Företagens nya religion

Att inte växa är att dö en smula. Det är den krassa verkligheten för världens industriländer och deras företag. Och för att växa måste man vara innovativ. Innovation har länge förknippats med forsknings- och utvecklingsbudgetar, patentansökningar och uppfinnarjockar men handlar om mycket mer än så.

Cheferna för budgetmodekedjan H&M är innovativa när de knyter den internationellt kände prestigedesignern Karl Lagerfeld till sig. Bankerna var innovativa när de började paketera aktier i fonder och skapade en breddmarknadsprodukt av en smal nisch. Snabbmaten har revolutionerat våra liv.

Innovationer har på sätt och vis alltid drivit människans utveckling, och begreppet innefattar produkter såväl som nya processer och arbetssätt.
De senaste 100 årens snabba tekniska utveckling i Västvärlden är en följd av industrialiseringen och framväxten av en kundbas som var stor nog att skapa avkastning på investeringar i innovationer.

Möjligheten att tjäna pengar på innovationer har i sin tur odlat fram en bred finans- och riskkapitalmarknad. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen är alltså hårt sammantvinnade, möjligheten att kommersialisera en produkt eller tjänst är helt avgörande för att det innovativa samhället ska blomstra.

I den globala konkurrensen om tillväxt har betydelsen av att definiera hur ett gynnsamt innovationsklimat ser ut blivit alltmer central. Innovationsekonomin håller på att ersätta “den nya ekonomin” och it-eran.

Dåvarande utbildningsministern, nuvarande näringsministern Thomas Östros och dåvarande näringsministern Leif Pagrotsky producerade i somras ett dokument med titeln Innovativa Sverige. Det är en deklaration som slår fast att det är viktigt att Sverige på olika sätt stärker sitt innovationsklimat, det är vår brygga till framtiden.

En viktig strategi för Sverige är att identifiera och prioritera forskning på ett par profilområden där vi har chans att vara med bland världsledarna, så att vi inte sprider resurserna för tunt.
Statliga Vinnova är tillsammans med en handfull olika forskningsstiftelser och myndigheter ansvarigt för att driva frågorna om ett bra forskningsklimat och finansiera forskning.

– För att få ett bra innovationsklimat handlar det mycket om att öka samspelet mellan företag, politiker och universitet. Flertalet innovationer sker i samspel på ett eller annat sätt. Man måste lära sig att förstå de andra parterna för att det ska fungera, vi kallar det “learning by fighting”, säger Per Eriksson, generaldirektör för Vinnova.
Han framhåller gärna Finland som en näraliggande god förebild.

– I Finland har de varit väldigt duktiga på samverkan, framförallt för att utnyttja sin potential inom skog och it. Vi ser också att man i exempelvis USA vid universitet som Stanford och MIT har lyckats väl med saminvesteringar när det gäller utveckling och forskning, så kallade Private public partnership.

Förutom gränsöverskridande samverkan handlar det mycket om hur företagsvillkoren ser ut, och om vilka möjligheter forskare och universitet har att få ekonomisk hävstång på sina projekt om de kommersialiseras.

– Det gäller att skapa ekonomiska incitament för nya bolag och att ge universiteten möjlighet att behålla de vinster deras forskning kan ge. När det gäller att utveckla regelverket och skattesysystemet ligger exempelvis USA 25 år före oss, och Storbritannien ligger 10 år före, säger Lena Torell, vd för IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin).

De bedömare som Affärsvärlden talat med pekar, förutom Finland, Storbritannien och delar av USA, även ut länder som Kanada, Holland, och Korea som föregångare när det gäller att skapa goda förutsättningar för innovationer. När korsbefruktningen mellan privat och offentliga intressen fungerar som bäst bildas det kluster, det vill säga större grupperingar av forskningsenheter, universitet och företag, som är helt avgörande för en gynnsam utveckling.

Tidningen Business Week pekade nyligen lite summariskt ut följande heta regioner i världen: Silicon Valley (USA), Kina, Indien och Europa. I Europa nämns tre tunga välkända forskningskluster, Max Planck-institutet i Tyskland, Roslin Biocenter i Skottland, (skapade det klonade fåret Dolly) och IMEC i Belgien, men även “telematics valley” i Göteborg nämns som ett kluster i växande.

“Telematics valley” bygger på it/telekom och fordonsutveckling. Kista utanför Stockholm, Uppsala och Ideon i Lund är tre andra viktiga svenska kluster (se separat artikel på nästa uppslag). Men Anders Flodström, rektor för KTH i Stockholm tycker att vi saknar riktiga kluster i Sverige, “det är mer som enstaka fyrtorn som sticker upp”. Han pekar ändå ut fordonsindustri (lastbilar) och it (telekom) som områden där Sverige är världsledande på innovation. När det gäller bioteknik är frågan ännu öppen om hur vi kommer att platsa.

– Vi har varit duktiga inom läkemedelsindustrin tack vare att vi haft en välordnad vård med kliniska prövningar. Men i dag är det svårt att säga vart det tar vägen, det är fortfarande en öppen fråga hur vi kommer att lyckas inom bioteknik, det handlar ju om hur man ska kunna göra pengar på innovationerna också, säger Anders Flodström.

Han pekar i stället på närliggande medicinsk teknik som ett område där vi lyckas mycket bra, med äldre bolag som Gambro och Elekta, och yngre som Sectra och Radi Medical.

Energi, biologi och nanoteknik pekas av experterna ut som tre viktiga områden inom vilka framtidens stora genombrott ska ske (se faktaruta nedan).
Samtidigt kan man fråga sig om det är möjligt att mänskligheten kommer att kunna skapa lika stora framsteg under de närmaste 100 åren som vi gjort under de gångna. Absolut, säger de som Affärsvärlden talat med.

– Kommande år kommer innovationerna att drivas av Sydamerika och Sydostasien, och den kommer kanske att få ännu större kraft än den europeiska industriella revolutionen. Deras framväxande medelklass kommer att vara starkt fokuserad på infrastruktur, som att åka, bo och kommunicera. Det innebär gyllene tider för många svenska företag, säger Anders Flodström.

På ett plan handlar det om ekonomiska/politiska förutsättningar för att Sverige ska kunna bli en riktigt bra innovationsekonomi där företagen blomstrar, på ett annat om kulturen vid universitet och företag. För till syvende och sist handlar det om människor. Apples grundare Steve Jobs sägs ständigt vara en galjonsfigurerna för innovationsekonomin. I en intervju nyligen fick han frågan: “Hur systematiserar man innovation?”. Han svarade:

– Det kan man inte. Man anställer bra, smart folk som utmanar varandra varje dag för att utveckla de bästa produkterna. Sådan är vår företagskultur, den är enkel? För ett par år sedan körde vi en kampanj på temat “tänk annorlunda”, som var lika mycket riktad till våra anställda som till allmänheten…”

HUR LEDER DU FÖR INNOVATION?

Lars Westerberg, vd Autoliv
“Man måste sortera fram de bästa idéerna”
– I en riktig forskningsorganisation är problemet sällan idétorka utan snarare för många idéer. Det gäller att sortera ut de bästa. Det gäller också att så tidigt som möjligt upptäcka vilka projekt som inte leder någon vart, säger Lars Westerberg, vd för bilsäkerhetsföretaget Autoliv.

Autoliv har en särskild process för att identifiera projekt utan bärkraft – APDS (Autoliv Product Development System). Lars Westerberg betonar också att bolagets 3 800 personer starka forskningsorganisation måste ha en sådan spetskvalitet att Autoliv får in externa idéer och blir intressant som partner för andra företag. Tack vare att så är fallet har Autoliv kunnat driva samriskprojekt med ledande tillverkare av sprängämnen (för att utlösa krockkuddar) och vävning (för att göra materialet till kuddarna). 

***

Karl Bergman, forskningsdirektör Vattenfall
“Tänk på genomförandet”
– Vi lägger ner stor energi på att få forskarna att tänka i genomförande och lönsamhet redan på idéstadiet. Vi måste alltid tänka igenom hur vi kan få ut idén i färdiga produkter eller processer, säger Karl Bergman.

Vattenfall försöker också ta med tvärfunktionella team i utvecklingsfasen. Syftet är att de delar av organisationen som driver verksamhet och har kundkontakt hela tiden ska kunna ge synpunkter på vad som kan fungera kommersiellt och praktiskt.

***

Lars Pettersson, vd Sandvik:
“Integrera forskning med kundbehoven”
– Det är oerhört viktigt att koppla forskningen till affärsverksamheten, integrera forskningen med marknaden och kundernas behov. Då får vi fram rätt teknik och rätt lösningar till rätt kostnader, säger vd Lars Pettersson.

På Sandvik bär marknadsorganisationen merparten av kostnaderna för forskningen. Det finns en central budget, men den är liten. Ibland händer det att affärsområdescheferna säger nej till projekt för att de inte beräknas ge utdelning förrän på riktigt lång sikt. Då händer det att koncernledningen i stället går in med resurser.

Ett sådant projekt, en ny process för tillverkning av hårdmetall, drogs i gång för 15 år sedan men tas i bruk först under 2004-2005. Sandvik låter också sina 2 200 anställda inom forskning och utveckling sätta av 10 till 20 procent av sin tid för “egna” projekt.

– Där kan tidshorisonten vara längre och ramarna vara vidare. Ibland får vi fram riktiga snilleblixtar den vägen. Ett exempel är en typ av skiktbelagda band som vi ska introducera på marknaden inom kort, säger Sandvikchefen Lars Pettersson.