För dyra förhoppningar

VÄNTA Kurserna för aktier i bioteknikbolag är notoriskt svårprognostiserade. Går projekten rätt väg, kan aktiekursen tiofaldigas på något år. Misslyckas ett projekt kan halva börsvärdet – eller ännu mer – raderas på en dag.

Bioteknikbolaget Genovis är ett i raden av förhoppningsbolag på smålistorna utanför Stockholmsbörsen. Bolaget grundades i Lund 1999, och forskade då – kort sammanfattat – på hur man skulle få in DNA-molekyler i levande celler. 2005 blev bolaget ett av de första att noteras på NGM:s Öresundslista, men sedan 2007 handlas aktien på First North.

2015 beslutade Genovis styrelse att renodla verksamheten och knoppa av nanoteknologi-verksamheten. Detta för att öka fokuset på kommersialisering, vilket styrelsen ansåg gjordes bäst genom att fokusera på de enzymprodukter som används inom läkemedelsframställning. I samband med detta lämnade grundaren Sarah Fredriksson vd-posten och blev styrelseordförande, för att år 2017 lämna bolaget helt.

Istället klev den nuvarande vd Fredrik Olsson in. Han har varit med i bolaget sedan 2002, framförallt aktiv på försäljnings- och marknadssidan. Med Olsson på vd-posten har Genovis nästintill fördubblat försäljningen på rullande tolv månader och visade vinst på ebitda-nivå i rapporten för det tredje kvartalet i fjol. Även om det förbättrade resultatet delvis är spetsat av implementeringen av redovisningspolicyn IFRS var det något av en märkeshändelse när det tidigare forskningsbolaget för första gången på 20 år visade svarta siffror.

I dag är Genovis ett bolag som analyserar biologiska läkemedel, som ett slags verktygsbolag för läkemedelssektorn. Bolaget har drygt 25 personer anställda, och en stor geografisk spridning. Sverige står för bara knappt en procent av bolagets totala försäljning – den största marknaden finns i USA. Enligt vd:n har bolaget fångat in 24 av världens 25 största läkemedelsbolag i kundlistan, men hur stora och återkommande order det rör sig om är oklart.

Genovis skriver i årsredovisningen för 2017 att deras proteaser, ett av enzymerna i bolagets produktportfölj, befinner sig på en marknad som uppgår till ungefär 100 miljoner dollar. Marknaden för glykosidaser , som är ett annat slags enzym som Genovis framställer, beräknas uppgå till 378 miljoner dollar i år enligt analysföretaget Markets and markets. Marknaden för märkning av antikroppar är stor och den del som Genovis agerar på uppgår totalt till 500 miljoner dollar och växer med ca 6-8 procent per år.

Således finns det en stor marknadspotential för Genovis. Men bolaget tävlar mot flera av läkemedelsjättarna, bland annat GE Healthcare och flera bolag inom Fisher Scientific-koncernen.  Ett sätt för Genovis att ta marknadsandelar är att ingå partneravtal med bolagen, vilket har skett i fallet med Thermo Fisher där dotterbolaget Life Technologies har haft ett partneravtal med Genovis sedan 2016. Genovis unika produktsortiment och den relativt lilla bolagsstorleken har gjort bolaget till ett uppköpscase, men nu verkar värderingen på drygt 600 miljoner kronor för en omsättning på 30 miljoner kronor väl tilltagen.

Genovis, där kapital flödat ut i nästan 20 år, såg i bokslutet för 2017 äntligen ut att klara sig utan att ta in nytt kapital. Enligt helårsrapporten som släpptes i april 2018 hade bolaget drygt fem miljoner i likvida medel och såg inget behov att fylla på kassan under det kommande året.

Men bara nio dagar efter rapporten släppts aviserade Genovis att bolaget planerade att ta in 10 miljoner kronor i en riktad emission. Trots att bolaget i bokslutet hade flaggat för en expansion i Asien och Nordamerika hade bolaget nu insett att man skulle behöva anställa en eller två säljare i USA. Istället för att nå kortsiktig lönsamhet ville man nu expandera marknadsorganisationen ytterligare, säger vd Fredrik Olsson.

Ett av orosmomenten i Genovis är att det faktiskt inte är slut på emissionerna ännu. Bolaget har som mål att utveckla och sälja tre nya produkter per år. Vilka typer av produkter eller hur stora utvecklingskostnader dessa ska har inte kommunicerats, men klart är att bolaget hade cirka 10,2 miljoner kronor i kassan i den senaste kvartalsrapporten. Kassaflödet för helåret 2017 landade på minus 10,1 miljoner kronor, vilket betyder att det är tunna marginaler om bolaget ska klara sig utan att ta in nytt kapital. Under 2018 har Genovis kassaflöde dock förbättrats, men såväl den geografiska som produktexpansionen lär kosta på för bolaget.

I övrigt verkar bolaget vara ett klassiskt momentum-bolag. Bra tillväxt och bruttomarginal, nu närmare vinst än någonsin förr. Den positiva trenden har dock satt avtryck i aktiekursen, som rusat 165 procent det senaste året.

Detta gör att bolaget nu handlas till ett price/sales-tal (p/s) på rullande tolv månader runt 20,8, att jämföra med blodanalysföretaget Cellavision på 16,9 eller bioteknikbolaget Vitrolife på 15,7. På Affärsvärldens optimistiska prognoser växer bolaget med samma takt som under 2017. På 2019 respektive 2020 års prognoser handlas då Genovis till p/s-tal på 18,5 respektive 15,6.

Det går att hitta bolag med god potential till lägre risk på börsen. Affärsvärldens råd är att vänta med Genovis.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se