Grön omställning
Experten: Lönlöst med en Chapter 11-process
Draget förbryllar advokaten Lars Söderqvist, som varit rekonstruktör för svenska storbolag.
"Det är egentligen bara att man tror man får mer power att genomföra någonting", säger han till Afv.
Det var på torsdagskvällen som Northvolt annonserade att man avser att inleda en rekonstruktionsprocess i USA, en så kallad Chapter 11.
Enligt den krisande batterijätten ska det möjliggöra en fortsatt drift av verksamheten, samtidigt som skulderna struktureras om.
“I det här stadiet har vi fokuserat på kunder och långivare, medan vi i nästa skede fokuserar på aktieägarna”, säger Northvolts presschef Erik Zsiga, till Afv.
Processen innebär också att bolaget får tillgång till ny finansiering, samt säkrar 145 miljoner dollar i likvida medel.
“Som medgrundare och investerare, stödjer vi fullt ut de betydande åtgärder Northvolt genomför för att stärka den egna plattformen för batteriproduktion. Beslutet om att ansöka om en rekonstruktionsprocess enligt Chapter 11 är ett nödvändigt steg för att stärka Northvolts kapitalstruktur”, skriver grundarna Carl-Erik Lagercrantz och Harald Mix om krisdraget.
Lånar en miljard av Scania
Kort efter beskedet visade det sig att lastbilsjätten Scania lånar ut 1,1 mdr kr för att stötta batteriproduktionen i Skellefteå.
Rekonstruktionsdraget möjliggör nämligen finansiering via så kallad ”debtor-in-possession” eller DIP, vilket ger en superförmånsrätt till borgenären.
Superförmånsrätt
En prioritering av skuld som säkerställer att de nya långivarna som ger finansiering under rekonstruktionsprocessen har högsta prioritet vid återbetalning, till och med före tidigare borgenärer och ibland till och med säkerställda skulder.
Lars Söderqvist, advokat som tidigare skött fler stora rekonstruktioner i noterade bolag som Northland och Starbreeze, tror att Northvolt kan genomföra en rekonstruktion i Sverige.
“Initialt ska man bedöma om företaget kan bli lönsamt över tid. Kommer man att generera positivt nettokassaflöde för den operativa verksamheten?”, säger han.
När man gör den bedömningen måste man beakta att kassaflödet är uppdelat och hänförligt till olika investeringar, förklarar Söderqvist.
“Sannolikt kommer man fram till att vissa delar av verksamheten uppfyller kravet. Delar som inte blir lönsamma ska avvecklas. Det innebär att man måste analysera kassaflödet på respektive investering”, säger han.
Söderqvist har svårt att se några specifika anledningar till att man söker en Chapter 11.
“Det är egentligen bara att man tror man får mer power att genomföra någonting. Styrelse, ledning, möjligen ägare också. I någon mening så har man ju bestämt sig: Vi gör det i USA för att det amerikanska systemet anses av vissa ha bäst renommé. Går det bra får vi lite cred, går det dåligt fanns inte förutsättningarna”, säger Söderqvist.
Han vänder sig också mot att man som företagsledning “tittar i verktygslådan först” istället för att analysera de faktiska behoven i företaget och därefter tar fram en plan.
“Det finns en övertro på att använda sig av en corp-firma, som Blackstone exempelvis. Då upplever man kanske att man blivit av med sitt eget ansvar. ‘Nu har jag bett dem och de är jätteproffs’. Och det kan de säkert vara, men arbetet med att ta fram planen måste företaget göra”, säger Söderqvist.
Hjälper sällan med chapter 11
Han resonerar också kring att det kan handla om bolagets tillgångar i andra länder och hur säkerhetssystemen är uppgbyggda.
“Då omfattas de inte av det nationella systemet, utan av det regelsystemet där säkerheten finns. Som exempel: man gör en rekonstruktion och har tillgångar i USA. Då kan alla borgenärer närma sig den tillgångsmassa som finns i USA. Det kan man inte hindra från svenskt perspektiv”, säger Söderqvist.
Men säg att jag har en värdefull maskin. Om det är ett svenskt bolag som äger den, men den står i USA. Vad gäller då?
“En konkursförvaltare i Sverige har begränsade möjligheter att agera i ett annat land. Sättet man kan lösa det på är att förvaltaren får en fullmakt från borgenärer i Sverige. Sen använder man fullmakten för att komma åt egendomen utomlands. Så det går, det är inte så att det är stängt. Det finns alltid möjligheter att agera”, säger han.
Rekonstruktionsexpertens erfarenhet säger att bolagen som tröskat igenom en Chapter 11 sällan kommit ut starkare på andra sidan.
“Det finns de som pågått i 15 år och det har egentligen bara slutat med att den ursprungliga tårtan blev ännu mindre”, säger Söderqvist.
Att Northvolts rekonstruktionsprocess ska vara klar första kvartalet nästa år ser han som osannolikt.
“Det tror jag inte på, det brukar inte gå så snabbt. Dessutom är det fortfarande inte klart hur bolaget ska skydda sig i Sverige eftersom ett förfarande i USA inte påverkar borgenärernas möjligheter att vidta åtgärder mot bolaget i Sverige”, säger advokaten.
“Beslutsfattandet måste gå fort”
En Chapter 11 kan också skapa ytterligare problem för ett bolag i kris.
“Beslutsfattandet måste gå fort. Och här kan domstolen bestämma, där en rekonstruktör säger vad du får göra. Det blir en otrolig tröghet. I min värld måste någon kliva fram och våga fatta besluten rätt omedelbart. För annars spelar det ingen roll”, säger han.
Läs också:
Ägarna efter Northvolts chapter 11-besked: ”Vägen framåt inte utstakad”
Peter Carlsson om sitt största misstag: ”Väntade på att ketchupflaskan skulle släppa”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.