Fondbolagen kritiska till PPM-planerna: ”Varför laga något som inte är trasigt?”

Efter skandalerna kopplade till fondbolagen Falcon Funds och Allra (se faktarutan längst ner) fick politikerna nog – statens premiepensionssystem skulle ses över. I fjol var en ny lag på plats tillsammans med en färsk myndighet som ska upphandla och förvalta fonderna på statens fondtorg för premiepension. Upphandlingen är den största någonsin i Sveriges historia på drygt 1 000 miljarder kronor. Genom det nya systemet beräknas antalet fonder minska drastiskt – från dagens cirka 480 fonder ner till 150-200 stycken.

Det här är något som Daniel Barr, nuvarande generaldirektör på Finansinspektionen men dessförinnan GD på Pensionsmyndigheten, är positiv till.

“Jag hade önskat att det skulle vara ännu färre fonder för spararna att välja på”, säger han.

Pensionssparare nöjda

Men faktum är att Pensionsmyndigheten i slutet av maj publicerade en enkätundersökning bland pensionärer och pensionssparare, som visade att de flesta är nöjda med valfriheten inom premiepensionssystemet. Däremot var det fler som ansåg att det fanns för många fonder än som ansåg att det fanns för få.

Den nya myndigheten, Fondtorgsnämnden med omkring 25 anställda, börjar upphandla fonder i slutet av sommaren. Den första upphandlingen ligger redan nu ute. Senast vid halvårsskiftet 2025 ska det bara finnas upphandlade fonder på statens fondtorg.

I lagen framgår att de fonder som upphandlas ska vara kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet.

“Den största förbättringen kommer att bli högre kvalitet på de fonder som erbjuds till alla sparare inom premiepensionen. Med högre kvalitet så innebär det också i förlängningen en kombination av lägre avgifter och högre avkastning och i slutändan en högre pension”, säger Erik Fransson, kanslichef på myndigheten, och fortsätter:

“Om vi kan åstadkomma en halv procentenhet högre avkastning i snitt på fondtorget kan det leda till att varje person får 500 kronor mer i månaden i pension.”

Fondbolag kritiska till förändringen

I slutet av mars fick fondbolagen komma med synpunkter på det första utkastet av upphandlingsdokumentet, där en del var kritiskt inställda. Däribland Jessica Malmfors, VD för Lannebo Fonder, som har fonder på statens fondtorg. Hon anser att systemet i sin nuvarande form fungerar bra.

“Varför laga något som inte är trasigt?”, frågar hon sig och fortsätter:

“Det är osäkert hur det här kommer att se ut i slutändan och det finns stora tolkningsmöjligheter. Vad betyder det egentligen att fonderna ska ha olika risknivåer, placeringsinriktning och att det ska finnas valfrihet åt pensionsspararna?”

En del fondbolag har också lyft fram att det kommer bli svårt för mindre svenska aktörer i upphandlingsprocessen.

“Risken är att det blir ett fåtal jättestora, sannolikt internationella, aktörer som får en betydande del av den här kakan. Och det har ju i sin tur negativa effekter för det skulle i så fall minska valfriheten”, säger Andreas Uller, VD för Carnegie Fonder, och fortsätter:

“Sedan har ju många sparare valt att investera i Sverigefonder. Man känner sig trygg med svenska bolag, som ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete och som har varit väldigt bra avkastningsmässigt. Svenska aktiemarknaden står sig internationellt över många tidsperioder som en av de absolut bästa man kan investera i”, avslutar han.

Att svenska fonder skulle missgynnas är dock inget som Fondtorgsnämnden håller med om.

“Vi har många olika kategorier på fondtorget. Det finns kategorier där de svenska fondbolagen har en konkurrensfördel också jämfört med många utländska. Vårt fokus är att skapa ett så attraktivt fondtorg som möjligt. Hur det faller ut får vi se. Jag tror att många fondbolag kan gå in i den här processen med ganska stort självförtroende. Man ska inte döma ut sig själv i onödan utan att prova”,  säger Erik Fransson på Fondtorgsnämnden.

Minsta förvaltade kapital höjs

En klar förändring blir att kravet för fondbolagens minsta förvaltade kapital nu höjs från 500 miljoner till 5 miljarder.

“Jag tycker det är väldigt synd att den gränsen har införts. Jag ser inte att det har med kvaliteten att göra hur stort förvaltat kapital man har. Jag vet flera fondbolag som inte kommer att ha möjlighet att vara med på plattformen, men som har en väldigt hög kvalitet på sina produkter”, säger Jessica Malmfors på Lannebo.

Fondbolagen hoppas nu att myndigheten tar till sig av synpunkterna.

Kommer ni att göra det?

“Vi har tagit in saker, absolut. Det är väldigt värdefullt för oss att ha en dialog med fondbranschen. Både svenska fondbolag och utländska fondbolag. Alla har ett intresse av att det ska bli så bra som möjligt. Vi har fått synpunkter både på själva frågematerialet och även på fondavtalet. Sedan får man sortera upp det där lite. Det ska vara kommentarer och ändringar som höjer kvaliteten på materialet. Man får inte glömma att vi gör det här för spararna”, säger Erik Fransson på Fondtorgsnämnden.

Ministern: Tryggt och säkert

Affärsvärlden har varit i kontakt med Anna Tenje (M), äldre- och socialförsäkringsminister, som är positiv till förändringarna.

“En av målsättningarna har varit att fondtorget ska vara tryggt och säkert. Med tanke på de skandaler som uppdagades år 2016 och som inneburit att vissa sparare förlorat stora delar av sin premiepension och som lett till flera rättsprocesser har det varit ett viktigt mål för Pensionsgruppen och Moderaterna att det nya upphandlande fondtorget ska vara tryggt, säkert och kontrollerbart”, skriver hon i ett mejl till Afv och fortsätter:

“Med nuvarande regelverk och den nya myndigheten Fondtorgsnämnden som ansvariga för premiepensionens fondtorg har vi gjort vårt bästa för att öka tryggheten för de sparare som väljer fonder för sin premiepension.”

Antalet fonder kommer att minska rejält. Finns det fara i att konkurrensen minskar?

“Spararna kommer ha olika fonder att välja mellan, de fonder som kan väljas har valts ut genom en upphandling i konkurrens.”

Falcon Funds

I slutet av 2015 började Pensionsmyndigheten misstänka fuffens i Falcon Funds – ett fondbolag baserat på Malta, som då var valbart i det svenska premiepensionssystemet. Misstankarna handlade om omfattande investeringar i ovanliga värdepapper. 2016 uppdagades det att miljardbelopp som tillhörde svenska pensionssparare försvunnit från fonderna, och myndigheten stoppade försäljningen och polisanmälde bolaget. Falacon-fund målet blev så stort att det delades upp i två delar och i slutändan dömdes fem inblandade, däribland Max Serwin, till långa fängelsestraff och skadestånd till staten för grov ekonomisk brottslighet.

Allra

2017, publicerade Svenska Dagbladet en granskning om Allra som visade att fondbolaget marknadsfört sina fonder på statens Fondtorg med falska argument och att kursutvecklingen varit betydligt sämre än snittet. Detta trots Allras mångdubbelt högre avgifter på 2,25%. Pensionsmyndigheten anmälde sedan Allra för att ha genomfört stora interna transaktioner som inte gick att motivera. Fyra år senare dömdes fyra män, med VD Alexander Ernstberg i spetsen, till mellan fyra och sex års fängelse för bland annat grovt mutbrott och grov trolöshet mot huvudman.