”Finlands tunga industri har inte drabbats så hårt av halvledarkrisen”

Hur ser återhämtningen ut för Finland i en nordisk kontext?

“De finns lite olikheter mellan de nordiska länderna. I Finland kom den lågkonjunktur vi såg framför oss innan pandemin av sig lite när pandemin väl slog till. BNP har klarat sig bra och föll bara med 3% procent under 2020. När det såg som mörkast ut under pandemin gjorde vi scenarier där BNP kunde falla med så mycket som 15%, men så blev det aldrig. De tuffa pandemiåtgärder som vidtogs i Finland tidigt var så effektiva mot smittspridningen att det egentligen aldrig skedde några större nedstängningar av industrin. Den finländska exporten har exempelvis klarat sig mycket bra i pandemin. Finland har mycket tung industri som inte drabbats så hårt av halvledarkrisen som exempelvis den tyska industrin.”

Är det något speciellt som du tycker sticker ut?

“Vi hade en större krisberedskap när pandemin svepte in än övriga Norden som har att göra med vår stora granne österut. Men visst blev det lite panik här i Finland också. Arbetslösheten har stigit lite, men mindre än väntat. Det har att göra med vårt system för kortidspermitteringar som gör att medarbetare under någon eller några månader kan vara permitterade och sedan komma tillbaka till jobbet. På den negativa sidan har den offentliga skulden ökat i pandemin. Här skiljer sig Finland från övriga nordiska länder som alla har mycket lägre skuld. Och skulden kommer fortsätta öka nu när pensionsavgångskullarna är stora.”

Hur ser du på inflationsuppgången, är den tillfällig eller mer permanent?

“Inflationen ser ut ungefär som andra delar av Norden. Vi har importerad inflation och elpriserna har ökat, men det har varit en lugnare utveckling än i Kontinentaleuropa. Jag tror att inflationsuppgången är temporär, men frågan är hur länge den håller i sig. ECB har redskap för att hantera inflationen om det skulle behövas. Finland, som euromedlem, är naturligtvis i en annan situation än övriga Norden som inte har euron. Men penningpolitiken i Sverige följer ju euroområdet rätt väl ändå trots självständigheten.”

Heidi Schauman: Finns utmaningar

Du nämner elpriserna och Finland har ju valt en annan väg i energifrågan, kan du utveckla?

“Ja, till skillnad från andra länder i Europa har Finland valt att bygga ut kärnkraften. När beslut om detta fattades var det ganska kontroversiellt. Men nu med vad som kanske håller på att bli en energikris tycker många kärnkraften är bra. Den sittande regeringen har höga ambitioner på klimatomställningsområdet. Frågan är bara hur mycket statsfinansiellt utrymme som finns för detta.”

Hur ser utsikterna ut för den finländska ekonomin?

“Det finns strukturella utmaningar. Det råder arbetskraftsbrist samtidigt som arbetslösheten är hög inom vissa grupper. Den tunga industrisektorn går bra, men servicesektorn är eftersatt i jämförelse med exempelvis Sverige. Förhoppningsvis kommer höga pensionsavgångar vi nu ser leda till automatisering och robotisering som kan höja produktiviteten i ekonomin. Saker vi pratat om länge men inte sett så mycket av ännu”, säger Heidi Schauman.

Alla delar i Affärsvärldens artikelserie

I en serie på temat inflation intervjuar Afv en rad stora namn och tänkare. Intervjun med Heidi Schauman fjärde delen. Här hittar du alla andra delar:

Del 1: Centralbanksgurun: ”Inflationen på väg mot ett 70-talsscenario” 

Del 2: Klas Eklund: “Det är dags för Sverige att investera”

Del 3: Lars Calmfors om finanspolitiken: “Risken är att man tappar alla hämningar”

Del 5: Ekonom sågar höjda räntan i Norge: ”Snart kanske vi bara kan sälja lax”

Del 6: Jesper Rangvid: ”Penningpolitiken måste stramas åt”