FALLSKÄRMSDEBATTEN: Trygghetsfällan

Blott Sverige svenska fallskärmsdebatter har. Så skulle mankunna travestera förra veckans skriverier om Storachefen Lars–Åke Helgessons avgångsvederlag och pension på sammanlagt 58miljoner kronor. Att det är en typiskt svensk debatt berorframförallt på tre faktorer: den höga marginalskatten, vårtsvenska trygghetstänkande och våra svenska jämställdhetsideal.Den höga marginalskatten har lett till att VD gärna vill ha sinersättning på annat sätt än som lön. Pensionsavsättningarskjuter upp skatten till ett senare tillfälle, när den totalainkomsten sannolikt är lägre. Och skatten blir lägre närföretagen står för pensionsinbetalningarna.

Trygghetstänkandet har resulterat i stora avgångsvederlag. VDomfattas inte av trygghetslagstifningen, har ingenuppsägningstid. Och duger han inte, måste han kunna sparkas medomedelbar verkan.

I Sverige har många VD:ar – trots detta – lyckats förhandla tillsig stora avgångsvederlag. De tycks ha kompenserat låga lönerefter skatt med litet extra trygghet. Precis som tjänstemännenvill de ha både hängslen och livrem, eftersom det är såförargligt att få sparken i Sverige och för att det inte finnsså många andra VD-jobb. Företagen är ju stora och få. Ägarnamisstycker inte, eftersom rejäla avgångsvederlag gör det lättareför dem att sparka VD. Beskedet till VD blir inte så smärtsamtoch protesterna mindre.

Men avgångsvederlagen är inte bra. VD är inte en tjänsteman. Haneller hon är tillsatt för att berika ägarna genom att varastrategisk och exekutiv. Han eller hon spelar – åtminstone närdet gäller de riktigt svåra VD-jobben – entreprenörens roll ochägnar sig främst åt att fatta stora affärsbeslut.

Därför måste ägarna försöka hålla emot avgångsvederlagen. Det ärolämpligt att en person med så stort ansvar som VD:n belönasextra om han gör ett dåligt jobb. Även om många VD:ar säkerttycker att framgången och äran är viktigare än pengarna, är detfarligt med felaktiga incitamentssystem. Möjligen kan ett visstavgångsvederlag, kanske ett års lön, vara befogat för att VDskall våga driva en inopportun linje i styrelsen.

För att alla ägare skall känna sig övertygade om att VD avlönaspå rätt sätt är det dessutom viktigt med fullständig och löpandeinformation. I den bästa av världar borde lönen vara så hög attVD själv kan avsätta pengar till en buffert för arbetslöshet ochtill sin extra pension. Då blir ju transparensen maximal.Delägande är också bra. Då sammanfaller VD:s drivkrafter medägarnas. Men även ägande har sina komplikationer. Aktieköp måstefinansieras. Optioner får inte ha samma förfallodag, för dåkanske VD frestas att vara kortsiktig. Resultatlön kan, felutformad, vara orättvis eftersom resultatet kan bero på så mångaandra faktorer än VD:s insats.

I vilken mån kan då ägarna diktera villkoren för sinatoppdirektörer? Knappt alls, säger en luttrad internationellhead hunter som vill vara anonym. När man hittat den man tror ärrätt person, spelar villkoren knappt någon roll.

Detta leder osökt till den politiska debatten. VD-löner är inteen jämställdhetsfråga, lika litet som en elitidrottares lön ärdet. VD-löner är en förhandlingsfråga. Den som erbjuds VD-jobbeti ett av storföretagen har ofta bra andra alternativ. Ofta villstyrelsen ha just den personen. Hans eller hennes insats kanbetyda miljarder för ägarna.

De senaste åren har ägande blivit allt attraktivare jämfört medarbete. Kapitalskatten har sänkts till 30 procent medanmarginalskatten åter höjts till 56 procent. För de hårtarbetande VD:arna sticker den här skillnaden säkert i ögonen,särskilt som börsen gått upp så mycket de senaste åren. Detdriver på VD:arnas krav.

Dessutom är svenska VD-löner inte riktig så höga som det kanskeförefaller när det talas om toppcheferna. I de 20 störstaföretagen ligger snittlönen för VD på fem miljoner kronor. Iövriga bolag noterade på A-listan ligger VD:s snittlön på enmiljon kronor. I bolag på O- eller OTC-listorna ligger VD–lönerna på mellan 700.000 och en miljon kronor. Allt enligtföretaget Löneanalyser.

BILDTEXT: VD:ar vill gärna kompensera låga löner efter skatt medlitet trygghet i form av fallskärmar. Precis som tjänstemännenvill de ha både hängslen och livrem.