FI skärper kapitalkraven på svenska banker

“Sammantaget innebär dagens besked en tydlig skärpning av kapitalkraven på svenska banker. Syftet är att skapa ett stabilare finansiellt system som i sin tur ger positiva effekter på samhällsekonomin”, uppger Finansinspektionen.

Myndigheten har beslutat att de fyra svenska storbankerna ska hålla en systemriskbuffert på 3 procent i kärnprimärkapital från den 1 januari 2015 och ytterligare 2 procent i kärnprimärkapitalkrav inom ramen för pelare 2.

Vidare uppger Finansinspektionen att myndigheten avser aktivera det kontracykliska kapitalbuffertkravet.

“Nivån på den kontracykliska kapitalbufferten kommer att gå ut på remiss efter att FI har samrått med myndigheterna i stabilitetsrådet. Beslut om nivån förväntas att ske under hösten 2014”, uppges det.

För att öka bankernas motståndskraft kommer FI även att höja riskviktsgolvet för svenska bolån till 25 procent från 15 procent, något som myndigheten tidigare har aviserat.

“Höjningen börjar gälla så snart FI:s styrelse fattat ett beslut om en slutlig version av denna promemoria, vilket kommer att ske under hösten 2014”, heter det.

Finansinspektionen håller en pressträff klockan 10 angående sina ställningstaganden och överväganden. Synpunkter kan lämnas fram till den 30 juni.

Sammantaget innebär genomförandet av de förstärkta kapitaltäckningsreglerna en tydlig skärpning av kapitalkraven för svenska banker, i synnerhet för de systemviktiga storbankerna, uppger myndigheten.

“Det totala kapitalbaskravet för de fyra storbankerna uppskattas variera mellan 18,7 och 24,5 procent och det totala

kärnprimärkapitalkravet uppskattas variera mellan 14,5 och 19,3 procent. FI bedömer att de svenska bankerna kommer att kunna uppfylla kraven. Behovet av fortsatta anpassningar gör samtidigt att vissa banker fortfarande behöver vara konservativa i sin kapitalplanering och visa återhållsamhet med åtgärder som minskar deras motståndskraft, som vinstutdelningar och aktieåterköp”, skriver FI i promemorian.

FI genomför den samlade kapitalbedömningen i pelare 2, det vill säga bedömningen av företagens individuella kapitalbehov, på så sätt att ett kapitalkrav i pelare 2 alltid tillkommer utöver kapitalkravet enligt de generella kapitalkraven i pelare 1.

“FI avser dock i normalfallet inte fatta ett formellt beslut om kapitalkravet i pelare 2. Så länge ett formellt beslut inte är fattat påverkar kapitalkravet i pelare 2 inte den nivå vid vilken de automatiska utdelningsrestriktioner som är kopplade till det kombinerade buffertkravet träder in”, skriver FI.

Myndigheten noterar vidare att det internationella arbetet att ytterligare förstärka kapitaliseringen i banksystemet fortskrider.

“Bland annat kommer ett mått för bruttosoliditet att införas, even tuellt som ett tvingande krav från och med 2018. Baselkommittén arbetar också med att ta fram förslag för att likrikta riskviktsberäkningarna i syfte att begränsa skillnaderna mellan olika bankers interna modeller. En annan viktig aspekt är hur EU:s krishanteringsdirektiv kommer att genomföras och tillämpas efte rsom det därigenom kan ställas krav på den förlustbärande kapacitet som en systemviktig bank ska ha om den blir föremål för avveckling”, noteras det.

Finansinspektionen anser alltså enligt dagens besked att de fyra svenska storbankerna har behov av större förlustbärande kapacitet, i form av ytterligare 5 procentenheters kärnprimärkapital på gruppnivå för att täcka systemrisk. Att myndigheten väljer att dela upp detta på ett krav på 3 procentenheter inom pelare 1 och 2 procentenheter inom pelare 2 har att göra med EU-regler.

“Vid tidpunkten för novemberöverenskommelsen och offentliggörandet av de kapitaltäckningsnivåer som då förordades för storbankerna, var de verktyg som genom EU-regelverket skulle komma att finnas till förfogande ännu inte kända. Systemriskbufferten skulle kunna ge utrymme för att fullt ut nå de 5 procentenheterna i extra kärnprimärkapital som FI i dagsläget bedömer som nödvändigt och tillräckligt av systemriskskäl. Ett beslut om en systemriskbuffert utöver 3 procent förutsätter dock att EU-kommissionen ger sitt godkännande”, skriver myndigheten.

Eftersom Finansinspektionen får ta hänsyn till systemrisk i pelare 2 anser FI det lämpligt att inte besluta om en systemriskbuffert utöver den nivå som ligger inom FI:s egen beslutsrätt. Att i stället omhänderta systemrisken i pelare 2 är därför mer ändamålsenligt och medför en effektiv beslutsprocess, argumenteras det.