EUs insiderförslag hotar yttrandefriheten

Om EU:s nya förslag till hur den gemensamma marknaden ska stävja insiderhandel går igenom som det nu står kan Finansinspektionen få rätt att gå in hos medieföretag och ta del av underlag till artiklar.

”Det här har inte fått något genomslag alls i svenska media. Det verkar inte finnas ett medvetande om förslagets innebörd”, konstaterar Rolf Holmquist, generaldirektör på ekobrottsmyndigheten i Stockholm.

EUs förslag syftar till att kriminalisera all spridning av information som kan tänkas påverka börskurserna på ett otillbörligt sätt. Målet är att stoppa den vitt och brett förekommande kursmanipulation som regelbundet sker, mer eller mindre raffinerat, på börserna.

EU anser att marknadsmanipulation ska kriminaliseras inte bara bland marknadens aktörer utan även när det sker genom ”spridning genom medierna, inklusive internet, eller på annat sätt (spridning) av information som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på finansiella instrument, även spridning av rykten eller falska eller vilseledande nyheter.”

Innebörden är bland annat att svenska Finansinspektionen skall kunna ställa frågor till Ekonomi24, Veckans Affärer eller vilket annat media som helst, om de misstänker att en författare av en artikel har ”manipulerat” aktiekursen i något bolag. Som det nu står behöver myndigheten inte bevisa att manipulation skett avsiktigt.

Nu har ett antal europeiska media och mediaorganisationer, bland annat European Newspaper Publishers association, European Broadcasting Association och European Federation of Journalists, gått ut och krävt en ändring av direktivet.

De skriver att de stöder en lag där journalister som alla andra medborgare kan hållas ansvariga för att medvetet sprida felaktig information för att missleda marknaderna. Men som EU:s förslag nu är skrivet bryter det mot såväl den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter som konventionen om fundamentala rättigheter.

”Vi anser att man i förslaget inte har tagit hänsyn till effekten av att man breddar kriminalisering av marknadsmanipulation och att man behöver lägga mer tid på att finna en bättre balans mellan behovet att undvika marknadsmanipulation och kravet på yttrandefrihet.”

”Kriminalisering av oskyldiga misstag kan ha en starkt hämmande effekt på media och sådana åtgärder bör endast tillgripas i sista hand, särskilt när yttrandefriheten står på spel.”

Aktörerna skriver vidare att de anser att transparensen i marknaden kommer att bli lidande (om förslaget genomförs i nuvarande form) och därmed även de europeiska marknadernas konkurrenskraft.

Istället vill organisationerna att skrivningen fokuserar på att den som förmedlar information VET eller kan förväntas veta att den är falsk och alltså medvetet missleder marknaden.

EUs förslag vandrar nu runt bland medlemsländerna och vart och ett av dem skall arbeta fram en version som är godtagbar för dem.