Färre kvinnliga VD:ar för börsjättarna: ”Vi är tillbaka på ruta ett”

Strömhoppen från VD-stolar den senaste tiden har lämnat en enda kvinna kvar i toppen av ett OMXS30-bolag: Laurinda Pang på teknikbolaget Sinch.

Lagom till internationella kvinnodagen sjunker andelen kvinnliga VD-ar på listan till drygt 3%.

“Det är tråkigt att statistiken ser ut som den gör. Bland storbolag internationellt ligger siffran på 8%. 2019 låg den på 3% för OMXS30. Sedan steg den till 10% under 2020-2022 och nosade på 14% 2023. Men nu är vi tillbaka på ruta ett”, säger Patrik Hammar, Sverigechef för rekryteringsfirman Heidrick & Struggles.

“Med så få bolag ser statistiken förstås omedelbart illa ut så snart bara ett par, tre kvinnor försvinner. Men vi ska hålla ögonen på det här och se vart det tar vägen över en 2-årsperiod”, säger Catharina Mannerfelt, partner hos en annan rekryterare i chefsegmentet, Alumni.

Stannar kortare tid

Andelen kvinnor må vara volatil utifrån ett litet urval, men ett stabilare faktum är att kvinnor i genomsnitt stannar kortare tid som börs-VD. Under rubriken ”Det är inte bara inbillning, kvinnor stannar kortare tid i VD-stolen” uppger tidningen Fortune i en nylig artikel att genomsnittslängden för ledare i Fortune 500-företagen är 7,2 år för män men bara 4,5 för kvinnor.

Det stöds av en analys från 2022 som tittade på den bredare grupp företagslistan Russell 3000. Där stannade manliga VD-ar hela 9,9 år, medan kvinnorna lämnade efter i genomsnitt 6,6 år, enligt Bloomberg.

För svenska bolag på Large Cap-listan är siffran just nu 4,15 år för män jämfört med 3,75 år för kvinnor.

Något entydigt svar på vad skillnaden beror på finns inte ännu, men en hel mängd erfarenhetsvärden och kvalitativa studier finns att tillgå.

Catharina Mannerfelt, med 20 år som rekryterare av VD:ar och styrelsemedlemmar bakom sig, säger att det “jobbet verkar tära mer på kvinnor än på män”.

Den första orsak hon nämner är den klassiska: att kvinnor fortfarande har mer ansvar för ”livet utanför”, om det är att ta hand om barn eller – som oftare i VD-åldern – äldre föräldrar.

Men helt andra aspekter gör också den kvinnliga VD-rollen mer komplex.

“Kvinnliga ledare exponeras mer i media eftersom man alltid söker representation. Det är positivt, men leder samtidigt till mer tid i strålkastarljuset, vilket är mer slitsamt”, säger hon och tillägger:

“Det är fortfarande en grabbig värld, där kvinnor behöver hitta andra kvinnor att bolla med. Många bränner ljuset i båda ändar”, säger hon.

Isberg av problem

Patrik Hammar tycker att man måste syna de enskilda fallen för att förstå orsakerna till den senaste tidens kvinnliga avhopp. Telias VD Alison Kirkby går till ett annat exekutivt jobb utomlands. Handelsbankens Carina Åkerström önskar sig ett karriärskifte och har blivit styrelseproffs efter 35 år på banken. Helena Helmersson lämnade H&M av personliga skäl efter bara fyra år.

“Helmersson har verkligen varit under extrem press med corona, hållbarhetsfrågor, nedskärningar och Ukraina”, säger Hammar och ekar hennes egna kommentarer i media när hon avgick i januari.

Han tycker det är svårt att generalisera om kraven på kvinnor som redan nått toppen, men ser ett “isberg” av sämre förutsättningar under ytan som gör att så få kvinnor alls når dit.

Det börjar redan med val av utbildningsväg där flickor borde uppmuntras till studier som förbereder dem för VD-jobb, tycker han. Eftersom många svenska storbolag är industribolag är det främst ingenjörsutbildningarna som borde locka fler unga kvinnor.

“Där kan bolagen göra mer. I nästa steg, under karriären, måste duktiga kvinnor motiveras att ta de tyngre jobben som har resultatansvar. Med stöd under perioder av familjebildning”, säger han.

Successionsplaneringen behöver också få mer uppmärksamhet. Och slutligen, i rekryteringsfasen, är det viktigt att ställa krav både internt och på rekryteringsbyråer att ta fram ett balanserat urval av kandidater. Lyckas man inte inom landets gränser bör man titta utomlands, tycker Hammar.

Män misslyckas uppåt

En annan hypotes om kvinnors kortare tid i toppen handlar om att de oftare än män rekryteras när ett företag redan befinner sig i svårigheter, eller den tidigare ledningen inte levererat vad den utlovat.

Hélène Barnekow, styrelseledamot i Handelsbanken, och partner på konsultbyrån Gaia Leadership har sett sådana studier och håller utifrån sina erfarenheter med om slutsatserna:

“Generellt ser kvinnor ut att får kortare tid på sig att köra svåra upprag – ett unconcious bias, tror jag. Man kanske inte känner igen den kvinnlige VD:ns förhållningssätt och agerar snabbare som ägare eller styrelse. Men jag tror också att kvinnor i vissa lägen själva fortare tänker att ‘det inte är värt det'”, säger Barnekow som tidigare var VD för Microsoft Sverige och även suttit i bland annat Schibsteds, Creades och Kindreds styrelser.

En Russel Reynolds studie, citerad i Fortune, uttrycker saken krassare; att kvinnliga ledare placeras på ”glasklippor”, det vill säga i rena förlorar-positioner på företag som redan är på fallrepet. Bakgrunden behöver dock inte vara cynisk, utan kan handla om att man vill göra synliga förändringar i kärvare tider och därför väljer en kvinna till topprollen. Och att kvinnor ses som “demokratiska fixare” med läkande förmågor.

Bäst förutsättningar har enligt omfattande forskning, bland annat från Cornell University, en VD som tillsatts internt. En VD som kliver fram “under ordnade former”, som del av en planerad succession och i en stabil period för bolaget, har större chanser till ett framgångsrikt ledarskap och därmed ett bra track-record. En extra viktig aspekt för kvinnor, som försvinner ur leken om de misslyckas, medan män ofta ‘misslyckas uppåt’, det vill säga befordras trots svaga prestationer, enligt Fortune.

Svensk ankdamm skapar social press

Barnekow satt tidigare på ledarpositioner på Dell/EMC i USA och Sony Ericsson i Storbritannien. I jämförelse upplever hon att situationen för kvinnliga svenska VD:ar kan bli mer betungande än i de större anglosaxiska länderna.

“Sverige är ett litet land där man har en helt annan närhet till alla VD:ar. Ett par dåliga kvartal med rubriker i tidningarna så vet alla man möter att man har det tufft. Så ser det inte ut i större länder”, säger hon.

Det upplever hon i sin tur är en mer negativ faktor bland hennes kvinnliga nätverkskontakter. Män har ofta bättre uppbackning och bredare kontaktytor i näringslivet, enligt hennes erfarenhet.

Hon tvekar inte på frågan om kraven ökat, utan upplever det på alla fronter.

“Absolut. Jag ser det på VD:ar och märker det i styrelserummen där det är otroligt mycket mer krävande än när jag klev in för drygt 10 år sedan.”

Då blir det viktigt med laguppställningen.

”En ny VD, utan VD-erfarenhet, men omgiven av en stark koncernledning och styrelse, har sannerligen större chanser att lyckas än en mer erfaren utan stöd”, säger Barnekow.

Med starka team runt sig minimerar man risken, och får ut mest av individen, tycker hon.

”Mycket av ledarskap handlar om nya perspektiv, ny energi, och att röra runt i grytorna. Som annars tenderar att stelna”, säger hon.