Firman som tappade stinget

Från börsnoteringen 1993 fram till för två år sedan gjorde Getinge en tillväxtresa med få motstycken i Sverige. Börsvärdet ökade från en halv miljard till som mest närmare 60 miljarder kronor. Men så dök ett orosmoln upp på den dittills klarblå Hallandshimlen i form av en vinstvarning för det första kvartalet 2012.

Medicinteknikbolaget hade i många år alltid lagt stor vikt vid sin kommunikation med marknaden och framgångsrikt guidat analytikerkåren. Sällan hade placerarna blivit besvikna. Så plötsligt kungjordes att rörelsevinsten skulle hamna i nivå med föregående års resultat. Den vinsttillväxt som aktiemarknaden hade skämts bort med, och vant sig vid, var försvunnen. Därtill var försäljningstillväxten svagare än vad analytikerna hade räknat med. Aktien sjönk visserligen med 5,3 procent på beskedet. Men en gång är ingen gång. Den negativa nyheten räckte inte för att investerarna skulle tappa tron och redan under sommaren började kursen ticka uppåt igen.

Bara ett halvår senare kom dock nästa kalldusch. Den 17 september 2012 vinstvarnade Getinge igen och då blev det uppenbart för fler att glorian hade hamnat på sned. En tredje vinstvarning följde i januari 2013 och ytterligare en i oktober samma år. Med bara tre knappa månader kvar av 2013 deklarerade ledningen dock att bolaget skulle visa tillväxt för helåret, något som aldrig besannades. Tvärtom sjönk både omsättning och vinstmarginaler. Vad hade egentligen hänt med den forna kursraketen?

***

Johan Malmquist har varit vd för Getinge sedan 1997, i 17 år. Under hans ledning har bolaget vuxit från en omsättning på 5 miljarder kronor och 4 000 anställda till ett multinationellt bolag, med 15 000 anställda, och en omsättning på 25 miljarder kronor. Rörelsevinsten har gått från en halv miljard till 3,7 miljarder kronor. Under 2012 fortsatte bolaget att växa, vilket sannolikt förklarar att kursen fortsatte upp efter de första vinstvarningarna. Men förra året föll alltså både omsättning och vinst.

Getinge står på tre ben, Medical Systems, det största affärsområdet som står för halva omsättningen samt de båda andra, Extended Care och Infection Diseases. Bolaget har till stor del vuxit via en serie förvärv, oftast flera stycken varje år sedan Johan Malmquist tillträdde. Det som oroar placerarna är att den snabba, förvärvsdrivna, tillväxten nu har lett till baksmälla.

– Man ska ge ledningen cred för att de har byggt ett stort, fint företag. Men det är inte ovanligt att bolag som gör så många företagsförvärv till slut får växtvärk. Det verkar som att något har fallit mellan stolarna i den processen. Har man för bråttom till nästa förvärv så kanske man inte hinner med det man precis har gjort, säger en aktie­analytiker.

Getinges företagsledning har näst intill kultstatus när det kommer till att köpa företag. Det har bidragit till att både försäljning och vinsten per aktie har stigit, och vid i princip varje förvärv har aktiemarknaden belönat bolaget genom att höja aktiekursen. Det är förmodligen också därför som aktiemarknaden har blivit extra besviken nu. Det är svårt att fastställa mer exakt vad hacket i tillväxtkurvan beror på, men på marknaden oroar man sig för att de förvärvade bolagen i själva verket inte har varit så bra som Getinge har gett sken av. Koncernens avkastning på eget kapital har sjunkit och den ovan citerade analytikern tror att det beror på att Getinge helt enkelt har betalat för mycket för en del inköpta företag.

Den verkliga snytingen, som Getinge-aktien ännu inte hämtat sig från, kom den 7 mars i år. Då skickade bolaget ut en release som berättade att resultatet för det första kvartalet skulle bli sämre än väntat till följd av lägre fakturering. Nu verkade det som om bolaget hade etablerat ovanan att vinstvarna en gång i halvåret. Problemet den här gången var bristande kvalitet. Getinge skulle tvingas anlita konsulter i ett halvår för uppåt 900 miljoner kronor för att få ordning på kvalitetsledningssystemet i affärsområdet Medical Systems.

Nästan lika illa som den höga kostnaden var att Getinge i en release några månader tidigare, i december, redan hade berättat om kvalitetsbristerna och att dessa hade kritiserats av den stränga amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men utan att nämna några kostnader. Samma dag som novemberreleasen gick ut hade kursen till och med stigit, marknaden hade inte förstått allvaret i situationen. Det väckte frågor när vinstvarningen kom tre månader senare. Borde inte Getinges företagsledning rimligen ha insett hur kostsamt det skulle bli att rätta till problemen?

– Vi har kontinuerligt informerat i den takt vi har kunnat. Så fort vi kunde göra en rimlig skattning av kostnaden så meddelade vi marknaden det, säger styrelseordföranden och huvudägaren Carl Bennet.

***

Den 1 april 2011 utsågs Heniz Jacquis till chef för affärsområdet Medical Systems. Han hade tidigare arbetat i motsvarande position på den amerikanska konkurrenten Olympus Medicals. Han efterträdde Heribert ­Ballhaus som framgångsrikt hade fått verksamheten att växa i många år. Men när Jacquis tillträdde tog det inte långt tid innan han insåg att företrädaren hade lagt större vikt vid tillväxt än på ordning i ­kvalitetskontrollsystemen. Jacquis drog öronen åt sig och meddelade företags­ledningen att kvalitetssäkringen var en svag punkt.

Bakgrunden var att FDA hade skickat två så kallade Warning Letters till Getinge, ett år 2008 och ett till 2011. Dessa gällde en fabrik i New Jersey och en i New England. Därtill hade myndigheten gjort ytterligare ett antal inspektioner där brister hade påtalats. Men trots de skarpa tillsägelserna hade problemen inte åtgärdats tillfredsställande av Getinges ledning på plats. Därtill hade ett antal av bolagets anställda lyckats reta upp myndighetens representanter, och FDA är ingen fiende som någon önskar sig. I takt med att Getinge förhalade och trilskades började FDA nu inspektera allt fler av Getinges fabriker.

– Man behöver inte vara Einstein för att förstå att när du får många inspektioner på dig ganska systematiskt så menar de allvar, säger Johan Malmquist.

Efter sommaren 2013 började det gå upp för Getinges koncernchef att problemen var större än han hade föreställt sig. Sedan dess har ett tiotal personer fått sparken, allt från vd:ar i dotterbolag till anställda som har arbetat med kvalitetssäkring.

– Det här är inga syndabockar, utan det handlar om personer som brustit i sitt uppdrag. De har inte vidtagit åtgärder i den utsträckning som behövts, säger Johan Malmquist.

Han påpekar att säkerhet är A och O för varje företag som arbetar med att förbättra människors hälsa. För att återskapa förtroendet för bolaget var det viktigt för Getinge att göra en tydlig markering. Utöver uppsägningarna har Getinge centraliserat kvalitetssäkringsfunktionen så att företagsledningen ska få tillgång till nödvändig information. Tidigare har kvalitetsarbetet skett på respektive enhet.

Aktiemarknaden fick en chock när den fick veta vad kvalitetsdebaclet skulle kosta. Kursen föll med över 20 procent och Getinges börsvärde rasade med runt 10 miljarder kronor, långt mer än de 750–875 miljoner kronor som åtgärderna beräknas kosta.

Marknaden oroar sig uppenbarligen för att det ska bli mer kostsamt och segdraget än vad Getingeledningen tror.

– Jag har väldigt stor respekt för FDA-inspektioner. Det kan ta längre tid än företaget inledningsvis tror och det kan bli dyrare. FDA gick igenom Oasmias produktionsanläggningar och det tog hur lång tid som helst, säger en person med insyn i branschen.

Hela fabriken – från avlopp, vatten och värme till produktionsutrustningen – ska vara oklanderligt innan inspektörerna ger klartecken. FDA har dessutom höjt kraven ytterligare de senaste åren. Risken finns att kostnaderna inte bara gäller konsulter utan även att det leder till kostsamma ombyggnader som påverkar produktionen i fabriken och därmed kanske också försäljningen.

Och vad kunderna tycker om att handla av ett bolag som har kvalitetsproblem är för tidigt att säga. Det kan också påverka ­försäljningen negativt. Det är knappast ­heller någon fördel för Getinge i framtiden när ­bolaget vill få nya produkter och fabriker godkända av FDA. Har man en gång ­hamnat under luppen lär man ligga kvar där ett tag.

***

En olycka kommer sällan ensam. På ­morgonen tisdagen den 8 april anhölls en mångårig medarbetare på Getinge på sannolika skäl misstänkt för grovt insiderbrott. Mannen ska bland annat ha haft en chefsposition inom it-avdelningen på huvudkontoret och i förväg fått vetskap om några av de senaste årens vinstvarningar. Vid två tillfällen misstänks han ha handlat på uppgifterna och ­tjänat åtskilliga miljoner kronor. ­Oavsett om han ställs inför rätta och döms eller inte, så stärker händelsen knappast bilden av ­Getinge som ett bolag med koll på läget.

Frågan är hur många besvikelser Getinge kan leverera innan marknaden verkligen tappar hoppet. Flera analytiker har sänkt sina rekommendationer och Affärsvärlden gav för en dryg månad sedan rådet att vänta med aktien. Kursen har återhämtat sig något efter djupdykningen i mars, men ligger fortfarande nära 30 procent från toppnivåerna.

Fast även om aktiemarknadens förtroende för Johan Malmquist vacklar så har den viktigaste ägaren kvar sitt.

– När Johan tog över bolaget tjänade det 500 miljoner, i dag är det sex gånger så mycket. Det är klart jag har förtroende för en sådan vd. Jag förstår inte när vissa ­människor eldar upp sig, man bygger inte en affärskoncern utan att man får utmaningar. Det är vid sådana här tillfällen man behöver en vd i världsklass, säger Carl Bennet.