Finansplatsen som står kvar

Tillhör du dem som trodde att kredit- och bankkrisen var början till slutet för Stockholms finansiella kluster? I så fall är det dags att tänka om.

Visst har några mindre Stockholmsbanker kraschat efter konkursen i amerikanska Lehman Brothers för i dagarna ett år sedan (15 september). Men för personalen och verksamheten i huvudstaden tycks konsekvenserna oftast inte vara värre än en ny logga på visitkortet.

En kort resumé av det senaste årets kris från Stockholms horisont kan se ut så här:

Svenska Glitnir har övertagits av HQ Bank, Kaupthing Sverige har styckats mellan Ålandsbanken och tv-branschens kundbank Resurs Bank. Och havererade Carnegie, som blev ett indirekt offer för bankkrisen, togs över av staten för att senare säljas vidare till riskkapitalbolaget Altor och investmentbolaget Bure.

Samtidigt har tre av storbankerna, alla utom Handelsbanken, genomfört nyemissioner på sammanlagt över 50 miljarder kronor. Därtill planerar förlusttyngda Swedbank att i en andra emission på ett år dra in ytterligare 15 miljarder kronor.

Det låter illa men det är långt ifrån kris.

Det kanske mest etablerade sättet att definiera storleken på en bransch är att räkna antalet anställda eller dess andel av den totala ekonomin. Och antalet anställda i storbankerna i Stockholm har inte minskat mer än marginellt. I tabellen på nästa sida har vi gjort ett urval och finner att antalet finansanställda i Stockholm har backat med 2–3 procent. Ett exempel på motsatsen är krisdrabbade Swedbank, som har rekryterat cirka 300 personer bara för att ta hand om bankens dåliga lån. Antalet anställda i Stockholm är därmed nära 50 personer, eller 2 procent, fler än för ett år sedan. Så här beskrivs personalsituationen av Swedbanks nye vd Michael Wolf i den senaste halvårsrapporten:

”Kapacitetsanpassningarna (fram­över, reds anm) kommer huvudsakligen att beröra de baltiska länderna och den internationella verksamheten. I Sverige väntas anpassningen främst ske genom naturliga avgångar”. När det gäller första halvåret i år skriver han att ”av minskningen av antalet heltidstjänster med 1?229 svarade baltisk bankrörelse för 1?456.”

Nettosiffran utanför Baltikum är med andra ord en ökning med 227 personer.

SEB är den enda av storbankerna som i en aktiv process har försökt att minska personalen. Det har skett genom att banken snabbat på ett sparbeting som sjösattes redan före krisen. Antalet anställda i Stockholm har under året minskat från 5 800 till ungefär 5 500, enligt Göran Lilja som är ordförande i Finansförbundet inom banken:

–?Vi har inte ökat sparkravet på grund av finanskrisen. Det som har hänt är att man har varit mer fokuserad på personalbesparingar än tidigare, säger han och tillägger att avgångsvillkoren, som med vanliga mått mätt är generösa, har skyndat på avgångarna.

–?Vi har som mest kunnat erbjuda personer med mer än 25 år i banken och som tjänar under 25 000 i månaden tre årslöner, säger Göran Lilja.

Inte heller Danske Bank, som i augusti redovisade en storförlust, har genomfört några neddragningar på den svenska marknaden – bolaget har gjort kreditförluster i andra länder.

–?Vi har marginellt färre anställda nu jämfört med för ett år sedan. Men hela 2009 har vi haft ambitionen att dra ned på personal genom naturlig omsättning och utan uppsägningar. Vi är försiktiga med nyanställningar och det ska till särskilda skäl för att ersätta personer som slutar, säger Carlos Cancino, informationsansvarig vid svenska Danske Bank, som har cirka 600 anställda i Stockholm.

Några mindre banker och finanshus har dragit ned betydligt mer på personalen. Här märks till exempel nätmäklaren Avanza, som minskat antalet anställda med 12–15 procent, de flesta i Stockholm, liksom framgångssagan East Capital, som minskat antalet anställda med 25 procent till 160. Den pånyttfödda haveristen Carnegie har i dag 300 anställda i Stockholm. Före kraschen var siffran 400.

Samtidigt har Stockholms banker kommit mycket lindrigare ur lånekrisen än konkurrenterna i London och New York, där hela avdelningar och storbanker har stängts, förstatligats eller gått omkull. I USA är siffran över kraschade banker sedan förra året snart uppe i 100. I Storbritannien har traditionstyngda banker som Royal Bank of Scotland räddats av staten och i en rad europeiska länder är situationen likartad.

–?Vi har inga signaler från någon klubb vid någon bank att det skulle vara neddragningar på gång i Sverige, säger kommunikationschef Leif Karlsson vid fackförbundet Finansförbundet.

Snarare är det tvärtom, det har talats om en så kallad brain gain – svenska banker nyanställer, inte minst hemvändare från London och Genève, något som i sin tur har bidragit till att hålla priserna på bostäder uppe i Stockholm. Och konsulterna, som en tid var utestängda, har börjat leta sig in i bankbranschen igen.

Finansmarknadsminister Mats Odell tillsatte i maj i år en branschpanel kallad Finansmarknadskommittén vars huvudsyfte är att bilda en informell samarbetsgrupp som ska slå vakt om det svenska finansmarknadsklustret.

Bland ledamöterna märks Pär Boman, vd på Handelsbanken, Torbjörn Magnusson,vd för försäkringsbolaget IF och Erik Thedéen, vd för Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. Huvudsekreterare i gruppen är Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan och med en bakgrund som vice vd i Handelsbanken. Den senare bedömer inför sitt arbete inte att Finansplats Stockholm tagit särskilt mycket skada av finanskrisen. Frågan till honom blir: Hur har den reella verksamheten i Stockholms finansiella centrum påverkats?

–?Spontant är det rätt lite. Den initiala chocken, med de dåliga bostadslånen i USA, har svenska banker i en internationell jämförelse i stort sett inte varit offer för alls.

Hur ser framtiden ut för svenskt finansindustri?

–?Om man ser på London och New York så har de städerna skadats av det som har hänt och det kan inte uteslutas att sektorn kommer att krympa i de här länderna.

Och för svensk del? Kan man tala om att Sverige vinner marknadsandelar?

–?Man kan i alla fall säga att sektorn kommer att krympa väldigt mycket mindre här, säger Pehr Wissén.

Och en del banker ser chansen att växa. Hit hör flera svenska nischbanker, till exempel HQ Bank som ökat antalet anställda med 20 procent under det senaste året. HQ Banks övertagande av Glitnir fick till följd att ett 40-tal anställda, administrativ personal och back­office, fick sluta.

Nu spår HQ:s vd, Mikael König, ökad konsolidering – inte minst till följd av alla nya regler som införs för att myndigheterna vill förhindra nya krascher.

–?Världen blir inte mind­re komplex. Det som kommer att ske är att vi går mot en trend med ny lagstiftning och nya direktiv. Branschen blir, allt annat lika, dyrare att driva och det i sig kommer att vara det som driver strukturomvandlingen, säger König.

Samtidigt blir uppdragen generellt sett krångligare. Personalintensivt arbete, som rådgivning, tillhör därför de områden som har ökat mest under året. Inte så konstigt kanske, att investerare vill ha råd när börsen faller 50 procent från ett år till ett annat och rader av storföretag hamnar i kris.

–?Det är i dåliga tider man ska försöka utnyttja sina reserver. Vi har försökt utnyttja situationen i och med att vi övertog Glitniraffären samt tog över en del personal från Kaupthing. Vi var 250 anställda före Lehman Brothers och nu är vi strax över 300, säger Mikael König.

—

5 procent av BNP

Senaste uppgifter om Finansplats Stockholm är från före krisen. Branschplattformen Finansplats Stockholm bedömde att finanssektorn då sysselsatte över 140?000 personer i Sverige varav fler än 55?000 i Stockholm. Siffrorna är, enligt Affärsvärldens genomgång, ungefär samma i dag. Sektorn svarade för drygt 5 procent av BNP, en andel som rimligen har ökat eftersom industrisektorn har minskat produktionen.