte har kazakiska banken BTA gått samma öde till mötes. Där hade East Capitals fond en dryg miljard kronor investerade.

– Det är naturligtvis väldigt tråkigt med en sådan här marknad som går ned, det tycker jag är supertrist, både personligen och ur investerarnas synvinkel. För det är de facto en värdeminskning som drabbar väldigt många människor, säger Peter Elam Håkansson, som ändå tycker att läget är bättre än vid Rysslandskrisen 1998.

– Vi har varit med om den här situationen tidigare och det var egentligen mycket värre förra gången än vad det är nu. Vår erfarenhet under alla de år vi har hållit på med det här har varit att hela tiden försöka se möjligheter i motgångar. Det betyder också att försöka agera lite annorlunda än vad alla andra gör och förhoppningsvis kan vi göra några affärer som är bättre än andra och addera till en bättre performance.

– Allt var inte nattsvart 1998 heller även om det kändes så vid den tidpunkten. Det började även komma fram möjligheter till intressanta affärer som vi var ganska snabba på att ta vara på och det visade sig vara en väldigt bra strategi. Vinnarna finns bland de investerare som månadssparade, de som verkligen fortsatte att investera under de tyngre perioderna fick en fantastisk utväxling.

För East Capital skiljer sig utvecklingen på en viktig punkt. Uttagen från fonderna har varit betydligt mindre den här gången, 10-15 procent av minskningen i förvaltat kapital beror på uttag. Det var betydligt stökigare för East Capital när Ericsson rasade efter millennieskiftet och i samband med krisen på tillväxtmarknaderna år 2006.

– Det tycker vi är ett mått på att våra kunder har en långsiktig syn på det hela. De flesta har sparandet som en del i en pensionsplan och många sätter också löpande in mer pengar. Precis den typen av beteende som vi tycker är det bästa.

Det verkar alltså som om investerarna har anammat uppmaningen att månadsspara.

– Precis som jag gör själv. Jag månadssparar för fullt i nuläget, säger Peter Elam Håkansson.

Han, och övriga ägare av bolaget, lever som de lär och har investerat nästan alla finansiella tillgångar som de har i företagets egna fonder samt det börsnoterade bolaget East Capital Explorer. Han äger 50 procent av själva bolaget East Capital.

Av fonderna var det Rysslandsfonden som hade sämst utveckling förra året och tappade 69 procent. Bäst har Turkietfonden gått, som står på minus 58 procent.

Ryssland
När det gäller Ryssland har den ekonomiska omställningen varit brutal. För bara ett halvår sedan var den ryska inflationen ett stort problem. Valutareserven var världens tredje största, den ryska statsbudgeten var i jämvikt om oljepriset höll sig över 75 dollar per fat. BNP växte med i genomsnitt 7-8 procent per år.

I dag har ekonomin tvärstannat. Byggen står stilla, tillväxten är obefintlig och oljan handlas runt 40 dollar per fat – jämfört med 147 dollar i juli förra året. En tredjedel av valutareserven har gått åt till att stödköpa rubel.

– Det största problemet för den ryska ekonomin i dag är oljepriset som i väldigt stor utsträckning även påverkar rubeln. Det är de två största orosmomenten som vi ägnar mest tid och kraft att försöka förstå, säger Peter Elam Håkansson.

Han anser att oljepriset är på för låg nivå i dag. Men trots att en uppgång även beror på hur den amerikanska ekonomin utvecklas är han optimistisk.

– Någonstans runt 60-70 dollar per fat tycker vi är en rimlig prisnivå på oljan.

Oljepriset är centralt för East Capital i Ryssland. Rysslandsfonden består till 48 procent av aktier i olje- och gasbolag. Vilket ändå är betydligt mindre än andelen på Moskvabörsen i stort. Största innehavet i Rysslandsfonden är oljebolaget Lukoil, vars börskurs nästan halverades förra året. Näst störst är Gazprom, som har tappat mer än två tredjedelar av sitt börsvärde. Östeuropafonden har 30 procent i olje- och gasbolag.

Den ryska valutan är alltså en annan huvudvärk. Rubeln har tappat 20 procent mot den svenska kronan och än mer mot dollar och euron. Peter Elam Håkansson anser dock att rubeln är fundamentalt rätt värderad i jämförelse med valutor i andra olje- och råvaruberoende länder. Däremot flaggar han för att den psykologiska effekten kan sänka kursen ytterligare, och på frågan om en smygdevalvering är bra eller dålig blir svaret:

– Om det tvistar de lärde, inklusive alla ryssar, och det finns ingen konsensusuppfattning. Fördelen med det som har skett är att många av de mest utsatta bolagen fått möjligheten att flytta sin valutaexponering. Nackdelen är att det har skett på bekostnad av ryska staten.

Moskvabörsen har gått igenom en liknande höst som de i Europa och USA, med kriser för banker och investerare med hög belåning. Med den skillnaden att de som varit högt belånade i Ryssland har suttit på landets största företag.

– Insikten om att det fanns mer utländska skulder i systemet än vad man var medveten om bidrog till den kraftiga nedgången under hösten. Skulderna fanns framför allt på oligarknivå och ofta med stora, viktiga ryska bolags aktier som säkerhet. Det skapade ett stort dilemma för den ryska staten. Ska 25 procent av Norilsk Nickel hamna i Deutsche Banks eller UBS händer, för att oligarkerna inte kan betala sina skulder? Det kan jag förstå att den ryska staten inte tyckte var helt idealiskt.

– Mycket av dessa lån har man försökt lägga om till rubellån. Den långsamma devalveringen skapade möjligheter att låta de känsliga situationerna i viktiga bolag komma på plats. Jag tror att det mesta är gjort nu. Jag tror även att den ryska centralbanken och regeringen inser att det här är en ganska kostsam strategi och att man inte kan hålla på att devalvera valutan.

En annan viktig fråga är vad som händer med det ryska banksystemet i finanskrisens spår. East Capital har i dag 1,6 miljarder investerade i ryska banker, där det största innehavet är Probusiness Bank.

– Dilemmat är att banksystemet i Ryssland var och är för litet i relation till storleken på ekonomin, vilket gjorde att det kom in en massa utländska lån i systemet som skapade obalanser.

Föga förvånande tycker Peter Elam Håkansson att den ryska börsen är billig just nu. Den värderas till tre gånger årsvinsten jämfört med det historiska genomsnittet på runt åtta gånger. Vissa bolag handlas till p/e 1.

– Jag tycker nästan att hela den ryska marknaden är för bra för att vara sann om man tittar på värderingarna, och jag tror absolut att de kan komma tillbaka till tidigare höga nivåer. Dagens låga värdering beror på en kombination av allmänt svåra världsmarknader och en särskilt negativ syn på Ryssland. Nu talar jag givetvis i egen sak, eftersom vi är Rysslandsförvaltare, men jag tycker att det värderas orättvist.

Baltikum och övriga Östeuropa
En krishärd som är särskilt på tapeten för både Sverige och East Capital är de baltiska länderna. Firman var tidigt ute i regionen med sin Baltikumfond som startades sommaren 1998. Från starten till toppen hösten 2007 steg fonden med över 700 procent.

Men från september har utvecklingen varit mer eller mindre spikrakt nedåt. Även om Baltikumfonden är mer diversifierad än Rysslandsfonden, har det inte hjälpt när hela marknaden sjunkit ihop.

East Capital har ägande i bland annat lettiska storbanken Parex, där staten har tagit över cirka 85 procent av aktierna från de tidigare huvudägarna.

– Vi vet fortfarande inte om det är en smäll eller inte. Det är vi och några andra fondinvesterare som har resterade aktier. Vi har fortfarande kvar aktierna i banken och banken finns kvar.

Kreditkulturen i Baltikum är en central fråga just nu för East Capitals investeringar. Frågan är om låntagarna följer amerikanskt exempel och lämnar nycklarna till sina hus till banken eller kämpar för sitt nyvunna välstånd. Peter Elam Håkansson tror på det sistnämnda.

– Generellt sätt har östeuropéerna varit ganska tveksamma till att ta på sig skulder, det är snarare vi från väst som lärde dem att det är bra att ha lite skulder. Och det är klart att vissa har lärt sig lite för bra. Men den känsla jag har när jag pratar med folk är att de har en enormt hög betalningsmoral.

Peter Elam Håkansson tror att de baltiska ekonomierna kommer att bottna.

– Jag tror det finns stor chans att vi ser botten i Baltikum i slutet av året. Det finns stora obalanser i ekonomin, men samtidigt också många framgångsrika företag. Baltikum drabbades först av nedgången i ekonomin och kommer troligen att komma ur krisen först också.

Liksom banker i hela världen har östeuropeiska banker drabbats hårt av krisen, där East Capital har en särskild exponering med sin fond East Capital Financials Fund, som investerar i onoterade banker. Häromveckan råkade fonden ut för ett ordentligt bakslag när kazakiska banken BTA nationaliserades och staten tog över 78 procent av bolaget, till ett pris av 8,4 kazakiska tenge per aktie, vilket motsvarar 0,16 procent av bokfört värde. En femtedel av fondens initiala kapital på 5,5 miljarder kronor var investerat i BTA, en investering som är kraftigt utspädd efter statens övertagande.

I många Östeuropeiska banker har det varit en akut likviditetskris som utlöst nödstoppet. Peter Elam Håkansson säger att han inte vet exakt vad som hände i BTA.

– Övertaget skedde väldigt snabbt och det har lämnats ut få detaljer. Det har varit ett styrelsemöte efteråt där det i princip bara valdes en ny styrelseordförande. Det är klart att det har varit kreditförluster i de kazakiska bankerna, för alla de här länderna har haft en ganska snabb utveckling av fastighetssektorn, så jag misstänker att det är på den fronten.

– Vi har också en person som är med i styrelsen i BTA. Han var på styrelsemöte och pratade med ägarna precis dagarna innan det här hände. Han var där torsdag fredag och så hände det här över helgen. Det är klart att något nytt har dykt upp.

East Capitals innehav i östländer vid sidan av Ryssland och Baltikum är dock begränsat. Östeuropafonden har till exempel bara en tredjedel av sitt marknadsvärde i tidigare Sovjetrepubliker som Ukraina och Kazakstan samt Warsawapaktländer som Polen, Tjeckien, Ungern med flera.

Balkan och Turkiet
Men East Capital är inte bara Ryssland och Baltikum. För några år sedan var intresset stort för att investera på Balkan. East Capital drog i gång sin Balkanfond hösten 2004, och liksom de andra fonderna var utvecklingen enastående till en början. Men även här tog det roliga slut hösten 2007.

Förra året fick aktiemarknaderna i regionen mycket stryk och flera länder har obalanser i form av bytesbalansunderskott. Dessa har finansierats genom direktinvesteringar. Att många människor på Balkan jobbar utanför sina hemländer och skickar hem pengar betyder mycket.

– Nu när väldigt många rumäner lämnar Spanien och flyttar hem försvinner penningströmmen. Och det gäller inte bara Rumänien, flera andra länder får också sämre penningströmmar. Det är definitivt en riskfaktor.

Balkanfondens största innehav i dag är den Slovenska detaljhandelskedjan Mercator. Slovenien är också näst största land i fonden med 16 procent av värdet, med Serbien som trea med strax under 10 procent av fondvärdet.

– Vi tror att Serbien klarar sig ganska bra i år, därför att de fortfarande håller på med privatiseringar, och många utländska bolag är intresserade att komma in där. Det kommer troligen att hjälpa ekonomin ganska bra.

Han berättar att Fiat håller på med en jätteinvestering i Serbien. Fiat har köpt serbiska Zastavas Automobili där Fiat Punto ska tillverkas till kunder på Balkan, i Nordafrika och i Ryssland. På privatiseringssidan är det de statliga teleoperatörerna som lockar.

– På telekomsidan finns det mycket pengar. Tittar man på vilka utdelningar telekombolagen ger så visar det på att de har för mycket cash just nu. Vi tror väldigt mycket på Balkan som är en intressant region. Den har en väldig “catch-up”-potential.

Det överlägset största landet i Balkanfonden tillhör, formellt sett, inte Balkan. Det är Turkiet som står för hela 46,5 procent av innehavet. En bidragande orsak är att den turkiska aktiemarknaden faktiskt har hållit emot, när övriga östmarknader har packat ihop.

För snart två år sedan startades också en ren Turkietfond, som från starten haft en värdeutveckling på – förhållandevis blygsamma – minus 50 procent.

– Det beror på att Turkiet lärde sig mycket av krisen 2001, som var väldigt smärtsam, framför allt för bankerna. Det har gjort att deras primärkapitalkvot, som i väst ligger runt 8 procent ligger på runt 15 procent. Att bankerna lärde sig läxan och har större andel eget kapital gör att de har lägre risk i balansräkningen.

Den turkiska räntan har tidigare legat på en väldigt hög nivå för att stärka den turkiska liran, och inflationen har varit ett stort problem. Och, som Peter Elam Håkansson påpekar, är inflationstrycket i världen inget stort problem just nu och räntan kan sänkas. Det är också bra för bankerna, som precis som i Sverige är en av de tyngsta sektorerna på börsen. Turkietfonden har också 40 procent av sina innehav i finanssektorn, med fem banker bland de tio största innehaven.

– Därför har Turkiet fortsatt goda förutsättningar att vara en intressant marknad. De kommer också att känna av krisen på olika sätt och vis, men allt är relativt.

Private equity-fonderna
East Capital har förutom de fem vanliga aktiefonderna även en handfull private equity-fonder som i första hand vänder sig till institutionella investerare. De investerar direkt i onoterade bolag eller fastigheter. För dessa fonder letar Peter Elam Håkansson efter företag som själva har lån som förfaller och måste få in pengar.

Förra hösten noterades investmentbolaget East Capital Explorer på börsen, ett bolag som investerar i andra fonder – i det här fallet främst East Capitals Bering-fonder. Emissionen övertecknades och bolaget fick in 3,4 miljarder kronor, varav nästan hälften är investerade i dagsläget.

Per sista januari värderades aktien med 40 procents rabatt mot substansvärdet och 6 kronor lägre än kontantandelen – en ordentlig misstroendeförklaring med tanke på att substansvärdet i sig det senaste året minskat med 24 procent.

– Det är billigt. Vi kan konstatera att vi är väldigt glada över att East Capital Explorer inte har gått ned mer på “net asset value”, vilket är den del vi kan påverka. Vi tog in pengarna på 100 kronor och substansvärdet var per sista januari motsvarande 76 kronor. Detta under ett år då väldigt många av marknaderna vi jobbar i har gått ned kraftigt. Vi har varit försiktiga och investerat pengarna gradvis.

Peter Elam Håkansson tror att rabatten beror på två saker. Dels att bolaget är relativt okänt, dels att många helt enkelt upplever det som en riskabel investering. Investeringsarbetet pågår och trots den försiktiga strategin ser framtiden lovande ut.

– Stor kassa och nuvarande marknadssituation är en enormt stark relativ fördel. Det finns en hel del spännande investeringsobjekt, så det pågår ett stort arbete på den fronten just nu.

Fakta: East Capital
Förvaltat kapital: (53 mdr årsskiftet 07/08) 20 mdr årsskiftet 08/09.
Omsättning 2007: 1 542 mkr.
Vinst 2007: 498 mkr.
Antal anställda i dag: 170 (28 nationaliteter, talar 32 språk).
Ägare: Peter Elam Håkansson ca 50 %, resterande övriga partners: Aivaras Abromavicius, Jacob Grapengiesser, Karine Hirn, Albin Rosengren, Kestutis Sasnauskas, Justas Pipinis.

Miljardraset
Firman förvaltar: Fem publika aktiefonder, med ett totalt marknadsvärde på 9,6 miljarder kronor.

Rysslandsfonden: störst med ett värde på 4 miljarder vid årsskiftet (15 miljarder ett år tidigare).

Östeuropafonden: med 3,3 miljarder (12 miljarder).

Baltikumfonden: med 414 miljoner kronor (1,2 miljarder), samt de två nyare fonderna.

Balkanfonden: med 1,2 miljarder

Turkietfonden: med ett värde på 844 miljoner kronor.

Utöver det förvaltar: East Capital tre Luxemburgfonder med 430 miljoner samt fem Beringfonder som är “semi-publika” vilket betyder att de bara är öppna för insättningar och uttag vid vissa tidpunkter och investerar i både noterade och onoterade bolag. Det finns också en private equity-fond specialiserad på banker och med ett investerat kapital på 5,5 miljarder samt fonder som på liknande sätt investerar i energi och fastigheter.

Studerat i Paris

Namn: Peter Elam Håkansson.
Familj: Hustrun Anna Elam, fyra söner.
Född: 1962.
Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm, studier vid EDHEC i Paris.
Karriär: Tio år hos Enskilda Securities i olika positioner, grundade East Capital 1997.
Motto: “Jag försöker se möjligheter även i svåra situationer.”