FI om Primroses affärsmetoder: ”Inget regelbrott”

Finansinspektionens roll är att ta fram spelregler för branschen, göra tillståndsprövningar och utöva löpande tillsyn, samt arbeta för ett stabilt finanssystem präglat av högt förtroende med ett starkt skydd för konsumenter.

I fallet Primrose Partners som Affärsvärlden granskat finns två dotterbolag. Dels Strivo som beviljats tillstånd att förmedla och förvara produkter, dels Svensk Värdepappersservice som framför allt har tillstånd att ge investeringsrådgivning och förvalta kunders pengar. Under dessa tillstånd kan sedan andra bolag verka genom att bli anknutna som ombud. Finansinspektionens tillsyn riktas med andra ord mot Svensk Värdepappersservice som helt ansvarar för den rådgivning som de anknutna ombuden ägnar sig åt.

Finansinspektions kampanj mot vårdslös rådgivning

FI har fått läsa vår granskning som bygger på det omfattande datamaterial som finns att tillgå från myndighetens egna granskning, och fått bemöta våra slutsatser. Men låt oss först göra en tillbakablick och följa myndighetens röda tråd.

I 17 år har Finansinspektionen i sin årliga konsumentskyddsrapport lyft problem med hur rådgivning går till. Intressekonflikter har lett till att rådgivare hellre säljer dyrt sparande som gynnar dem själva än sunt sparande som är bra för konsumenterna.

2019 kom ett par banbrytande beslut från disciplinnämnden på Insuresec, branschorganet som reglerar, testar, licensierar och ibland sanktionerar försäkringsrådgivare. Rådgivarna tilldelades varningar av nämnden med följande motivering:

”Strukturerade produkter är endast i undantagsfall lämpliga placeringsalternativ […] till konsumenter. För att sådana produkter ska vara lämpliga krävs att kunden dels har tillräcklig finansiell förmåga att bära de aktuella riskerna, dels har tillräcklig kunskap och erfarenhet av sådana produkters egenskaper och då särskilt riskerna samt dessutom förstår vilka kostnader som är förenade med sådana produkter. Det är förmedlaren som har att visa att så är fallet. Kundens undertecknande av rådgivningsdokumentationen och en särskild försäkran har därvid inget större bevisvärde.”

Samma år uttalade sig dåvarande FI-chefen Erik Thedéen om besluten från disciplinnämnden som ”glädjande” vid ett seminarium för rådgivarbranschen 2019:

”Disciplinnämndens beslut är helt i linje med vår uppfattning och det är därför mycket bra att det nu blir tydligt att det är en del av god sed vid försäkringsdistribution. Vi ser det också som självklart att motsvarande praxis kommer att gälla vid bedömningen av vad som är god sed vid investeringsrådgivning”, sa Erik Thedéen.

2020 drog Finansinspektionen in tillståndet för Exceed Capital och pekade på ”stora, systematiska brister i rådgivningen”.

2021 fortsatte myndigheten i samma anda och drog tillståndet för Nord Fondkommission. ”Ett tydligt exempel på oseriös rådgivning”, löd beskedet på presskonferensen.

I slutet av 2022 meddelade Finansinspektionen att SIP Nordic fått en varning och sanktionsavgift på 6,7 miljoner kronor för att inte ha sett till konsumenternas intressen i rådgivningen.

Vad har de sanktionerade bolagen gemensamt? Jo, de är bolag som har sålt strukturerade produkter.

Näst på tur: Svensk Värdepappersservice

Granskningen av Primrose dotterbolag Svensk Värdepappersservice följer en röd tråd där FI i flera år utrett olika misstänkta eller konstaterade missförhållanden bland finansmarknadens mindre aktörer.

Just som Finansinspektionen avslutat sanktionsärendet mot SIP Nordic berättade myndigheten att en ny undersökning öppnats mot Primroses bolag.

Afv har följt Finansinspektionens granskning och noterar att myndigheten har gjort två platsbesök, intresserat sig för kunders klagomål och avgiftsstrukturer för strukturerade produkter, samt gjort stickprov bland kunddokumentationer. Fokusområdet känns igen från undersökningarna av Exceed, Nord Fondkommission och SIP Nordic.

FI: Inga regelbrott

Utredningen av Primrose-koncernen slutar dock med ett antiklimax för de som hade hoppats på en sanering.

Den 25 april 2023 meddelade Finansinspektionen att undersökningen mot Svensk Värdepappersservice avslutats “utan brister i förhållande till regelverket”.

I Finansinspektionens undersökningspromemoria ges bakgrunden till granskningen av Svensk Värdepappersservice. Initialt väljer myndigheten att mörklägga en paragraf, men efter att vi begärt en omprövning får vi ut hela i klartext. Där framkommer att Svensk Värdepappersservice hör till det värsta FI sett:

Finansinspektionen kan konstatera att Svensk Värdepappersservice är det värdepappersbolag som efter ett antal av undersökningsgruppen fastställda kriterier utmärker sig. De kriterier som särskilt utmärkt sig är kunds ålder, förmedlad produkts riskklass samt produktens avgift. Det kan konstateras att Svensk Värdepappersservice, i förhållande till övriga värdepappersbolag som omfattades av informationsinsamlingen har:

• • Störst antal anknutna ombud
  • Flest klagomål på anknutna ombud enligt konsumentavdelningens klagomålsrapport
  • Pensionsmyndigheten har mottagit många klagomål om dessa anknutna ombud
  • Störst antal transaktioner i hävståndsplacering
  • Stort antal affärer på kunder med hög ålder
  • Högt avgiftsuttag

Finansinspektionens kommentar på granskningen

Finansinspektionen svarar övergripande efter Afv:s granskning att:

”I vår granskning (FI:s egen, reds. anm.) har vi att förhålla oss till de regelverk som finns.”

Angående produktstyrningen hänvisar myndigheten till ett visserligen lovvärt men helt annat initiativ:

”Strukturerade produkter lämpar sig inte för den vanliga konsumenten. Från FI:s sida framhåller vi ofta att billiga indexfonder är ett bra alternativ för en vanlig konsument. Därför har vi också nyligen börjat publicera avgifterna för några av de populäraste fonderna för att öka prismedvetenheten hos konsumenterna.”

Afv konstaterar att logiken haltar. En liknelse skulle vara att om Livsmedelsverket agerade som FI så skulle de alltså tillåta att rävgift salufördes som godis med motivet att man istället har ökat informationen om hur nyttigt det är med grönsaker.

Redan idag finns dessutom lagstiftning som FI kan luta sig mot. I lagen om finansiell rådgivning till konsumenter går att läsa:

”Näringsidkaren skall i sin rådgivningsverksamhet iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen” och ”avråda konsumenten från att vidta åtgärder som inte kan anses lämpliga med hänsyn till konsumentens behov, ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter.”

God rådgivningssed är alltså ett viktigt och dessutom dynamiskt begrepp. Som konstaterats i inledningen till den här artikeln slog såväl Insuresec och Finansinspektionen fast vad god rådgivningssed innebär redan 2019, vilket borde innebära ett slut för Primrose-koncernens metoder.Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen. Foto: Anna Tärnhuvud / BILDBYRÅN

Trots det upprepar Finansinspektionen i sitt svar önskan om ny lagstiftning:

”Så sent som för en vecka sedan upprepade vår generaldirektör Daniel Barr att vi från FI:s sida gärna ser att en utredning kommer på plats om provisionsförbud. FI förespråkar en bred utredning som tar hänsyn till olika typer av affärsmodeller, till exempel när intjäningen stannar inom samma koncern.”

Återigen har Afv svårt att följa logiken. Ett provisionsförbud hindrar inte i sig försäljningen av dyra, komplexa och riskfyllda sparprodukter. Ett provisionsförbud skulle i första hand påverka de stora bankernas vidareförsäljning av externa sparprodukter. Inget med ett provisionsförbud skulle hindra oseriösa finanskoncerner från att själva blanda ihop finansiellt rävgift och sälja det som hälsokost till intet ont anande privatpersoner.

Affärsvärldens mest rimliga tolkning är alltså att FI anför ganska irrelevanta argument som skäl till att inte slå ner på affärsmetoder som exempelvis Primrose-koncernens. Detta trots att det rimligen borde finnas stöd i lagen för att stävja sparprodukter som säljs in i strid med god rådgivningssed.