Fonder: Vinster gick till skatt

Fondsparandet minskade kraftigt i april. Nysparandet iräntefonder och blandfonder var visserligen oförändrat, mennysparandet i aktiefonder ändrades från ett inflöde på 4,4miljarder kronor i mars till ett utflöde på 1,4 miljarder kronori april.

Det var uttagen ur aktiefonder som ökade dramatiskt, från 4,5miljarder kronor i genomsnitt det senaste året till 9,0miljarder i april. Insättningarna i allemansfonder ochaktiefonder låg däremot kvar på samma höga nivå som tidigare, 7,6 miljarder kronor jämfört med 7,8 miljarder i snitt det senasteåret.

REKORDSTORA UTTAGDelvis var det uttagen ur allemansfonderna som ökade, från kringen miljard kronor per månad under det senaste året, till uttagpå hela 2,2 miljarder kronor i april. Även ur andraSverigefonder har utflödet ökat kraftigt. Det betyder att detfortfarande skedde ett nettoinflöde i utlandsfonder i april, meninflödet minskade kraftigt jämfört med tidigare månader. Vadberor då förändringen på? Det finns naturligtvis många orsakertill att svenska folket tar ut eller sätter in pengar iaktiefonder.

Fast de flesta har funnits en längre tid och kan inte knytasspecifikt till april. Till exempel har flera års börsuppgångsäkert gjort att många känt sig så rika att de tagit ut en delav sitt sparande för att konsumera. Men tre orsaker kan knytastill just april.

FLERA ORSAKERDen första orsaken är att flera kända personer, bland annatbörschefen Bengt Rydén, under april varnade i TV ochdagstidningar för att aktiekurserna på Stockholmsbörsen kanskehar drivits upp för högt. Fast om rädsla för ett börsras varhuvudorsaken så kan man tycka att insättningarna i räntefonderborde ha ökat under april, men där skedde tvärtom en litenminskning.

Den andra orsaken är att fyllnadsinbetalningarna av inkomstskattför 1997 skulle ske senast den 4 maj. Totalt betalade svenskafolket in 7,1 miljarder kronor extra till skattemyndighetenunder april och ytterligare pengar sattes in i början av maj.Det är troligt att en hel del av dessa pengar togs urfondsparandet.

Den tredje orsaken är debatten om fondernas avgifter, somhettade till i april när finansdepartementet presenterade sittförslag till en lag som tvingar fonderna att redovisa allakostnader fördelade på de enskilda spararna. Det är tänkbart attdet fick många att byta till andra typer av sparande. Slutligenkan man konstatera att en ökning av uttagen ur allemansfondernapå en miljard kronor inte är så mycket jämfört med det totalavärdet på allemansfonderna på drygt 130 miljarder kronor. De somsparat sedan allemansfonderna startade 1984 har ofta långt över100.000 kronor innestående, och om 10.000 personer av olika skälbestämmer sig för att ta ut 100.000 kronor så blir det uttag påen miljard kronor. Det är mycket pengar, men alltså mindre än enprocent av den totala stocken.

INGEN NY TRENDDen viktiga frågan är snarare om uttagen i april var enengångshändelse, eller början på en ny trend. Det som talar emotatt en ny trend börjat är dels att insättningarna under aprilvar oförändrat stora, dels att de fyra stora bankerna uppger attuttagen minskat under första halvan av maj.

Det vore en betydligt starkare signal om insättningarna föllkraftigt samtidigt som uttagen steg. Det skulle tyda på att påatt svenska folket slutat tro på aktiefonderna. Men att enbartuttagen ökar en enskild månad tyder inte på ett trendbrott.

BILDTEXT: Svenska folket betalade in 7,1 miljarder kronor extratill skattemyndigheten under april.