Fler förvärv väntar Beijer

En ny inriktning mot telekom och en ny koncernchef – passande nog Bertil Persson med en bakgrund från telekombolaget LGP – har fått marknaden att återigen le mot Anders Walls industrigrupp Beijer-Alma.

Aktien, som under en lång tid varit försedd med tråkstämpel, har under hösten klättrat med drygt 40 procent på en i övrigt trög börs. Bland dem som uppenbarligen tror på bolaget finns SEB Fonder, som nyligen ökat sitt innehav och nu är nästa största ägare efter Anders Wall, som fortfarande kontrollerar 15 procent av kapitalet och 43 procent av rösterna.

I december togs ytterligare ett steg i renodlingen gentemot telekom i och med förvärvet av telekombolaget Elimag, med en omsättning på 170 Mkr, för egna aktier. Ungefär samtidigt sålde man ut 50 procent av sitt innehav i läkemedelsföretaget Professional Genetics Laboratory (PGL). Och fler förvärv lär det bli under våren.

”Vi arbetar just nu enligt en mycket medveten strategi och fortsätter renodla bolaget mot telekomsektorn”, säger Beijer-Almas VD Bertil Persson.

”Vi säljer ut den traditionella cykliska verksamheten, till exempel finstansverksamheten som sålde till bilindustrin, och positionerar oss istället som komponentleverantör gentemot kunder och segment i stark tillväxt.”

Verksamheten består i dagsläget av tre huvudsakliga delar varav kabelverksamheten i dotterbolaget Habia, som under 1999 omsatte cirka 280 Mkr, hittills ådragit sig störst uppmärksamhet.

”Under förra året satsade vi 90 Mkr på att bygga ut telekomfabriken vilket gjort att vi nära nog tredubblat produktionen av telekomprodukter. I dagsläget står försäljning gentemot telekomföretag för cirka 50 procent av verksamheten i Habia, för nästa år ligger ribban på 60 procent. Det är ett tydligt exempel på hur vi nu svänger om verksamheten i existerande bolag mot tillväxtsegment. Men vi överväger också ett antal förvärv inom området.”

Habias tillväxt sker framförallt utanför Sverige, med Tyskland, England, Kina – men även USA – som största enskilda marknader.

”Ska man vara en seriös komponentleverantör måste man finnas på de marknader där de stora systemleverantörerna finns. Kina är en oerhört viktig marknad, men vi kikar nu även på Brasilien där det börjar hända stora saker nu, de har delat ut ett antal GSM-licenser och telekomjättar som Ericsson och Lucent är på frammarsch. Vad gäller USA-marknaden är vi redan på plats, men ska vi bli riktigt stora måste vi skaffa en betydande fysisk närvaro – antingen genom egna etableringar eller förvärv.”

Förvärvsvägen till tillväxt är också den som gäller för Beijer-Almas största dotterbolag, Lesjöfors, som omsätter cirka 560 Mkr. ”Den enda del av den verksamheten som framförallt kan växa på organisk väg är tillverkningen för banddetaljer. Hittills är det bara 40 procent av det bolagets verksamhet som vilar på kunder telekom- och tillväxt, och även där har vi ambitionen att göra den andelen betydligt större. Men i övrigt, vad gäller tillväxt inom tillverkningen av industri- och chassifjädrar lär det främst röra sig om förvärv.” Rykten har gjort gällande att en särnotering av både Habia och Lesjöfors stundar, vilket anses som en trigger för aktiekursen. I dagsläget vill dock Bertil Persson varken bekräfta eller sätta någon tidsplan på det. ”Vi ska skapa bra, stabila och lönsamma bolag som är börsfähiga, med egna ledningar och organisationer som kan jämföras med dem som finns i noterade bolag. Om de sedan når en tillräcklig storlek är det en av många möjligheter att notera dem, men det är inte det primära.”

“Det finns en påtaglig fara i att sätta bolag på börsen för tidigt, och det senaste året har många bolag fått lida för att de varit för små. De har varken lyckats få uppmärksamhet eller likviditet i aktien utan helt enkelt drunkat i mängden. Det är bättre för våra bolag att växa upp inom en industrigrupp som Beijer-Alma, men visst, om det sedan visar sig vara en bra affär för aktieägarna och företaget kan vi naturligtvis tänka oss att sätta det på börsen.”

De två områden som är minst prioriterade i verksamheten är Stafsjö Bruk, som omsätter cirka 80 Mkr, och riskkapitalverksamheten Alma Nova som man flaggade för så sent som i augusti.

”Vi hade för avsikt att bedriva viss ventureverksamhet, men omsvängningen i resten av bolaget tar för mycket energi. Vi har inte haft kunnat avsätta tid och kraft nog för det och lär inte prioritera det de närmaste åren heller. Vad gäller Stafsjö hamnar det oundvikligen lite utanför den liggande strategin. Vi ser över innehavet och är öppna för att låta verksamheten ingå i någon form av strukturaffär.”