Experten om cityhandelns väg till revansch

Att svenska stadskärnor har påverkats av de senaste årens kraftiga framväxt av nya handelsplatser och externa köpcentrum utgår de flesta fastighetsägare ifrån. Men än så länge vet faktiskt ingen hur det ser ut i praktiken.

– Det finns inga empiriska belägg för hur externhandeln påverkat cityhandeln, vad gäller till exempel omsättning de senaste åren. Någon enstaka studie har gjorts, men det är ganska länge sedan vid det här laget, säger Ulf Rämme, analytiker på Handelns utredningsinstitut, HUI, och expert på utvecklingsfrågor för handelsplatser.

– Av de senaste årens utveckling kan man konstatera att storstäderna och deras kranskommuner samt länens residensstäder har vuxit kraftigt i omsättning. Detta beror många gånger på en kombination av externhandelsetableringar och starka och välfungerande stadskärnor, vars intressenter orkar spänna musklerna emot nya handelsområden.

Hur kan cityhandeln möta konkurrensen från externhandeln?
– Först och främst ska man komma ihåg att det är två typer av handel, med helt olika förutsättningar. Externhandeln är lättare att utveckla. Cityutveckling kräver ofta ingrepp i den fysiska strukturen, vilket är svårare att få till jämfört med att skapa ett helt nybyggt handelsområde.

– För det andra har stadskärnorna också samarbetsaspekten – i city är det många olika intressen och aktörer vars viljor och intressen ska fås att dra åt samma håll. Där kan välfungerande centrumföreningar med centrala företrädare för stadskärnans olika aktörer göra stor nytta.

– För det tredje kompletterar externhandeln och cityhandeln varandra. Om externhandeln ofta står för volymvaror så har stadskärnorna ofta fler dimensioner att jobba med. Stadskärnornas samlade utbud av handel, service, kultur, restaurangnäring med mera, gör att dessa många gånger framstår som ett gångbart alternativ till externhandelsområden.

Vad kännetecknar framgångsrik cityhandel?
– Att det är rent, att det är tryggt, att det inte är för långa avstånd. I princip skulle nog kunderna vilja ta bilen med in i butiken, så kärnan får gärna vara kompakt. Det ska finnas en mångfald av verksamheter, handel, kontor, bostäder, service och kultur. Sedan får det gärna finnas kedjebutiker, men det är också viktigt att det finns duktiga lokala handlare med ett mer nischat utbud.

– En av de största svårigheterna med att utveckla stadskärnor ligger i att få alla sektorer att samverka. Handel, turism och kultur arbetar ofta mot olika mål, men en samverkan kan stärka hela stadskärnan. Gör man ingenting så stagnerar stadskärnorna och därmed handeln.

Har du något lyckat exempel på framgångsrik utveckling i city?
– Luleå. Staden har 75 000 invånare och har de senaste åren fått en expansiv stadskärna. Man har byggt om befintliga gallerior, men skapar också ytterligare utrymme för handel i stadskärnan. Dels finns det även ett välfungerande externt område, Storheden, som väntas växa de närmsta åren. En del av förklaringen till varför citykärnan utvecklas bra är just att det finns en välfungerande och aktiv centrumförening.