Vattenfall
Experten: Vattenfall kommer dumpa prestigeprojekten till havs
Den havsbaserade vindkraftsindustrin har det tufft just nu. De senaste två åren har kostnaderna ökat med cirka 40%. Energijättar som Vattenfall och danska Ørsted har tvingats ge upp stora havsbaserade projekt med saftiga nedskrivningar som följd.
Samtidigt visar en färsk rapport från energikonsultföretaget ELS Analysis att investeringarna i havsbaserad vind minskade med mer än 50% under 2022.
”Det kan i och för sig handla om en tillfällig nedgång men det är klart att marknaden är väldigt återhållsam nu på grund av att framtidsutsikterna är väldigt osäkra”, säger Elin Akinci på ELS Analysis.
I Sverige har stor tilltro satts till den havsbaserade vindkraften. För bara två år sedan uppgav dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar att framtiden ligger i den energikällan.
”Där finns det en enorm potential att kunna leverera billig lönsam fin-el, som jag brukar kalla det, det vill säga förnybar el till konsumenter i södra Sverige”, sa Farmanbar.
Idag har tre parker till havs fått tillstånd av regeringen. Det är parkerna vid Kriegers Flak och Kattegatt Syd som ägs av Vattenfall och Galene – ett projekt som drivs av OX2. Tretton parker runt Sveriges kust utreds just nu, varav sex av Regeringskansliet och resten av olika länsstyrelser.
Investeringskostnaden för Kriegers Flak ligger på cirka 16 mdr kronor och för Kattegatt Syd på 37 mdr kronor, enligt Vattenfall, som tidigare har kommunicerat att man ska ta investeringsbeslut för Kriegers Flak 2025 och 2028 för Kattegatt Syd.
Samtidigt är Vattenfalls VD Anna Borg tydlig med att man endast kommer att investera i lönsamma projekt där risken är hanterbar.
Experten sågar framtidsplanerna
Frågan är om de besluten kommer att fattas i det nya investeringsklimatet?
Nej, svarar Oskar Backman, Norden-ansvarig på det globala investeringsföretaget Equitix och med lång erfarenhet av infrastrukturinvesteringar från bland annat EAP1 och Polhem Infra.
”Jag tror inte att Vattenfall kommer att ta investeringsbeslut för att bygga de två havsbaserade vindkraftsparker som de har fått tillstånd för i dagsläget. De verkliga kostnaderna avspeglas inte i de existerande finansieringsmodellerna och marknadsförutsättningarna”, säger han och lägger till:
”Tittar vi oss omkring i Europa ser vi att stora energiföretag och investerare hellre tar avskrivningar på enorma belopp för att komma ur de här projekten.”
Politiska subventioner eller ej
Den förra regeringen såg som sagt den havsbaserade vindkraften som avgörande för att öka Sveriges elproduktion. I början av 2022 lovade den att subventionera stamnätsanslutningen från parkerna till land.
Den nuvarande regeringen har behandlat den havsbaserade vindkraften betydligt mer styvmoderligt. Det drog tillbaka det löftet efter maktskiftet hösten 2022 och hänvisade till teknikneutralitet.
Det fick Vattenfall att reagera.
”Beskedet från regeringen väcker frågor om hur havsbaserade vindkraftparker nu ska kunna anslutas till stamnätet. Utan en snar lösning för anslutningen ser Vattenfall mycket små möjligheter att gå vidare mot ett investeringsbeslut för till exempel Svenska Kriegers Flak enligt tidplan”, sa Helene Biström, chef för affärsområdet Wind på Vattenfall.
Nästa dråpslag mot Vattenfall levererades för några veckor sedan när Regeringen presenterade sina planer för kärnkraftsutbyggnaden. Då kommunicerades att staten vill hitta vägar för att vara med och dela på den finansiella risken när ny kärnkraft ska byggas.
Den havsbaserade vindkraften är inte med, trots att den också är mycket kapitalintensiv.
Nobben från finansministern
”Det handlar endast om kärnkraften och dess bidrag till elsystemet”, uppger Elisabeth Santessons pressekreterare Niklas Gillström för Afv.
Det är något som branschen uttryckt förvåning över.
”Vi har noterat regeringens besked. Vi tror att det kan vara nödvändigt att staten är med och delar på risken för kapitalkrävande investeringar i lämpliga kraftslag eftersom vi står inför en enorm strukturomvandling”, säger Lars Andersson, ansvarig för vind- och solkraft på branschorganisationen Energiföretagen.
När Affärsvärlden ställer frågor till Vattenfalls VD Anna Borg under energijättens kapitalmarknadsdag säger hon att de kommer återkomma om investeringsbesluten.
En erfaren investerare som Afv talat med menar att ni inte kommer att ta investeringsbeslut för Kriegers flak och Kattegatt Syd?
”Jag tror att hen förmodligen inte har någon insyn i hur vi fattar våra investeringsbeslut, men det är ju intressant. Men vi kommer att återkomma. Vi tittar på de projekten med samma meriter som alla andra projekt”, säger Anna Borg.
Hur ser du på regeringens utspel om att inte inkludera den havsbaserade vindkraften i riskdelningsutredningen?
”Jag uppfattade att regeringens initiativ var riktat mot just kärnkraften och det var bra. Jag tror inte att lösningarna är de samma för kärnkraft som för vindkraft.”
Men efterlyser inte ni att staten även är med och delar på risken när det kommer till den svenska havsbaserade vindkraften?
”Vi ser att om vi ska bygga storskalig havsbaserad vindkraft i Sverige så behöver vi ett stamnät till havs för att ansluta till. Det är en stor del av kostnaden i projektet. Tittar man på hur havsbaserad vindkraft byggs ut runt om i Europa så ser det olika ut”, säger Anna Borg och fortsätter:
”I en del länder ser vi kommersiella projekt utan en riskdelningsmodell, men där det finns en anslutning till befintligt stamnät. I andra länder, som till exempel Storbritannien, erbjuder man en riskdelningsmodell men inte en anslutning.”
Hur stor är kostnaden för att ansluta till stamnätet?
”Den uppgår till mellan 20 och 30% beroende på vart parken ska lokaliseras, men det är en stor del av projektkostnaden vilket gör det svårare för de svenska projekten att bli lönsamma.”
OX2 tror fortsatt på investerare
Hos den andra aktören med tillstånd för en storskalig vindkraftpark till havs är tongångarna fortfarande muntra. Projektören OX2 driver flera havsbaserade vindkraftsprojekt och har fått regeringens tillstånd att gå vidare med projektet Galene som ligger i direkt anslutning till Kattegatt Syd på västkusten.
”Vi märker ett fortsatt starkt intresse för den här typen av storskaliga, förnybara projekt och fortsätter utvecklingen. Arbetet med att förbereda Galena Syd för byggnation är i full gång. Utöver det har vi fem andra storskaliga projekt på gång i Sverige och ytterligare tre i Finland och två utanför Åland”, uppger Edvard Lind, pressansvarig på OX2.
Skillnaden mellan Vattenfalls och OX2:s affärsmodell är att OX2 sköter projekteringen för att sedan sälja det vidare till en investerare som tar risken. Där är man dock inte än, enligt Edvard Lind.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.