Experternas lösning på bokrisen

– Ja, det är en kris. På en väl fungerande bomarknad går det alltid att hitta något godtagbart att hyra till ett någorlunda rimligt pris. Men så är det inte i Sverige längre, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH.

För tio år sedan fanns oftast vakanser i miljonprogrammens bostadsområden, men numera är det i regel flera års kö för en lägenhet även där. Och det är ett landsomfattande problem. I Boverkets senaste marknadsenkät svarade 183 kommuner av 290 att de har brist på bostäder.

– För tio år sedan var bostadsmarknaden i hygglig balans. Men sedan dess har befolkningen vuxit snabbare än bostadsbeståndet, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på ­Boverket.

Och det ser inte bättre ut framöver. Boverket spår att det behövs 700 000 nya bostäder fram till år 2025. Om inte byggandet tar fart från dagens nivåer produceras kanske 500 000 bostäder under perioden.

Krisen har flera orsaker och därför behövs det också flera lösningar (se faktarutan nedan). Men kommunerna har en central roll. Alltfår ofta vill de inte bygga då det blir dyrt för dem och ökar kraven på infrastruktur, kommunal service och så vidare, enligt Hans Lind.

Två kommuner som trotsar byggkrisen är Växjö och Sundbyberg. Båda har en mycket offensiv och genomarbetad tillväxtagenda.

– Det handlar i grunden om att hålla en hög planberedskap. Vi färdigställer 1 500 bostäder per år och befolkningsökningen är 1 100 per år. Vi har bestämt oss för att alltid ha färdiga planer för 5 000 bostäder och i takt med att det byggs fyller vi på med nya planer, säger Bo Frank (M), kommunstyrelsens ordförande i Växjö.

Sundbyberg är Sveriges till ytan minsta kommun, och dessutom den mest tätbefolkade. Men kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S) ser tre fördelar med att växa. Markförsäljningen ger intäkter som kan användas till annat. Det finns stordriftsfördelar även i kommunal verksamhet. Det behövs inte fler väghållare bara för att det blir fler invånare i kommunen. Och för det tredje skapas en urban miljö som gör kommunen mer attraktiv för de boende genom fler butiker och ökad kommersiell service.

Det största skälet till att så få kommuner vill växa är att hög tillväxt straffas i det kommunala utjämningssystemet, anser Nygren.

– Vi har valt en tillväxtstrategi ändå därför att vi ser det som en investering och tror att det lönar sig i längden. Men om regeringen vill få fart på tillväxten så borde den omforma utjämningsssystemet så att kommunerna får incitament att bygga och växa i stället.

Det här är en kortversion av ett längre reportage om de bokrisen i Affärsvärlden nummer 36/2015. Prenumeranter kan logga in och läsa hela texten här.

Experternas råd för att lösa bokrisen

• Ge kommunerna incitament att bygga. Gör om det kommunala utjämningssystemet så att tillväxt premieras, i stället för bestraffas.
• Fördela det nya investeringsstödet till kommunerna för färdigställd bostad, i stället för till byggbolagen där pengarna riskerar att gå till annat.
• Ersätt reavinstskatten med en fastighetsskatt som tas upp av kommunen, inte av staten.
• Omreglera hyresmarknaden så att det skapas rörlighet. Låt hyrorna avspegla efterfrågan snarare än byggkostnaden.
• Förbättra möjligheterna att hyra ut i andra hand och till högre hyra.
• Ålägg kommuner med underskott på bostäder att planlägga mark för nybyggnation.
• Erbjud hjälp till kommuner som inte kan hantera planprocesserna inom rimlig tid. Flytta planansvaret till länsstyrelsen för kommuner som ändå inte lyckas.
• Öppna mer mark för byggande. Flytta rätten att skapa naturreservat till länsstyrelserna och begränsa strandskyddet till storstadsregionerna.
• Begränsa möjligheterna att överklaga bygglov.
• Förenkla statens regelverk för byggande.