Finansdepartementet reviderar upp tillväxten i år till 4,9 %

“Återhämtningen har gått snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och svensk ekonomi har klarat sig väl jämfört med många andra länder i EU. Att vi gick in i krisen med historiskt starka statsfinanser har varit avgörande för den snabba återhämtningen”, säger Mikael Damberg.

Även nästa år bedöms tillväxten bli hög, om än något lägre än i år. Finansdepartementet bedömer att BNP växer med 3,4 % 2022 och 1,4 % 2023.

Att tillväxttakten avtar något nästa år beror bland annat på att återhämtningsfasen till viss del är passerad och att störningar i de globala leveranskedjorna och komponentbrist i industrin gör att många företag har fortsatta problem med att möta efterfrågan. Även den senaste tidens ökade smittspridning bedöms påverka den ekonomiska aktiviteten.

Energipriserna har ökat tydligt i Europa under andra halvåret i år. Det har bidragit till en hög inflationstakt i många europeiska länder, inklusive Sverige. Inflationstakten i Sverige väntas dämpas under loppet av nästa år då bidraget från energipriserna väntas bli lägre.

Arbetslösheten bedöms uppgå till 8,9 % i år och falla tillbaka till omkring 7 % 2023, vilket är samma bedömning som i förra prognosen.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas till minus 0,8 % av BNP 2021. Det innebär en förstärkning på närmare 2 %kl av BNP jämfört med 2020 då de offentliga finanserna tyngdes av konjunkturnedgång och omfattande krisåtgärder. Sparandet förväntas vara nära balans 2022 och förstärkas ytterligare därefter följande år. Överskotten i de offentliga finanserna bidrar de åren till en lägre skuld i offentlig sektor. Sveriges bruttoskuld som andel av BNP tillhör de lägsta bland EU:s medlemsländer, skyddsvallarna i svensk ekonomi är goda, framhåller Finansdepartementet.