Skatteverket har beskattat finansmannen Ola Nordquist på olika sätt de senaste åren, vilket Afv har berättat om tidigare. Bland annat har Skatteverket belagt honom med SINK-skatt – så kallad särskild inkomstskatt.

Men enligt Lennart Staberg, skatteexpert på revisionsbyrån PWC, använder Skatteverket SINK-beskattningen i strid med sitt syfte. Han ingår i teamet runt Ola Nordquist.

”Skatteverkets beslut om SINK-beskattning av Ola Nordquist är att uppfatta som ett försök att ”bakvägen” introducera en svensk exit-skatt. Detta genom att i strid med den uttryckliga regleringen i SINK-lagen på egen hand sökt utvidga beskattningsrätten”, skriver Lennart Staberg i en överklagan till förvaltningsrätten som Afv tagit del av.

Ändrar spelreglerna för alla

SINK-skatten är tänkt att användas för att beskatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige. När Skatteverket nu beskattar svenskar som flyttar ut och arbetar utomlands, ritas spelplanen om för alla, hävdar Lennart Staberg.

Och enligt honom finns det fler konsekvensen i spåren av Skatteverkets beslut i Nordquist-fallet.

Även svenskar som har ett så kallat A1-intyg, som enligt reglerna avgör i vilket land arbetsgivaren är skyldig att betala sociala avgifter, riskerar nu att deras arbetsgivare blir beskattade i två länder samtidigt.

”Sociala avgifter i två länder på en och samma inkomst ska aldrig kunna påföras. Skatteverkets tillämpning strider därmed mot såväl unionsrätten som nationell lagstiftning”, skriver Lennart Staberg.

Skatteverkets agerande riskerar svensk ekonomi

Han får medhåll av chefen för Vinges skattegrupp Mattias Schömer, som också ingår i teamet runt Nordquist i tvisten med Skatteverket.

“När svenska företag skickar ut sina anställda kommer de att behöva se upp med och ta hänsyn till risken att Skatteverket vill beskatta de anställdas intjänade och utbetalda bonusar med både svensk SINK-skatt och svenska arbetsgivaravgifter, trots att den anställde inte bor i Sverige”, säger han och tillägger:

“Och den skatten läggs så klart ovanpå de arbetsgivaravgifter och inkomstskatter som ska betalas i det nya hemlandet.”

Mattias Schömer bedömer att Skatteverkets agerande i förlängningen kan slå mot svenska företag och svensk ekonomi.

“Förutom den osäkerhet som det här skapar om de faktiska kostnaderna som företag och anställda kan drabbas av, kommer det att minska viljan hos alla att både skicka anställda och arbeta utomlands”, säger han och tillägger:

“Det är dåligt för svenskt näringsliv att inte kunna ha rätt kompetens på rätt plats. Bolag måste kunna bygga team baserat på kompetens, inte på nationalitet. Skatteverkets agerande riskerar att låsa in svenskar i Sverige. I förlängningen hämmar det kompetensutveckling och påverkar företagens lönsamhet.”

Den fria rörlighet inom EU i fara

I Ola Nordquists fall har Nordquist haft ett A1-intyg som gäller inom EU och Storbritannien. Men trots att intyget visar att han omfattades av socialförsäkringssystemet i Storbritannien från och med 2021, anser Skatteverket att hans arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgifter även i Sverige. Det handlar om en inkomst som betalas ut 2022 i Storbritannien av det brittiska riskkapitalbolaget Permira.

Skatteverket hävdar att arbetet och intjäningen egentligen skedde sju år tidigare, 2015.

Då bodde Ola Nordquist i Sverige och därför kan myndigheten bortse från A1-intyget och ta ut arbetsgivaravgifter, även om Storbritannien också gör det. Grovt felaktigt, hävdar Lennart Staberg.

En sådan tolkning av EU-rätten undergräver den fria rörligheten inom EU, menar han.

Skatteverket avböjer att kommentera omständigheterna i skatteärendena, och hänvisar till sekretess. Men enligt presstjänst följer myndigheten alltid lagar och regler, och respekterar alltid A1-intyg som utfärdats av andra medlemsstater.

Läs också: Finansprofilen: ”Skatteverket anser sig stå över lagen”

Skatteverket skrotar kritiserad specialgrupp: ”Politisk aktivism”

Kronofogden jagar Skatteverket – kräver 16 Mkr åt finansman

Advokater:” Skatteverkets dolda strategi straffar laglig skattehantering”