Fastighet Bolåneräntor
FI-toppen: ”Fastighetsbolagen kanske inte kan betala ut utdelningar”
Under många år har svenskarnas bolån ökat snabbare än inkomsterna, som ett resultat av låga räntor och stigande bostadspriser. Finansinspektionen har länge varnat för hushållens ökade skulder och den sårbarhet som kommer med det.
Och 2022 inträffade det som myndigheten delvis befarat: Bolåneräntorna har nu mer än dubblerats och bopriserna har rasat 13,2% sedan toppen i mars 2022.
“Inte Armageddon”
Bolåntagare lägger nu i snitt 12% av sin nettoinkomst på räntor och i slutet av året räknar Finansinspektionen med att siffran gått upp till 16%. Det meddelar myndigheten i den färska bolånerapporten som släpptes under tisdagen.
“Under de tolv åren som vi gjort den här undersökningen har vi aldrig sett så pressade hushåll som idag. Och pressen kommer sannolikt att öka”, säger Daniel Barr, nyligen tillträdd generaldirektör på Finansinspektionen, och fortsätter:
“Det är inte armageddon, men det är ett allvarligt scenario som kommer att bli värre.”
Är det här det värsta scenariot som ni länge varnat för?
“Det är långt ifrån ett värsta scenario.”
Amorteringskravet utreds av regeringen
Han hänvisar till det stickprov som myndigheten gjort i undersökningen som tyder på att 96% av nya bolåntagare, som är den mest sårbara gruppen, klarar sina kostnader och uppvisar positiva marginaler.
Lars Schröder /TT
För de som inte får ihop ekonomin finns möjlighet för banker att medge undantag från amorteringskravet. Finansinspektionen kartlägger just nu hur bankerna tillämpar detta och kommer att slutrapportera resultatet i juni.
Amorteringskravet kommer även att ses över av politikerna, berättar Daniel Barr.
“Vi ser med tillförsikt fram emot en sådan utredning”, säger Barr.
Fi:s chefsekonom Henrik Braconier fyller i:
“Vi har inga planer i närtid på att ändra något från vårt håll” .
Normalisering i fastighetssektorn
Det är inte bara hushållen som pressas av ränteläget och prisfallet, även fastighetsbolagen har haft ett tufft år.
Hur ser ni på risker kopplat till belåning i fastighetssektorn. Är det något särskilt ni bevakar?
“Det är ju liknande problematik som hos hushållen. Vi införde lite tuffare kapitalkrav på bankerna för fyra år sedan då vi såg att riskerna var stora. Det vi ser nu är i grund och botten en anpassning som sker i fastighetssektorn. Det är en naturlig och sund anpassning att de här bolagen behöver få ner sin skuldsättning. De behöver få in nytt kapital och de kanske inte kan betala ut utdelningar”, säger Henrik Braconier.
Hur ser ni på fastighetsbolagens svårigheter att få refinansiering på obligationsmarknaden.
“Bankerna har kapacitet att låna ut mer men vare sig de eller kanske vi tycker att att alla obligationsförfall ska ske via banksystemet. Man flyttar ju de här kreditriskerna allt för mycket in i banksystemet, så man måste jobba med en kombination”, avslutar han.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
