Expert: Industrin oförberedd på EU:s nya klimatpolitik – ”kan bli väldigt dyrt”

De kommande åren står EU-länderna inför en dubbel utmaning. De ska dels börja implementera den ambitiösa klimatlagstiftning som EU fastslagit, dels stärka kontinentens konkurrenskraft gentemot Kina och USA.

När den Europeiska centralbankens tidigare chef Mario Draghi nyligen överlämnade sin konkurrenskraftsrapport till kommissionsordförande Ursula von der Leyen pekade han på att EU behöver investera 800 miljarder euro om året för att inte fortsätta att halka efter.

Samtidigt går det knackigt för omställningen just nu. Batteriföretaget Northvolts kris är avgrundsdjup och på många håll läggs olika gröna projekt i malpåsen.

När EU nu ska höja trycket i omställningen genom att skruva åt systemet för utsläppshandeln så står man inför en stor utmaning, konstaterar Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker och författare till en ny ESO-rapport om hur EU:s klimatlagar kommer att påverka Europa.

“Dåligt förberedda”

En förändring som kommer att få stor betydelse är att utgivningen av nya utsläppsrätter inom EU:s nuvarande system för utsläppshandel (ETS1) kommer att minska i snabb takt. Det berör alla större energi- och industrianläggningar såväl som flyg och sjöfart.

Utgivningen 2030 motsvarar en utsläppsminskning med 62% jämfört med 2005 års nivåer och om nuvarande lagstiftning inte ändras så upphör utgivningen helt 2039. Därefter förbjuds i princip utsläpp från de verksamheter som omfattas.

För att skydda den europeiska industrin ska gränsjusteringsmekanismen CBAM fasas in. Den går ut på att företag som vill exportera varor till Europa måste betala en tull för varornas utsläpp.

“Kommer att slås ut”

Problemet är att många branscher och länder inte är förberedda på den här stora förändringen, menar Magnus Nilsson.

”De verksamheter som inte klarar av att ställa om kommer att få stora problem. Ett exempel är den europeiska stålindustrin som fortfarande orsakar stora utsläpp”, säger han.

“De stålföretag som inte byter tillverkningsteknik tillräckligt snabbt kommer att slås ut eftersom utsläppsrätterna kommer att bli väldigt dyra i takt med att utgivningen trappas ned”, fortsätter Magnus Nilsson.

Det är drivkraften i de gröna satsningarna Hybrit och  Stegras, som planerar för storskalig produktion av fossilfritt stål. Deras lönsamhet är beroende av att EU:s klimatpolitik genomförs.

Omställningen kan bli extra tuff för människor i länder som fortfarande sitter fast i de fossila strukturerna påpekar Magnus Nilsson.

”I många länder i Europa värmer man fortfarande upp sina hus med kol. Det kommer så klart att bli väldigt tufft för de berörda hushållen när de nya regelverken sätter in.”

Utökning av utsläppsrätter

För den fossilbränsleanvändning som sker utanför ETS1 införs 2027 ett nytt, separat utsläppshandelssystem, ETS 2, som främst omfattar vägtransporter, småindustrier och individuella energianläggningar.

För att slippa köpa ETS2-utsläppsrätter kan oljebolagen till exempel blanda in mer biodrivmedel i pumparna.

Enligt Magnus Nilsson är risken stor för att det leder till avsevärt högre bränslekostnader.

“Om inte politiken agerar tidigt och hjälper hushåll och företag att komma bort från fossilberoendet så kommer många att drabbas av de höga bränslepriserna, vilket kan slå väldigt hårt och dessutom ojämnt.”

Hur ska politiken agera här?

“Man måste agera med både morot och piska så att det blir billigare med elbilar och dyrare att köra på fossilt. Politiken är alldeles för passiv, vilket kan drabba konsumenterna väldigt kraftigt när oljebolagen måste köpa utsläppsrätter för varje lite fossil bensin eller diesel de säljer”, fortsätter Magnus Nilsson.

Men de nya klimatlagarna står inte skrivna i sten påpekar Mats Engström, analytiker med inriktning på miljö- och näringspolitik, på SIEPS.

“I de flesta lagar som finns med i fit-for 55 paketet finns det inbyggda översyner där det finns möjligheter att revidera olika mål. Men inte hur mycket som helst eftersom EU också är bundna till 2030-målen”, säger han till Afv.

“Tesla och BYD har det lättare”

För att undvika stora kostnadshöjningar för konsumenterna måste politikerna se till att försäljningen av nya bensin- och dieselbilar snabbt pressas ned, men samtidigt är fordonsindustrin dåligt förberedd på det som väntar och riskerar stora böter när de inte klarar att leverera efter EU: s tuffare lagstiftning, menar Magnus Nilsson.

”Nystartade aktörer som Tesla och BYD klarar det här lättare än de etablerade tillverkarna, eftersom de inte sitter fast i fossila strukturer. Det är svårare för till exempel Volkswagen som kan åka på en rejäl smäll nästa år när nya tuffare koldioxidnormer för nya bilar börjar gälla. De har hundratusentals anställda som faktiskt måste upphöra med att tillverka det de levt på i många decennier.”

Det enda sättet för Europas fordonstillverkare att minska utsläppen är att sälja fler elbilar. Det konstaterade Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken, i Afv nyligen. Problemet är att trenden går åt fel håll eftersom försäljningen av elbilar just nu sjunker.

“Försäljningen av elbilar skulle behöva vara på 22% nästa år för att nå EU:s CO2-mål. Nu har den sjunkit till 12% så trenden går åt fel håll”, sade Hampus Engellau till Afv.

“Politisk minerad mark”

De kommande åren kan också få stora politiska konsekvenser, menar Magnus Nilsson..

”Det här är politiskt minerad mark. Politikerna har fattat modiga, radikala beslut om den nya gröna lagstiftningen, men man har inte följt upp det med en politik som hjälper hushåll, industrin och näringslivet att hantera de nya villkoren.”

Finns det risk för att politiken går för snabbt fram?

“Det beror på hur man ser på det. Det EU-länderna gör är bara att leva upp till de åtagandena man gjort under Parisavtalet. Om EU skulle göra mindre än vi lovat världen, bromsas det globala klimatarbetet vilket är förenat med oerhörda risker och kostnader.”