”För hög risk i Tesla”

Ni var tidigt ute med en fond som investerar i förnybar energi, miljöteknik och vatten. Den lanserades 2008. Varför startade ni den?

– Tajmingen kanske inte var den bästa, med tanken på Lehman-kraschen. Men det vi såg var att det fanns en möjlighet att investera långsiktigt i bolag som gynnas av omställningen i energisektorn, som hittar lösningar på problem relaterade till bristen på rent vatten och som på andra innovativa sätt löser svåra miljöproblem med ny teknik.

Hur har intresset för fonden utvecklats under åren?

– Det förvaltade kapitalet låg på en ytterst blygsam nivå, runt 60 miljoner kronor, fram till 2011–2012 när vi äntligen började komma upp ur stålbadet. Då var det också många andra liknande fonder som hade kastat in handduken, men vi hade hängt i och när intresset ökade igen kunde vi uppvisa ett bra track-record när det gäller att förvalta den här typen av fonder. I dag har det förvaltade kapitalet ökat till ungefär 370 miljoner kronor, vilket fortfarande är relativt lite, men intresset är stort nu. På fem år har fonden avkastat cirka 90 procent räknat i kronor.

Fonden har nyligen, som en av världens första, blivit Svanen-märkt. På vilket sätt begränsar det placeringsmandatet?

– Inte alls, faktiskt. Det visade sig när vi fick märkningen att alla de innehav som finns i fonden är Svanen-kompatibla. Det vi förstärkt är att tydligt dokumentera vår process och arbetet med inte bara E, det vill säga environmental i ESG, utan också S och G, social and governance.

Vilken typ av bolag investerar du i?

– Strategin är att hitta bolag med strukturell tillväxt, vilket är mer värdeskapande än cyklisk tillväxt och mindre beroende av konjunkturcykeln. Ett exempel på en sektor som vi undviker är solenergi där det pågår ett race to the bottom. Det finns något som kallas Swansons lag, som innebär att varje gång produktionen fördubblas faller priserna med ungefär 20 procent och ser man på utvecklingen sedan 1976 har priset på solpaneler fallit med 99 procent. Däremot tror vi starkt på elektrifieringstrenden – allt från bilar till cyklar och motorsågar kommer att drivas med batterier och således elektricitet framöver.

Så vad har ni för innehav som gynnas av den trenden?

– Vi gillar att smyga lite bakom kulisserna, så det uppenbara bolaget – Tesla – har vi inte i portföljen. Det är möjligt att Tesla blir vinnaren på elbilsmarknaden, men det är för mycket risk för oss. Däremot har vi ett innehav i ett tyskt bolag, Infineon, som är världsledande inom tillverkning av krafthalv­ledare, och möjligen lite mindre exotiskt än Tesla. Det finns fem gånger så många halvledare i en elbil som i en bil med förbrännings­motor, dessutom finns de i till exempel laddstolpar. Filosofin är lite att när det är guldrusch ska man köpa bolagen som tillverkar spadar. Ett annat exempel på det är belgiska Umicore som arbetar med återvinning av batterier. Däremot är vi skeptiska till bolag som till­verkar batterier. Priserna på batterier ­kommer att falla snabbt i takt med ökad produktionskapacitet som blir resultatet av ökad ­efterfrågan. Det är samma kurva som för solpaneler, och samma hopplösa konkurrens i form av, mer ­eller mindre, kinesiska staten på andra sidan.

Har ni något svenskt bolag i portföljen?

– Ja, vi har ett innehav i Nibe. Det är ett bra exempel på den typ av bolag vi gillar, ett verkstadsbolag med extremt bra ledning och ägare som gynnas av en strukturell tillväxt, i det här fallet för värmepumpar. Nibe har också gjort internationella förvärv på marknader där penetrationen för deras produkter inte är lika hög som i Norden, där tror jag att det finns en bra potential. Ett ­annat bolag med svensk anknytning är norska Tomra som har en extremt bra stor­ägare i Latour. Tomra är mest känt för återvinning av pantburkar och liknande, men bolaget har också sofistikerade digitala lösningar för återvinning inom industrin.

Alexander Jansson

Förvaltar: CB Save Earth Fund (tillsammans med Carl ­Bernadotte och Marcus Grimfors).

Förvaltat kapital: Cirka 380 miljoner kronor.

Utveckling hittills i år: Cirka +18 procent.