Experter sågar EU:s vätgasstrategi: ”Dyraste sättet att minska utsläpp”

Europa, och särskilt Tyskland, satsar hundratals miljarder kronor på att bygga upp en vätgasekonomi som ska minska koldioxidutsläppen.

Nu har EU:s egen energitillsynsmyndighet ACER tittat närmare på hur det arbetet går och resultatet är nedslående: Europa ligger långt efter.

3–4 gånger så hög kostnad

Ett exempel som ACER tittat på är EU:s målsättning om att konsumera 20 miljoner ton förnybar vätgas 2030. Här konstaterar myndigheten att EU idag använder 7,2 miljoner ton vätgas – men 99,7% av den är fossilbaserad.

Den största anledningen till att marknaden för grön vätgas inte tar fart, skriver ACER, är att kostnaderna för att tillverka den är tre–fyra gånger så hög jämfört med att tillverka grå vätgas som produceras med fossil naturgas.

”Dyraste sättet att minska utsläpp”

Det här förvånar inte Morten Springborg, energispecialist på kapitalförvaltaren C Worldwide Asset Management och tidigare rådgivare i energifrågor till den danska regeringen.

Med så höga produktionskostnader jämfört med fossilbaserad vätgas frågar sig Morten Springborg om tekniken någonsin kan bli konkurrenskraftig.

”Kostnaden för hela processen från att generera förnybar el till elektrolysen som sedan producerar själva vätgasen som dessutom ska lagras är 7 dollar per kilo vilket gör det till ett av de dyraste sätten att minska koldioxidutsläpp.”

Han menar att vind- och solkraft helt enkelt inte är konkurrenskraftiga energikällor jämfört med naturgas.

”Energidensiteten hos vind- och sol är för låg. Teknologi kan inte lösa det problemet eftersom det handlar om fysik”, säger Morten Springborg.

Övertro på EU

Fredrik Bodecker är VD Bodecker Partners, ett konsultföretag som bland annat arbetar med att erbjuda hantering av energiprisrisker och intäktsmöjligheter på energimarknaderna.

Marknaden har missbedömt prisutvecklingen, menar han.

”Det fanns en övertro på marknaden att prislappen på elektrolysörer skulle sjunka på samma sätt som för vindparker och solpaneler. Men de har tvärtom gått upp i pris.”

”Jag tycker generellt att det kanske funnits en övertro på de affärsplanerna. Man har tittat för mycket på powerpoints och för lite på kalkylerna”, fortsätter Fredrik Bodecker.

Morten Springborg påpekar att vätgas idag är en råvara som används i industriella processer.

”Vätgas är ett industriellt råmaterial, inte en energikälla. Vätgas används exempelvis för att tillverka gödsel. EU:s mål inkluderar att använda vätgas som en energiform, vilket är – ärligt talat – helt vansinnigt.”

Även Fredrik Bodecker, menar att en avgörande faktor för att den europeiska vätgasmarknaden inte kommer i gång är de höga elpriserna på kontinenten.

”De europeiska elpriserna är väldigt höga. Särskilt i Tyskland, där man har stora planer, och då blir det så klart svårt att få ihop kalkylen eftersom vätgasproduktion är beroende av stora mängder el.”

Få investeringsbeslut

Förutom själva produktionen av vätgas står Europa inför stora logistiska utmaningar, konstaterar ACER. Tyskland har planer på att bygga 42 000 kilometer rörledningar för att transportera vätgas till olika industriella centra.

ACER skriver att endast 1% av de här projekten har ett investeringsbeslut idag eftersom ”det finns så pass stora osäkerheter om den framtida efterfrågan på vätgas”.

”Energiförlusterna vid transport av vätgas är betydande”, konstaterar Morten Springborg, och betonar att den infrastruktur som krävs för att hantera dessa utmaningar är dyr och komplex.

Förlorar den industriella basen

Han är även skeptisk till tanken att konvertera existerande naturgasnät till vätgasnät, eftersom detta skulle leda till kraftigt reducerad kapacitet.

Morten Springborg menar att effekten av de höga kostnaderna för vätgassatsningarna kommer att hota Europas konkurrenskraft.

”Om Tyskland och andra länder fortsätter på denna väg riskerar vi att förlora vår industriella bas inom några år. Det är dags att omvärdera strategin innan det är för sent.”

Springborg går dock ett steg längre i den frågan.

”Det är inte bara EU:s vätgasplan som är orealistisk, det gäller hela “Green New Deal” (EU:s gröna giv, reds. anm.). Det är precis det Europa inte behöver eftersom det underminerar industrins konkurrenskraft. Vi behöver formulera en ny energipolitik baserad på vetenskap, inte ideologi.”

Han menar att många av de strategier som idag genomförs drogs upp i en tid med hela andra förutsättningar.

”Den politiken utvecklades när räntorna var noll och kapital inte hade någon kostnad”, fortsätter Morten Springborg.

”Finns inga kunder”

Flera vätgasprojekt har den senaste tiden pausats eller skjutits fram.

I början av oktober meddelade det tyska energiföretaget Uniper att man drar tillbaka en investering på 8 miljarder euro för att tillverka grönvätgas.

”Som läget är idag finns det inga stora kunder som köper grön vätgas ”, sa Unipers VD Michael Lewis.

Det spanska företaget Repsol meddelade, i slutet av oktober, att alla investeringar för att tillverka grön vätgas pausas och franska Engie har nyligen skjutit upp planerna för att vätgasprojekt om 4 gigawatt.

Hoppet för den gröna industrin

Det som skulle kunna få fart på vätgasutvecklingen är om priset på utsläppsrätter stiger kraftigt, menar Fredrik Bodecker.

”Det är väl hoppet för den här industrin, men idag ligger priset koldioxidutsläpp på mellan 60–70 euro per ton och jag skulle säga att vi måste upp i ett pris på 150–200 euro per ton för att det ska bli intressant för köparna. Det är då det börjar göra ont att fortsätta köpa fossila bränslen.”

Men om den ekonomiska kräftgången i Europa fortsätter kan det hoppet släckas.

”Då minskar efterfrågan på utsläppsrätter. Den tyska industrin är en stor köpare, men den flyr ju landet nu eftersom elpriserna är så höga och då minskar efterfrågan på utsläppsrätter och priserna stiger inte.”

Stora EU-subventioner

På central nivå satsar EU stora summor på att subventionera och stödja olika vätgasprojekt. Forskningsprogrammet Horizon Europe med en total budget på 95,5 miljarder euro fram till 2027 är ett exempel.

Även EU:s innovationsfond med en total budget på 38 miljarder euro har flera vätgasprojekt samt Connecting Europe Facility med en total budget på 33,7 miljarder euro.

Länder som Tyskland, Frankrike, Spanien och Nederländerna har utlyst nationella vätgasstrategier med kombinerade investeringar på mer än 50 miljarder euro fram till 2030.

Läs mer: Gröna bränsleprojekt faller som korthus: ”Omöjliga att investera i”