FI-chefen om krisande fastighetsbolag: ”Inget akut”

Strålkastarljuset har slocknat från presskonferensen och Daniel Barr går in i det lilla anspråkslösa mötesrummet en trappa upp på Finansinspektionen. Iklädd ljusgrå kostym parad med en pin i regnbågens färger som representerar FN:s hållbarhetsmål, sjunker han lätt och ledigt ner i den hårda myndighetsstolen. 

Daniel Barr må vara ny i rollen som generaldirektör på FI men han är van vid mediebruset. På Pensionsmyndigheten har han haft att hantera härvorna kring PPM-bolagen Allra och Falcon Funds.

Kanske fick han även viss medieträning under sin politiska karriär.  

Den inleddes som rekordung på Centerns ungdomsförbund i Norrbotten. På partistämman 1981 gjorde han sig ett namn när Norrbottens CUF krävde partiledaren Thorbjörn Fälldins avgång. Fårbonden från Ramvik gick inte genom tv-rutan, menade den unge ordföranden. 

“Daniel Barr åkte till partistämman i Ronneby, med sin lilla portfölj och toppade Expressens löp”, säger C-toppen Anders W Jonsson till Affärsvärlden.

Han lärde känna Daniel Barr där i början av 1980-talet. Den unge Barr blev snart en flitig debattör på partistämmorna, minns han, som efter studier på Handels tog över som ordförande för Centerns högskoleförbund.

Fram till 1993 arbetade Barr som politisk sakkunnig i riksdagen och på statsrådsberedningen under regeringen Bildt, innan han lämnade politiken för gott. Han ska ha beskrivit tillvaron i maktens centrum som att vara “brandman i helvetet”, enligt en källa från den tiden. 

Trött på att släcka bränder inledde han istället sin långa ämbetsmannakarriär inom Myndighetssverige.

Nytt fokus på FI

Nu har han fått ett drömjobb, konstaterar han. 

“Finansinspektionen har två uppdrag: finansiell stabilitet och konsumentskydd. Myndigheten har gjort väldigt mycket vad gäller finansiell stabilitet, och lite mindre på konsumentskyddssidan. Jag skulle vilja se att vi får en större tyngdpunkt på konsumentskyddsbenet”, säger Daniel Barr om sina prioriteringar.

För FI handlar konsumentskyddet om reglering av fonder och försäkringar, såväl som att öka den finansiella kunskapen hos befolkningen.

Daniel Barrs första tid på FI har dock oundvikligen präglats av den finansiella stabiliteten. När han tillträdde stod amerikanska nischbanker i brand och gav spridningseffekter till andra sidan Atlanten. Kanske inte minst till pensionsjätten Alecta. 

“Det har varit ganska hektiskt. Sedan har det varit lite lugnare perioder också. Det är jobbigt att byta jobb, men det ger mycket energi också”, säger Daniel Barr.

Daniel Barr

Född: 1962.

Familj: Fru och tre barn.

Bor: I Spånga utanför Stockholm.

Utbildning: Fil. lic. i finansiell ekonomi från Handelshögskolan.

Karriär: Generaldirektör på Pensionsmyndigheten, chefsposter på Riksbanken, Riksgälden och för premiepensionerna. Har även arbetat på Folksam och som politisk sakkunnig i riksdagen och på statsrådsberedningen.

Senaste bok: Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård.

Vill resa till: Montenegro, Armenien och Georgien. “Det verkar vara en extremt fin natur.”

Fastighetssektorn oroar inte

Krisande fastighetsbolag är inte heller något drömscenario för en nytillträdd generaldirektör och FI har tidigare varnat för att dessa behöver få ned sina skulder. Men att stora systemkritiska bolag, som SBB, står på randen till kollaps är dock inget som oroar, menar Barr, med brasklappen att myndigheten inte har tillsyn över fastighetsbolagen och heller inte kommenterar enskilda bolag. 

“Däremot kan man säga att sektorn totalt sett har en alltför hög belåning och är satt under stor press nu när räntorna stiger. Men att enskilda företag får problem är kanske inte ett så stort hot för den finansiella stabiliteten”, säger han.

Daniel Barr poängterar att börsbolagen utgör en sådan liten del av den svenska fastighetssektorn.

BolåneräntorArtikel

FI-toppen: ”Fastighetsbolagen kanske inte kan betala ut utdelningar”

“I våra stresstester är inte de stora riskerna för bankerna börsbolagen, utan det är andra mindre fastighetsbolag. Det finns tusentals sådana där ute som har fått lån av bankerna.”

Ni är inte oroade för att det kan få spridningseffekter till bankerna?

“Vårt jobb är att vara på tårna. Men just nu är vi inte särskilt oroliga. Bankerna är välkapitaliserade och har god likviditet. Stresstesten vi har gjort är ganska drakoniska. Och det är väl inget som tyder på att de kommer att slå in. Men man ska vara beredd. Därför kräver vi att bankerna reserverar mer kapital”, säger han och fortsätter:

“Och vi kan konstatera att bankerna har satt av mycket kapital för sin utlåning i fastighetssektorn. Vi ser inga tecken på att det ska vara otillräckligt på något vis. Tvärtom ser vi att de står väl rustade för att ta emot eventuella kreditförluster från den här sektorn också.”

Så fastighetsbolagen är inget hot mot den finansiella stabiliteten enligt dig? 

“Vi ser ju en förhöjd risk för finansiella stabiliteten och vi pekar där på hushållen och fastighetsföretagen som potentiella problemsektorer. Däremot ser vi inget akut problem.”

Han berättar att bankerna har kapitaliserats upp rejält sedan förra finanskrisen och att nya regler är på plats vad gäller likviditet. 

Daniel Barr var under 2008 chef för Riksgäldens avdelning för bankstöd, eller vad den kanske är mer känd som: bankakuten.

“Det gav en hel del lärdomar som man har möjlighet att använda sig av här. Nu är vi inte i bankkris. Det finns väl inget som tyder på att vi är på väg in i någon heller. Den bankkrisen som vi hade 2008 var ju ganska annorlunda i den meningen att det kom impulser utifrån”, säger han. 

Amorteringskravet under luppen

En fråga som har skapat rubriker är Daniel Barrs inställning till amorteringskraven. Till skillnad från sin företrädare Erik Thedéen, som varit tydlig med att regeringen inte bör röra amorteringskraven, tycks Barr vara öppen för att avskaffa dem.

“Jag tror att Erik och jag är eniga på denna punkt. Det viktigaste är inte medlet utan målet, att få ner hushållens skuldsättning. Vi har sett att amorteringskravet har gjort viss nytta. Däremot har skuldsättningen även efter att kravet infördes fortsatt att öka. Så vi har inte lyckats bryta den stora trenden”, säger Daniel Barr.

Han säger att det är bra att amorteringskulturen i landet har förändrats och att det normala nu är att amortera på sina lån.

Den regeringen som tillsatt Daniel Barr som generaldirektör gick till val på att pausa amorteringskraven, och undersöker nu om det finns andra sätt att få ner svenskarnas skuldsättning. Samtidigt utreder FI hur den så kallade ventilen i amorteringskravet fungerar, den som gör att hushåll som får det tufft kan få anstånd att amortera under en period. Slutresultatet väntas presenteras under mitten av juni.

Vad tycker du om förslag som höjd fastighetsskatt och slopat ränteavdrag? 

“Det ska den här utredningen titta på. Jag vill inte peka på några speciella verktyg.”

Känner du dig politiskt pressad i en sådan här situation?

“Nej, det ska jag inte säga. En myndighet ska naturligtvis effektuera de beslut som tas på den politiska nivån. Nu har politiken valt att inte avskaffa vårt mandat att införa amorteringskrav, vilket man annars skulle ha gjort. Man har valt att tillsätta den här utredningen så vi får se var det hamnar.”

En av personerna som regeringen gett i uppdrag att utreda amorteringskravet är ekonomiprofessorn och den uttalade kritikern John Hassler, som är nära vän till Daniel Barr.

Finns det risker för intressekonflikter här? 

“John är en av Sveriges främsta experter på det här området. Vi har känt varandra sedan gymnasieåren. Under de här mer än 40 åren har vi lärt oss att skilja på jobb och privat. Vi har ofta olika åsikter”, säger Daniel Barr.

MakroArtikel

Hassler: Regeringen vill vinna tyngd mot FI om amorteringskravet

Oense med tidigare regering

Daniel Barr har tidigare inte dragit sig för att hamna i polemik med den politiska styrningen. 

När han var generaldirektör för Pensionsmyndigheten kritiserade han dåvarande regerings förslag om sänkt pensionärsskatt. I en debattartikel i Dagens Nyheter 2019 hävdade han att skatten för personer över 65 år var lägre än för yngre förvärvsaktiva. Dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) sa att det var ett bisarrt sätt att resonera. 

Daniel Barr gjorde även något så ovanligt som att tillsammans med tjänstemännen reservera sig mot politikerna i myndighetsstyrelsen när garantitillägget för de med lägst inkomst klubbades igenom våren 2022. Barrs argument var att det ska löna sig att arbeta, men att förslaget kunde ge marginaleffekter på över 100%. 

Barr: Ingen bostadskrasch 

Bostadspriserna har under de senaste månaderna stabiliserats och tycks nu ha nått någon slags platå. Men samtidigt finns många osäkerhetsfaktorer, så som att en del bundna bolån snart löper ut, och att Riksbanken sannolikt inte har nått räntetoppen. 

Utländska investerare påtalar ofta att bostadsmarknaden är den största risken för att gå in i Sverige. Vad ser du för risker här för den finansiella stabiliteten i relation till det här? 

“Det är klart att hushållen är väldigt pressade nu med den här höga inflationen och med ökade räntor. Det har gjort att många är tvungna att prioritera sina utgifter och dra ner på konsumtionen för att kunna betala tillbaka på sina lån och betala räntorna. Vi är väl inte jätteoroliga att det kommer att slå ut i stora kreditförluster i banksystemet”, säger han och fortsätter:

“Däremot innebär ju en minskad konsumtion naturligtvis press på konjunkturen. Konsumtionen är ju en stor del av efterfrågan i ekonomin. Och viker den så kan det få konsekvenser på konjunkturen och andra effekter. Men jag är inte så orolig för banksystemet.”

Och du är inte orolig för en bostadskrasch? 

“Nej, inte i dagsläget.” 

Vill se över svängdörrarna 

Under åren har FI återkommande kritiserats för att ha svängdörrar till banker. Att FI skulle agera plantskola och att banker sedan lockar anställda med dubblerade löner, vilket är problematiskt eftersom FI:s uppdrag är att granska bankerna.  

Daniel Barr är självkritisk.

“Det är en fråga som jag tror vi behöver fundera mer på hur man hanterar. Man kan fundera över karantän, men samtidigt kanske inte den enskilda ska sitta och rulla tummarna i ett år, det blir dyrt för staten också”, säger han och fortsätter:

“Men å andra sidan så skulle det göra gott för förtroendet för myndigheten.”

Daniel Barr tittar ner på sin pin på kavajslaget, den som representerar FN:s klimatmål. 

Varför valde du att ha den på dig idag?

“Jag nämnde ju konsumentskydd och finansiell stabilitet som två ben i Finansinspektionens uppdrag. De andra två är en välfungerande marknad och hållbarhet. Så det ingår i jobbet, men jag tycker personligen att det är viktiga frågor.”

Han gillar att vara ute i skog och mark och berättar att han har vandrat nästan varenda led i svenska fjällen.

“I sommar blir det Padjelantaleden.”