Fondchef mitt i hetluften
Tråkiga AP-fonderna blev plötsligt näringslivets hetaste fråga sedan Mats Odell beordrat dem att bekämpa bonusar i börsföretagen.
Pågår det en politisering av AP-fonderna?
– Det har alltid förekommit en sådan debatt. Oavsett vilken regering vi har haft så har man inte alltid accepterat den självständighet som AP-fonderna ska ha enligt lagen. Statliga pensionssystem utsätts alltid för politiska påtryckningar och det är därför vi har en ganska stark lagstiftning kring de här frågorna.
Hur uppfattade du det när Mats Odell kom med synpunkter på hur förvaltningen bör skötas?
– Det är ju inte första gången det händer och man måste ha respekt för det politiska systemet. Men det viktiga är att man respekterar den lagstiftning som gäller och att AP-fonderna styrs av sina styrelser. Det står i lagen att vi inte får styras av andra syften än vad som är bäst för pensionssystemet och att vi inte får styras av näringspolitiska, ekonomisk-politiska eller regionalpolitiska syften.
Men är det lämpligt att regeringen ger sig in i den här diskussionen?
– Det viktiga är att det finns en bred politisk uppgörelse med de fem partier som står bakom pensionssystemet. Och om man vill ändra systemet så ska det göras med en lika bred politisk uppgörelse. Annars finns risken att långsiktigheten i systemet drabbas.
Det diskuteras också om att slå ihop AP-fonderna till en stor fond för att spara kostnader.Hur ser du på det?
– Här bör man också gå tillbaka och se varför det skapades fyra fonder och inte en enda. De motiv som angavs var att man ville skapa bättre förutsättningar för konkurrens och rättvisande utvärderingar, mindre risk för marknadsstörningar på grund av storlek och mindre risk för AP-fondsystemet som helhet genom att sprida kapitalet.
– Ett annat skäl var att fyra fonder ansågs minska risken för statliga ingripanden i näringslivet. Man tyckte att fördelarna med fyra skilda fonder övervägde att det blev högre kostnader.
Jag tolkar ditt svar som att du egentligen tycker att systemet med fyra fonder är bra?
– Jag tycker att AP-fondsreformen är genomarbetad och att man tänkte på väldigt mycket när den gjordes. Om man jämför med andra länder i OECD så kommer det svenska systemet ut förhållandevis bra. Ska man ändra på något som är bra? Ja, det kan man kanske göra, men då måste man visa på något som är bättre.
– Men jag tycker ändå det kan vara klokt att utvärdera om syftet med systemet har uppnåtts och om något bör förändras för att skapa bättre förutsättningar att nå målet. Men man måste vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av utvecklingen under 2008 som var ett av de värsta krisår världen har haft i modern tid.
Behöver vi ändra något för att skydda pensionssystemet från försök till politisk påverkan?
– En svaghet med statliga pensionssystem generellt är att det inte finns en särskild tillsynsmyndighet. Jag tycker att det är något man skulle kunna diskutera, att införa en sådan oberoende tillsynsmyndighet som bevakar både hur AP-fonderna utövar sitt ansvar och om det fungerar så som det var tänkt.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.