FONDER: Fortsatt extrema inflöden

Hittills under 1997 har svenska folkets intresse för att spara ifonder varit extremt stort. Inflödena var fortsatt starka i juli,då sex miljarder kronor netto sattes in i aktie- och blandfonder.Det började i januari 1997, då över 14 miljarder netto sattes ini olika fonder. En utlösande faktor var antagligen när bankernasårsbesked anlände med informationen att räntorna på bankkontonbara var mellan noll och fyra procent, medan aktieplaceringarföregående år hade stigit mellan trettio och fyrtio procent.Många flyttade därför sina pengar från bankkonton tillaktiefonder.

Samma skevhet fanns i mars, när privatobligationer värda 19miljarder kronor återbetalades. De räntor som erbjöds på enfemårig obligation låg strax över sex procent per år, samtidigtsom Stockholmsbörsen hade stigit tolv procent på två månader.Nio av tio valde därför att inte köpa en ny privatobligation.Överflyttningen av pengar är en del av en långsiktig trend. Detlilla diagrammet visar hur sparandet i aktie- och blandfonderhar vuxit från 35 miljarder kronor för tio år sedan till över350 miljarder kronor idag.

Ökningen beror dels på värdetillväxten hos aktieplaceringar (somvar god 1988, 1989, 1993, 1995, 1996 och hittills i år), dels påatt så många svenskar stadigt satt in mer pengar i fonderna. Ettmycket tydligt mönster är att insättningarna i aktiefonderna ärstora om kursutvecklingen på börserna varit bra det föregåendeåret. Bästa exemplen är flödena i början av år 1994 och 1997.Det stora diagrammet visar nettoflödet per dag till aktie- ochblandfonder. Som synes har det varierat kraftigt de senaste åren.I början av 1994 var insättningarna stora, när folk fick klartför sig hur mycket aktiekurserna stigit under 1993. Undervalrörelsen samma år lovade socialdemokraterna att höjareavinstskatten om de vann, vilket gav mycket stora uttag.

1995 var insättningarna flera månader mindre än uttagen, vilkettroligen berodde på höga obligationsräntor och tristbörsutveckling föregående år. 1996 ökade insättningarna, främsti utlandsfonder och blandfonder, i takt med att räntorna föll.Regeringen tog bort den lägre skatten för allemansfonder vilketgav rekordstora uttag, men nästan alla pengar placerades i andrafonder.

I år har som sagt insättningarna formligen exploderat. Som mesthar fonderna tillförts mer än en halv miljard kronor per dag.Riskviljan har ökat markant, vilket syntes särskilt tydligt när1,4 miljarder kronor sattes in i de nya östeuropafonderna enbartunder januari. Nu verkar insättningarna i aktie- och blandfonderha stabiliserat sig kring 300 miljoner kronor per dag. Andelenav fondsparandet som går till svenska aktier varierar. HosSparbanken är det ungefär två tredjedelar, hos S-E-Bankenungefär en tredjedel (dessutom har S-E-Banken ombildat sinaallemansfonder vilket gav en försäljning av svenska aktier påöver en miljard kronor i början av juni). I genomsnitt är dettroligen ungefär hälften, vilket innebär att ungefär 150miljoner kronor om dagen har gått till placeringar i svenskaaktier. Detta kan jämföras med omsättningen på Stockholmsbörsensom numera är kring 5 miljarder kronor per dag. Det innebär attsvenska fondsparare står för 3 procent av köpen. Det kan verkalite. Men då bör man betänka att de flesta affärer på börsensker mellan olika mäklare som handlar i eget lager, eller äromplaceringar mellan olika aktier, medan en relativt liten delär nya pengar eller pengar som för gott lämnar börsen. Det inserman om man ställer fondernas placeringar i relation till dettotala börsvärdet. Fondspararna ägde svenska aktier för 147miljarder vid årsskiftet, att jämföra med det totala börsvärdetpå 1.789 miljarder kronor. Under årets första sju månader harinsättningar i fonderna resulterat i köp av svenska aktier förytterligare ungefär 20 miljarder kronor. Det motsvarar drygt enprocent av alla aktier på Stockholmsbörsen. På ett halvår haralltså fondspararnas andel av ägandet på Stockholmsbörsen ökatfrån 8,2 till 9,5 procent. Självklart har ett så massivtagerande på köpsidan haft stor betydelse för indexutvecklingen.Om inte svenska folket hade varit så positiva till aktier skulleGeneralindex knappast ha stigit 33 procent på sju månader.Svenska folkets intresse att spara i fonder har varit extremtstort under 1997.