Finansprofilen: ”Skatteverket anser sig stå över lagen”

”Jag känner inte igen det Sverige jag växte upp i, och det gör mig extremt ledsen”, säger den utflyttade riskkapitalisten Ola Nordquist till Afv.

Han flyttade från Sverige till Storbritannien i juli 2021. Då som Nordenchef för det brittiska riskkapitalbolaget Permira, storägare i börsaktuella Klarna. Sedan flytten har han tvistat med Skatteverket om omkring 100 miljoner kronor som han anser att han felaktigt har betalat i skatt.

När första utslaget i förvaltningsrätten nu kommit är det primärt två saker det handlar om, förutom den övergripande 100-miljoners tvisten:

1. Om jäv: Nordquist har drivit frågan om att myndigheten gjort sig skyldig till jäv eftersom samma klick personer återkommande fattat beslut i hans fall. Första instans håller dock inte med honom.
2. Om pengar: Rätten dömer Skatteverket att betala tillbaka 14 Mkr som myndigheten har suttit på i ett par år. Där går förvaltningsrätten på Ola Nordquists linje om att han har beskattats två gånger för samma sak – både för inkomst av tjänst och för utdelning i form av kupongskatt.

“Glasklart att Skatteverket förlorat”

Men Ola Nordquist har ännu inte fått några pengar. Och det verkar inte som om Skatteverket har någon plan på att betala ut dem heller.

”Det här är helt åt skogen. Skatteverket ska respektera domar. Vi ombud har aldrig varit med om något liknande. Rent konstitutionellt står domstolar över myndigheter. Det här är ren domstolstrots”, dundrar advokat Clarence Crafoord som specialiserat sig på konstitutionella frågor, statens skadeståndsansvar och som bland annat drivit ett flertal fall i såväl Högsta domstolen som Europadomstolen.

Advokat Johan Eriksson håller med. Han är välmeriterad och undervisar i straffprocessrätt vid Stockholms universitet, där han också är hedersdoktor i juridik. Han har även varit expert i en rad statliga utredningar.

”Det är glasklart att Skatteverket har förlorat. Man kan bara konstatera att folk och företag hinner gå i konkurs innan de betalar ut pengar som de inte har något rätt till. Och den enskilde kan inget göra åt det”, säger Johan Eriksson.

Klargörande på väg

Det som 2022 började som en fråga till Skatteverket om hur inkomster i form av den omdebatterade vinstdelningsformen carried interest ska deklareras och beskattas har resulterat i en infekterad tvist som bara vuxit.

”Jag har aldrig fått hjälp eller svar från Skatteverket trots otaliga försök. Hur ska jag göra rätt för mig? Kan ni hjälpa mig? De har vägrat svara”, säger Ola Nordquist, som numera är bosatt i Monaco och är senior rådgivare till Permira.

Debatten kring beskattning av carried interest har under decennier varit föremål för diskussioner. Ska det beskattas som inkomst av tjänst eller kapital? Skatteverket har velat ha det som inkomst av tjänst och arbetat efter det. Förförra veckan kom ett lagförslag som förhoppningsvis klargör frågan en gång för alla: Carried interest ska betraktas som inkomst av kapital och inte tjänst, och därmed beskattas enligt 3:12-reglerna.

Ola Nordquist är tydlig med att han inte vill ge sig in i den debatten. Han pratar bara om sitt fall för att hjälpa andra som drabbats av Skatteverket. Han har inga synpunkter på i vilket inkomstslag carried interest beskattas i.

Trodde han skulle slippa problem

Men på grund av osäkerheten som rått i frågan och avsaknaden av svar från Skatteverket tog Ola Nordquist för ett par år upp vinstdelningen som inkomst av tjänst i sin deklaration. Något som ger en betydligt högre skattesats än inkomst av kapital.

”Jag begärde omprövning av min deklaration och beskattade mig själv proaktivt med 75% i stället för 30%, bara för att slippa problem.”

I och med det trodde han att historien skulle vara över, men det är egentligen nu det börjar. Skatteverket fortsätter beskatta honom trots att han är utflyttad och skattar i Storbritannien. Enligt Ola Nordquist blir han föremål för en slags ”exit-skatt”, något som inte finns i Sverige i vanliga fall.

”Det har aldrig hänt tidigare i Sveriges historia. Det är helt nytt. Alla mina rådgivare och advokater både i Sverige och i Storbritannien säger att de aldrig sett något liknande.”

125% i skatt blev för mycket

När Ola Nordquist inser att förutom att han betalar skatt i Storbritannien också beskattas med 125%  i Sverige börjar han fundera på vad det egentligen handlar om? Han bestämmer sig för att gå till botten med allt.

Med sina ekonomiska resurser sätter han ihop ett juridiskt A-lag för att ta strid med Skatteverket. I teamet ingår högprofilerade namn som PWC:s skattejurist Lennart Staberg, Vingeadvokaten Mattias Schömer, advokaten Clarence Crafoord och advokat Johan Eriksson. Teamet tar även hjälp av en journalist för att begära ut handlingar.

Kort därefter hamnar ärendet på åklagarens bord, och en förundersökning mot Skatteverket öppnades inom en vecka. Det gäller dataintrång och tjänstefel. Ola Nordquist själv misstänks inte för något brott.

” Över 50 personer har loggat in i mina privata dokument på Skatteverket – personer som inte har med handläggningen att göra”, säger Ola Nordquist.

Åklagaren utreder fortfarande brottmålet och någon information om hur det går finns inte i nuläget.

Dokumenten avslöjade AISS-gruppen

Men bland de begärda handlingarna visar det sig också finnas ett, för allmänheten tidigare okänt, dokument som beskriver hur Skatteverket ska bedriva opinion och även se till att få publicitet i media. Till sin hjälp har myndigheten en grupp tjänstemän inom ramen för vad som internt kallas AISS-gruppen, som även ska arbeta mot ‘lagliga skatteupplägg’, om de anser att dessa påverkar skattemoralen i samhället.

”I de här dokumenten står det att de skapat en elitstyrka som har till uppgift att gå efter helt lagliga skatteupplägg om de inte tycker att de passar in i deras bild av hur samhället ska skötas. De ska underkänna deklarationer och de ska driva det i domstol för att skapa ny praxis”, säger Ola Nordquist och fortsätter:

”De kan alltså handplocka en individ, i detta fall mig, som gör helt lagliga saker bara för att de ogillar det och driva det i domstol för att skapa ny praxis.”

Vad skulle deras drivkraft vara?

” Min gissning är att Skatteverket anser sig stå över lagen och har gett sig själv mandat att skapa ny rättspraxis och nya lagar. De har missuppfattat sitt mandat. Det är som om polisen skulle underkänna alla som körde 100 på en 100-väg bara för att de inte gillar fartgränsen och bestämma sig för att testa det i domstol.”

”I den värld jag rör mig i går det inte till på det viset. Riksåklagaren kan vara intresserad av att pröva praxis men hon håller ju inte på och processar om helt lagliga frågor”, säger Johan Eriksson.

“Skatteverket bedriver politisk aktivism”

Advokat Clarence Crafoord går ett steg längre.

”Skatteverket bedriver politisk aktivism och det är inte Skatteverkets roll. Tjänstemän ska inte motverka helt laglig verksamhet för att de tycker att det ska vara på ett visst sätt. De får tycka vad de vill vid köksbordet och på sin fritid. Men myndigheten ska följa lagar. Inte ändra dem”, säger Clarence Crafoord.

Ola Nordquist förklarar att det är efter att han läser dokumenten om AISS-gruppen som han förstår varför han aldrig varken fick svar eller vägledning från Skatteverket när han bad om det. Myndigheten hade redan valt ut honom som ett ’pilotfall’ för att skapa ny rättspraxis, säger han.

Han anser också att det faktum att en liten grupp bestående av en handfull personer under fyra års tid har fattat närmare 60 beslut mot honom borde vara jäv, och drar paralleller med att du i domstol aldrig ska behöva möta samma domare två gånger. Det är för att undvika att någon har en förutfattad mening om dig på förhand.

”Det är samma personer som prövat och godkänt varandras beslut. Så fort någonting skett mot mig har de hållit det i den här gruppen. Därför har det inte spelat någon roll vad jag har sagt eller frågat. De har redan bestämt vad utfallet ska bli. Jag undrar hur många fler som blivit felaktigt utsatta för AISS-gruppen?”, säger Ola Nordquist.

Processen har väckt Erikssons kamplust

Enligt advokat Johan Eriksson har Ola Nordquist inte fått en rättvis rättegång i förvaltningsrätten, eftersom han nekats föra bevisning om något han har bevisbördan för.

”Jag reagerar på en mycket märklig process. Förvaltningsdomstolen meddelade beslut i jävsfrågan utan att ens hämta ett yttrande från Skatteverket och har agerat både domstol och försvarare för Skatteverket. Jag har aldrig varit med om att en domstol sköter motpartens försvar och då har jag processat rätt länge”, säger Johan Eriksson.

Förvaltningsrättens dom har överklagats av båda parter.

”Jag känner stark kamplust att pröva det här systemet, men också djupt obehag och ett allvar inför uppgiften för vi vet inte hur många andra som har drabbats av sånt här”, säger Johan Eriksson.

Under tiden jobbar åklagaren med förundersökningen och brottsmisstankarna mot Skatteverket. Och myndigheten håller kvar Ola Nordquist pengar, trots domstolens beslut.

Läs också: Skatteverket skrotar kritiserad specialgrupp: ”Politisk aktivism”