Finanspolitiska rådet riktar kritik mot regeringens politik

Regeringen får mycket svårt att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, enligt Finanspolitiska rådet. För det skulle sänkt arbetslöshetsersättning och låglönejobb av tysk modell behövas, något som inte går ihop med regeringens övriga mål.

Rådet hävdar vidare att regeringen sparar för lite. Det duger inte att planera för nära balans i de offentliga finanserna först till 2018, särskilt inte som konjunkturen starkt är på väg uppåt.

– Lågkonjunkturen är i princip slut 2017, säger Finanspolitiska rådet ordförande John Hassler på en pressträff och hänvisar till en rad bedömare.

– Politiken måste riktas in på något nytt, att återta underskott, säger han.

För att klara överskottsmålet om en procents överskott i de offentliga finanserna måste regeringen göra klart att den inte tänker betala ökningar av kostnader för sjukförsäkringen, till exempel, genom att låna pengar. Men regeringen har inte gjort det. Sammantaget innebär det ett brott mot det finanspolitiska ramverket, enligt rådet.

För att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 måste den strukturella arbetslösheten sjunka med minst 2,5 procentenheter och antalet jobb öka med 130 000, enligt rådet. De åtgärder som regeringen hittills har lagt fram räcker inte långt. Rådet verkar inte tro på att regeringen vill satsa på det som kan krävas. Det skulle nämligen strida mot andra mål som regeringen har, som att inte öka de ekonomiska skillnaderna.

“Den typen av åtgärder som skulle krävas för att varaktigt höja sysselsättningen, såsom sänkt arbetslöshetsersättning och lägre lönekostnader, skulle samtidigt medföra en ojämnare inkomstfördelning” skriver rådet.

Rådet ser en risk för att regeringen frestas att satsa på sådant som på kort sikt friserar siffrorna så att målet kommer inom räckhåll.

Rådet anser att det kan vara rätt, som regeringen föreslår, att höja arbetslöshetsersättningen och avskaffa rabatten på att anställa unga. Men det innebär också att sysselsättningen, enligt rådets egna beräkningar, minskar med 30|000. Eller uttryckt på ett annat sätt: att arbetslösheten stiger med omkring en halv procentenhet. Nästan hela effekten hänger ihop med höjd a-kassa, enligt rådet.

Rådet kritiserar regeringen för att den i propositionerna inte alls redovisar vilka effekter de egna förslagen har på sysselsättningen. Det är en “allvarlig brist”.

Rådet anser att pensionsåldern måste höjas. Om den inte stiger kommer inte de offentliga finanserna att vara hållbara på lång sikt.

– Och pensionerna kommer att bli orimligt låga, säger John Hassler och tillägger att normen att man går i pension vid en viss uppnådd ålder måste brytas. Det rimliga vore att varje årgång riktar in sig på att arbeta en månad längre än den närmast föregående och regler och lagar måste ändras så att de blir möjligt.

Rådet hävdar att det behövs ett nytt ramverk för hur beslut om infrastruktur, som vägar och järnvägar, tas. Det finns ingen egentlig kunskap om vilket underhåll som behövs och de miljarder som använts för investeringar kunde ha brukats mycket mer effektivt om man hade satsat pengarna på mer samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det är egentligen inte brist på pengar som är problemet med infrastrukturen, enligt rådet.