Flockens falska trygghet

Det haussade och omstridda biometribolaget Fingerprint Cards är årets börsvinnare med en uppgång på över 500 procent. Efter många år av förluster, nyemissioner, insidermisstankar och ökenvandring har Fingerprint rest sig likt fågel Fenix. Bolaget har radat upp stororder efter stororder och förväntas i år omsätta 2,5 miljarder med en god vinst.

Aktiehandeln i Fingerprint liksom i kollegan Precise Biometrics har varit mycket hög under en längre tid. Under några händelserika och tradingtunga dagar under senaste sommaren har omsättningen i de båda aktierna tillsammans utgjort nästan en sjundedel av omsättningen på Stockholmsbörsen. Detta trots att bolagen endast utgör 0,27 procent av det totala börsvärdet.

Även om hettan i de bägge biometriaktierna svalnat något ligger Fingerprint fortfarande högt upp på listan över Stockholmsbörsens mest omsatta aktier. Fingerprint har ett börsvärde på cirka 14 miljarder kronor. Bolaget handlas i nuläget inte på storbolagslistan large cap utan bland de medelstora på mid cap-listan. Men om utvecklingen fortsätter knackar bolaget ändå på dörren till Stockholmsbörsens mest prestigefyllda index: OMXS30.

OMXS30 är en förkortning för OMX Stockholm 30 och benämningen på det index över de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. OMXS30 är kapitalviktat, vilket är den vanligaste principen att sätta samman ett börsindex: ju större börsvärde, desto större vikt i indexet. Vanliga börsindex följer därför en enkel trendföljande strategi, där aktier som utvecklas starkt får högre vikt än aktier som utvecklas dåligt. Den bakomliggande logiken är att index i princip speglar samtliga börsinvesterares genomsnittliga avkastning. Andra kända kapitalviktade index är amerikanska S&P 500 och brittiska FTSE 100.

Placerare som vill ha en bred och billig aktiemarknadsexponering kan fråga sig varför just börsvärdet ska användas som viktningsvariabel. Ett viktigt undantag är japanska Nikkei 225 och amerikanska Dow Jones-indexet, som bägge vägs efter aktiekurserna. En aktie i Dow Jones-indexet som står i 200 dollar väger alltså betydligt tyngre än en aktie som kostar 50 dollar, oavsett hur stort börsvärdet är. Det är en märklig konstruktion som i fallet Dow Jones mer ska ses i en historisk kontext, då det är det äldsta amerikanska aktieindexet som fortfarande publiceras.

Störst vikt i OMXS30 har klädkedjan Hennes & Mauritz med 12 procent följt av banken Nordea på nästan 11 procent och telekomkoncernen Ericsson på 7 procent. Att inte läkemedelsbolaget Astra Zeneca är högre viktat beror på att endast den del av aktierna som är handlade i Stockholm räknas in. De fyra svenska storbankernas vikt i OMXS30 är hela 28 procent, medan industribolagens står för 21 procent. Tillsammans utgör dessa två sektorer alltså halva index och man kan på goda grunder kalla OMXS30 för ganska smalt.

OMXS30 revideras två gånger per år, de första handelsdagarna i januari och juli. Om nuvarande höga dagsomsättningar håller i sig kommer Fingerprint ingå i OMXS30 från och med januari.

Om Fingerprint skulle kvala in är det en stor händelse, då det sällan sker förändringar i OMXS30. Lastbilstillverkaren Scania plockades bort efter Volkswagens bud förra våren, varpå familjen Stenbecks investmentbolag Kinnevik gjorde comeback. Fem år tidigare lämnade söktjänstföretaget Eniro och Gazprom-ägaren Vostok Gas och gav plats åt medicinteknikkoncernen Getinge och mediebolaget MTG.

Sveriges populäraste indexfond Avanza Zero följer OMXS30, fast inklusive återinvesterade utdelningar. Många andra stora aktiefonder och derivat är också kopplade till OMXS30 och är tvingade att investera i indexets aktier, oavsett om de råkar gilla bolagens värdering eller inte.

Tyvärr är det inte helt ovanligt att indextunga bolag havererar. Ericssons kollaps efter millennieskiftet och Nokias handlösa fall knappt tio år senare är två kända exempel. Inte lika indextunga var internetkonsulterna Icon Medialab, Framfab och WM-data, som föll pladask när luften gick ur de uppblåsta sufflévärderingarna. Den brustna internetbubblan avspeglas också i att OMXS30 från årsskiftet 1999/2000 fram till i dag stigit med 22 procent jämfört med 49 procent för det bredare OMXSPI, som inkluderar alla aktier på Stockholmsbörsen.

Som en reaktion på denna problematik med börsvärdesviktning har andra typer av index vuxit fram, inte minst de så kallade fundamentalviktade indexen (så kallade smart beta), där tyngden läggs på exempelvis bolagens vinster och utdelningar i stället för börsvärde. Genom att vikta efter fundamentala parametrar i stället för börsvärde har investerare över tid kunnat få högre avkastning utan att risken ökar. Efterföljande studier har bekräftat detta på flera internationella aktiemarknader. Fundamentala index gynnas av en högre andel lågt värderade värdeaktier och en mindre andel i högt värderade förhoppningsbolag.

I USA har antalet fonder baserade på smart beta ökat betydligt, men i Sverige är utbudet fortsatt skralt. Handelsbanken-ägda Xact lanserade två fonder år 2007 baserade på fundamentalviktade index men de lades ner år 2009.

I tider då aktiv fondförvaltning är under attack och billiga indexfonder ofta framhålls som enda rätta är fakta om hur indexen är sammansatta något som få investerare tycks ha kunskap om. Antal aktier i indexet, hur bolag viktas och reglerna för hur nya kvalificerar sig är alla faktorer som bör beaktas. Det visar inte minst historien – och en nära framtid.