FI ger Klarna 500 Mkr i böter – två miljarder under maxbeloppet

I april 2022 inledde Finansinspektionen (FI) en undersökning mot banken Klarna. Frågan FI ställde: Kan bankens produkter och tjänster ha utnyttjats för penningtvätt eller finansiering av terrorism?

Ja, blev svaret idag. Klarna får en anmärkning för överträdelser av penningtvättsreglerna. Banken ska ha saknat viktiga rutiner och riktlinjer under perioden 1 april 2021 till 31 mars 2022.

Ser inte bristerna som så allvarliga

Anmärkningen ges tillsammans med en sanktionsavgift på 500 mkr.

Som högst får en sådan sanktionsavgift uppgå till 10% av koncernens omsättning, som i detta fall skulle motsvarat en avgift på 2,5 mdr kr. I relation till det blir 500 mkr litet.

Varför har ni beslutat att ge en femtedel av den högsta möjliga sanktionsavgiften?

“Storleken på sanktionsavgiften beror på flera saker. Dels handlar det om hur allvarliga bristerna är och sedan i relation till företagets finansiella ställning, så att ingripandet blir proportionerligt”, säger FI:s verksamhetsområdeschef Malin Alpen till Affärsvärlden.

“Det är i ljuset av det och de överträdelser som vi har identifierat som har landat i den här sanktionsavgiften på 500 Mkr. Som alltså är den nedre delen av sanktionsintervallet.”

Ska man tolka det som att man kan ha en “bomb i källaren” men så länge den inte detonerar, slipper man den högsta möjliga sanktionsavgiften?

“Vår undersökning har visat att Klarna har överträtt flera centrala regler i penningtvättsregelverket. Då ser vi skäl att ingripa, vilket vi har gjort. Ingripandet vi har gjort tycker vi är en bra avvägning”, säger hon och påpekar att FI är en tillsynsmyndighet vars uppgift är att granska företags förebyggande arbete.

“Vi ser inte dessa brister som så allvarliga och bedömer ingripandet som rimligt utifrån bankens överträdelser och finansiella ställning.”

Klarnas pressansvarige Joel Hedin säger att banken själv inte vill kommentera saken ytterligare utöver det uttalande som skickades ut till media under morgonen. I pressmeddelandet poängterar Klarna att FI:s beslut gäller regeltolkning och tillämpning –inte faktiska fall av penningtvätt.

Något Malin Alpen bekräftar. Hon säger att det aldrig ligger under FI:s uppdrag att bedöma faktiska fall av penningtvätt, det gör andra myndigheter.

Klarna ville få “mildare åtgärd”

I beslutet från FI finns ett stycke märkt “Klarnas ställning”. Där framhåller banken bland annat att den har en “unik affärsmodell” som sammantaget gör verksamheten mindre riskfylld jämfört med “traditionella banker”.

Delar FI den bilden?

“Penningtvättsregelverket är ju riskbaserat, det betyder inte att man som företag kan avstå från att vidta åtgärder för att man bedömer att risken är låg i en produkt eller tjänst”, säger Malin Alpen.

I samma stycke förklaras hur Klarna vill att FI ska beakta att banken har samarbetat aktivt med inspektionen. Detta slår FI ner på och skriver i beslutet att Klarnas samarbete inte har varit mer aktivt än vad som kan förväntas av ett företag under tillsyn. Därmed tycker inspektionen inte att samarbetet bör påverka sanktionsavgiften.

Klarna yrkar också på att få en “mildare åtgärd” på grund av ärendets långa handläggningstid.

Är längden på handläggningstiden något som FI brukar ta hänsyn till när ni beslutar om ingripande mot ett företag?

“Det är viktigt att vårt arbete är rättssäkert. Mot bakgrund av överträdelserna och företagets finansiella ställning har vi beslutat om en anmärkning och den här sanktionsavgiften. Därför har det tagit längre tid”, säger Malin Alpen.

Men tycker ni att det är skäl för att ge en mildrande åtgärd?

“Vi tycker inte att längden på handläggningstiden från vår sida ger oss skäl att ingripa på annat sätt än det vi nu gör.”

Så sanktionsavgiften har inte påverkats av den långa handläggningstiden?

“Nej.”

Bankens “Höga risknivå”

Detta är inte första gången Finansinspektionen och Klarna stöter på varandra. I september 2021 beslutade FI att underrätta Klarna om en så kallad pelare 2-vägledning, något som skulle innebära nästan ett fördubblat kapitalbehov för banken.

Inspektionen såg detta som nödvändigt på grund av bankens “höga risknivå”. Klarna höll inte med och valde att överklaga FI:s beslut.

I slutet av 2022 gav Förvaltningsrätten Klarna rätt och upphävde FI:s beslut. Förvaltningsrätten beslutade att FI inte gjort en tillräcklig bedömning av Klarnas särdrag i förhållande till traditionella banker.

Till nyhetsbyrån TT sade Klarnas presschef Joel Hedin att en överklagan av dagens FI-anmärkning inte är utesluten.

Huruvida den kan komma att påverka Klarnas börsnotering i USA, som väntas ske nästa år, återstår att se.

Läs mer:
Svenskt investmentbolag blir delägare i Klarna – som värderas till 128 miljarder