Flodén: Valutainterventioner ej lämpligt verktyg

Det framgår av protokollet från Riksbankens extra direktionsmöte som hölls den 4 januari när myndigheten fattade det beslut som krävs för att vid behov omedelbart kunna intervenera på valutamarknaden, som en kompletterande penningpolitisk åtgärd, för att säkerställa uppgången i inflationen.

Martin Flodén delade sina kollegors oro för att en starkare kronkurs medför att inflationsuppgången blir svagare och mer utdragen än i prognosen från det penningpolitiska mötet i december.

“Men min bedömning är att det trots allt är lämpligt att avvakta med ytterligare penningpolitiska stimulanser i det här läget. Dessutom anser jag att valutainterventioner inte är ett lämpligt verktyg för att nu göra penningpolitiken mer expansiv”, invände han.

Åsikten om att avvakta med ytterligare penningpolitiska stimulanser baserade ledamoten främst på den allt starkare konjunkturutvecklingen. Att resursutnyttjandet börjar bli ansträngt är i sig ett argument som talar mot ytterligare penningpolitiska stimulanser, och den starkare konjunkturen gör också att en inflationsuppgång blir alltmer trolig på sikt även om förtroendet för inflationsmålet sviktar, resonerade Flodén.

“Till detta kommer att vi befinner oss i ett läge där våra penningpolitiska verktyg blir allt svårare att använda”, tillade han.

Däremot menar inte Flodén att ytterligare penningpolitiska stimulanser är uteslutna när konjunkturen förstärks eller att den penningpolitiska verktygslådan är tom. Reporäntan är alltså fortfarande ett användbart verktyg, men det behövs enligt ledamoten lite starkare skäl än de som nu föreligger innan jag vill förespråka en räntesänkning till ännu lägre nivåer.

“Är då valutainterventioner mer lämpliga att använda i det här läget? Min bedömning är nej. För det första tycker jag att det är tveksamt att använda verktyg som enbart verkar via växelkursen. Det gäller särskilt i ett läge när den svenska kronan är relativt svag och när penningpolitiken i vår omvärld också begränsas av räntans nedre gräns. Man kan då räkna med att valutainterventionens positiva effekter på den svenska inflationen helt motsvaras av negativa effekter på omvärldens inflation”, resonerade Flodén.

För det andra tvivlade Flodén på valutainterventionernas effektivitet.

“Min bedömning är att det krävs omfattande interventioner under en lång tid för att få en tydlig effekt på växelkursen. Men detta skulle medföra betydande risker för Riksbankens balansräkning och eget kapital, särskilt med tanke på att vi bedömer att kronan kommer att förstärkas under de närmaste åren”, sade han.