Fonder: Storlekens stora betydelse

Ett par nyckeltal som ofta glöms bort vid utvärderingar av fonder är deras storlek och förändring i storlek. Men det finns många argument för att storleken har stor betydelse.

Affärsvärlden har därför tagit fram en specialversion av vår Fondindikator som börjar på nästa uppslag, som så långt möjligt för varje fond innehåller förmögenheten i miljoner kronor per årsskiftet och förändringen i storlek de senaste två åren.

Fyra slutsatser

Men hur bör man tolka dessa nyckeltal? Är det bra om en fond är liten? Är det bra om en fond vuxit kraftigt i storlek? Affärsvärlden har en databas med förmögenhetsutvecklingen i samtliga svenska fonder under 1990-talet. Baserat på den kan man dra fyra slutsatser:

1. Små fonders avkastning varierar mer. Om man hårddrar så kan man säga att små fonder (mindre än 100 miljoner kronor) antingen lyckas väldigt bra eller misslyckas helt. Riktigt små fonder (under 10 miljoner kronor) missköts ofta. Stora fonder (mer än en miljard kronor) utvecklas däremot nästan alltid ungefär som index.

Förklaringen är att förvaltningsavgifterna tas ut i procent av förmögenheten. Därmed är små fonder inte lönsamma, vilket betyder att förvaltaren måste få fonden att växa. Även om det bara är 25 procent chans att en extrem satsning går hem så är det lönsamt att chansa om en vinst innebär att fonden tiodubblas i storlek. “Mycket att vinna och lite att förlora” är alltså små fonders förvaltardevis.

Bra exempel

Ett par bra exempel är Aragon Tillväxt+30 som började 1999 med 16 miljoner kronor i fonden och blev förra årets bästa Sverigefond, samt Lernesjö Eagle som började förra året med 4 miljoner och slutade sämst.

2. När små fonder blir stora så upphör framgången. Tre klassiska exempel på detta är Handelsbankens Reavinstfond, Hagströmer & Qvibergs Strategifond och Odins Sverigefond. De lyckades fantastiskt bra när de var små i början på 1990-talet, men de senaste åren har de tappat gnistan. Ändrad storlek är i och för sig bara en del av förklaringen, även förvaltarbyten och ovanliga strategier spelar roll i dessa fall.

Men det finns faktiskt en logik bakom, som gäller alla fonder. Förklaringen är att de flesta bra aktieaffärer är av begränsad storlek. Det beror i sin tur på att de flesta börsbolag är ganska små, så ett för stort intresse för deras aktier påverkar snabbt börskursen. Ju mindre fonden är, ju större effekt får alltså de bra affärer som förvaltaren upptäcker.

3. En snabb ändring i storlek är ett extra starkt varningstecken. Ofta beror den snabba ändringen på att banken eller försäkringsbolaget som säljer fonden velat dra nytta av fina historisk avkastning och kört en massiv reklamkampanj.

Bästa exemplet är nog Handelsbankens Reavinstfond, som ökade från 42 till 1.662 miljoner kronor på två år och nu är över tio miljarder. Förvaltaren får det knepigt om insättningar gör att fonden upprepade gånger dubblas i storlek på ett par månader.

4. Satsa på små fonder hos ett stort fondföretag. Detta gäller särskilt om det är samma person som sköter både en liten och en eller flera stora fonder med ungefär samma inriktning. Erfarenheten visar nämligen att den lilla fonden nästan alltid får en bättre värdeutveckling.

Ett klassiskt exempel är Banco Humanfonden (som utvecklades mycket bättre än den stora Allemansfonden i början av 1990-talet). Under senare tid är det främst SEB som utmärkt sig på detta sätt i sina olika Chans/Risk-fonder.

Det är svårt för utomstående att bevisa, men en rimlig förklaring är att förvaltarna ägnar sig åt det som i USA kallas “frontrunning”, vilket innebär att de först köper aktier i något litet börsbolag åt den lilla fonden och därefter i den stora, vilket driver upp kursen. Sedan säljer den lilla fonden snabbt och först därefter säljer den stora fonden. Orsaken till detta “fusk” är förstås att fondföretaget vill kunna visa upp en vinnarfond, som kan locka nya kunder.

Påverka betygen?

En naturlig fråga, efter detta resonemang, är förstås om inte ändrad fondstorlek borde påverka Affärsvärldens fondbetyg. Men tyvärr har vi på Affärsvärlden inte lyckats ta fram någon rimlig matematisk formel som våra datorer kan använda. Vad som är väsentligt när det gäller fondförmögenhet beror nämligen på flera “mjuka” faktorer, framför allt fondens inriktning och förvaltarens stil.

Ett exempel på skillnad i inriktning är att vi bedömer att det är mer allvarligt om en fond inriktad på svenska småbolag blir hundra gånger större, än om en Europafond gör detsamma. Ett exempel på skillnad i stil är att en förvaltare som främst skapar meravkastning via snabba affärer får större problem att lyckas om fonden blir hundra gånger större, än om en förvaltare som främst skapar meravkastning via aktieanalys och långsiktiga innehav.

Två kolumner

Detta låter sig förstås inte vägas samman matematiskt på något enkelt sätt. För att ändå hjälpa våra läsare har vi, som sagt, denna gång lagt till de två kolumnerna förmögenhet per 991231 och förändring i förmögenhet de senaste två åren. Förhoppningsvis går det att få viss hjälp av dessa nyckeltal, tillsammans med exemplen och de fyra slutsatserna ovan.