EU:s nya utsläppsrättssystem kan öka bensinpriset med 1,50 kr/litern

Bensinpriset kan öka kraftigt 2027. Då införs nämligen EU:s nya utsläppshandelssystem som omfattar bränsle till vägfordon. Regeringen vill kompensera bilister – men också gå längre än vad EU kräver och inkludera utsläpp från jordbruket. "Förmodligen är de stressade över att nå de nationella utsläppsmålen för 2030", säger EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) till Affärsvärlden.
EU:s nya utsläppsrättssystem kan öka bensinpriset med 1,50 kr/litern - wiesner-bensinpris (1)
Regeringen, där Romina Pourmokhtari (L) är klimatminister, vill inkludera jord- och skogsbruk i utsläppshandeln. Emma Wiesner (C) tror regeringen är stressade över klimatmålen. Foto: TT/Europaparlamentet

EU:s bedömning är att utsläppsrätterna inom ETS2 kommer att kosta 40 till 50 euro per ton. Inklusive moms skulle det allt annat lika innebära att bensinen och dieseln blir ungefär 1,50 kr per liter dyrare i Sverige.

I den nationella klimathandlingsplanen som presenterades i december framgår att regeringen planerar att konsumenter och företag ska kompenseras fullt ut för det dyrare bränslet.

Exakt hur det ska gå till är inte klarlagt. Det ska regeringen återkomma till. Men klart är att det kommer bli dyrt. I fjol såldes 8,5 miljarder liter bensin och diesel i Sverige. För statskassan handlar det med andra ord om åtskilliga miljarder kronor i minskade intäkter om skatten sänks.

“Nödvändigt för att nå klimatmålen”

Två svenska EU-parlamentariker, centerpartisten Emma Wiesner och socialdemokraten Jytte Guteland, var med och förhandlade det nya handelssystemet. Guteland lämnade dock EU-politiken för svenska riksdagen efter halva processen.

“Ekonomer och klimatvetare är överens om att koldioxidprissättning är nödvändigt för att nå klimatmålen. Därför ville vi inkludera fler sektorer”, säger Emma Wiesner till Afv.

Totalt täcker ETS idag ungefär 40% av unionens koldioxidutsläpp. Med det nya handelssystemet är förväntan att 75–80% av utsläppen ska omfattas.

Trots det lär fler åtgärder på hemmaplan krävas för att nå klimatmålen. Senast 2050 ska EU vara klimatneutralt.  

“Sverige måste fortfarande nå 2030- och 2050-målen för transportsektorn och måste därför komplettera EU-politiken med att göra fler saker på nationell nivå”, säger Emma Wiesner.

Sverige vill inkludera jordbruket

Den uppfattningen delas av Naturvårdsverket, som är regeringens expertmyndighet. Viktor Löfvenberg, som är handläggare, har varit delaktig i att ta fram myndighetens förslag till hur Sverige ska implementera ETS2.

“Naturvårdsverket anser att det är fördelaktigt att inkludera fler sektorer. Det vi föreslår är att man även tar med arbetsmaskiner inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Även fritidsbåtar och fiskebåtar. Det avser regeringen att göra”, säger han och fortsätter:

“Det handlar främst om en administrativ förenkling för verksamhetsutövarna, men även att ha styrmedel för att få ned utsläppen.”

De branscher som obligatoriskt omfattas av ETS2 är uppvärmning av byggnader och bränsle till vägfordon. Medlemsländerna behöver alltså inte inkludera jord- och skogsbrukets bränsle i systemet, men den svenska regeringens plan är ändå att dessa ska inkluderas.

“Förmodligen är de stressade över att nå de nationella utsläppsmålen för 2030”, säger Emma Wiesner.

EU:s utsläppshandel

EU:s nuvarande utsläppsrättshandelssystem ETS trädde i kraft 2005. Systemet omfattar utsläpp från fasta industriinstallationer som kraft- och värmeverk, pappersindustrin, stålindustrin, cementindustrin och oljeraffinaderier. Inom systemet är det utsläpparen som behöver täcka sina utsläpp med utsläppsrätter. Totalt täcker ETS idag ungefär 40% av unionens koldioxidutsläpp. 

Som en del av EU:s stora klimatpaket Fit for 55 görs hela unionens system för utsläppsrätter om. I det gamla ETS som byter namn till ETS1 ska nu även flygbolagen, rederibranschen och avfallsförbränningsbranschen inkluderas. Parallellt skapas ett nytt system ETS2, där bränslen till vägfordon och bostäder inkluderas. I ETS2 är det distributören och inte utsläpparen som behöver ha utsläppsrätter. I och med dessa förändringar är förväntan att 75–80% av unionens utsläpp ska ingå i utsläppsrättshandelssystemen.

Läs ocksåPreem varnade för prischock vid sänkt reduktionsplikt: ”Svårt spekulera i pris”

Läs ocksåAfv avslöjar: Kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.