Europas gröna skatteparadis

Ett bolags främsta uppgift är att generera vinst. Att flytta verksamheten till ett lågskatteland är ett sätt att uppnå detta mål. Men det går inte längre att bara starta ett brevlådeföretag, vilket många svenskar gjorde i Schweiz på 1980-talet, för att bli av med skatten.

I stället etablerar flera svenska och internationella bolag dotterbolag i lågskatteländer som Irland. Då länder i dag utbyter information i mycket större omfattning än vad de gjorde för 30 år sedan krävs för uppläggets skull att den irländska verksamheten är autentisk.

Allt styrs av armlängdsprincipen.

– Så fort det är beroende parter som ingår i samma koncern eller har nära affärstransaktioner med varandra så måste transaktionerna ske på samma sätt som om de skulle gjorts med utomstående parter, säger Anders Köhlmark, internationell skatterättare på KPMG.

Det han beskriver är armlängdsprincipen. Det är Skatteverkets utgångspunkt för en koncerns prissättning då dess företag genomför transaktioner sinsemellan. Priset ska bestämmas som om det hade avtalats mellan oberoende parter.

– Det borgar för att man inte kan flytta svenska vinster till Irland om man inte gör det inom ramen för vad som är till-

låtet enligt armlängdsprincipen. Annars kan svenska myndigheter ifrågasätta prissättningen och då upptaxeras bolaget, säger Anders Köhlmark.

Google illustrerar väl hur den låga bolagsskatten på Irland kan utnyttjas för dess svenska verksamhet.

Enligt Institutet för reklam och medie-

statistik omsatte sökmotorsannonsering 1,5 miljarder kronor i Sverige under 2009.

Google står för den största delen av den försäljningen. Men trots att Googles försäljning i Sverige torde uppgå till drygt en miljard kronor omsatte Google Sweden bara 122 miljoner kronor och redovisade dessutom en förlust på 34 miljoner kronor för 2009.

– Om man vill ha så lite omsättning i Sverige som möjligt ska man endast ha ett representationskontor här, säger Roberth Glansberg, på Skatteverket.

Och det är precis så Google Sweden gör. De har 43 anställda i Sverige varav de flesta är annonsförsäljare. Men dessa säljare ska i ett skattetekniskt sammanhang inte ses som säljare, utan förmedlare.

– Det är inte det svenska bolaget som säljer till kunden i Sverige, utan det irländska, fast med en del hjälp från det svenska kontoret, säger Roberth Glansberg om Googles upplägg.

Googles svenska kontor säljer annonser till svenska kunder för den svenska marknaden. Men det svenska kontoret förmedlar i skattehänseende endast tjänsten att annonsera på Google. Det är irländska Google som egentligen säljer annonsutrymmet.

Priset som irländska Google ska ersätta det svenska kontoret med bestäms av armlängdsprincipen.

– Priset bestäms av det marknadspris en oberoende agent eller återförsäljare skulle ta, säger Roberth Glansberg.

En oberoende agents prissättning är ingen enkel sak att räkna ut. Särskilt inte då en monopolist som Googles internprissättning ska granskas. Något jämförbart objekt existerar inte.

Det är så skattekonsulter som Anders Köhlmark på KPMG motiverar sina ansenliga arvoden. Skattelagstiftning är krångligt och framför allt föränderligt och i många fall en kvalificerad gissningslek.

Skatterättskursen på juristprogrammet byter ut kurslitteraturen en till två gånger varje år, vilket visar att fjolårets skatterättsliga doktrin är lika mycket värt som ett gammalt matchprogram från allsvenskan.

Med andra ord kan den som har koll på internationell företagsbeskattning spara stora belopp åt bolagen. Tänk om Google Sweden skulle skatta i Sverige

i stället för på Irland. 26,3 procent i stället för 12,5 blir mycket pengar.

Lågskattelandet Irland får dock inte behålla hela kakan från de internationella bolagens beskattningsbara vinster som genereras på ön.

När pengarna från svenska Google-

annonsörer skickats till Irland försvinner en del av kapitalet till skatteparadiset Bermuda på liknande sätt. Dessa pengar lånas i sin tur ut till andra Googlebolag världen över som riskkapital och betalas sedan tillbaka till Google Bermuda med saftig ränta.

Att transaktionskostnader är negativa håller nog de flesta med om. Inte minst begreppets fader Robert H. Coase. De stora internationella koncernerna kan oftast planera bort skatten och minimerar således bortfall på grund av bolagsskatten.

Några som direkt gynnas av bolagsskatten är alla de politiker, akademiker, revisorer och skattekonsulter som tjänar sitt levebröd genom sitt arbete med bolagsskattefrågor. De stora förlorarna är bolag utan internationell koncernstruktur som saknar möjlighet till kreativ skatteplanering.

Så varför har man bolagsskatt? Självfallet för att ge staten en inkomst. Men skattens effekter är kontraproduktiva, menar före detta bankdirektören Niclas Virin.

I 15 år har han ifrågasatt skattens existensberättigande. I skatterättarnas värld är han numera känd som bolagsskattens Nemesis.

– Det är så himla korkat. Det ger ingenting. Visst det ger omkring 100 miljarder kronor årligen. Men om man tar bort bolagsskatten så ökar vinsterna, så det blir skatt på utdelningen, säger Niclas Virin som vet att det i Sverige efter debaclet på 1990-talet anses fult att prata om dynamiska effekter.

Häromdagen pratade Niclas Virin med sin vän Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket.

– Han sa att han är en stor vän av slopad bolagsskatt. Men det måste finansieras. “Vadå finansieras?” sa jag. Sänk bolagsskatten rejält så händer det grejer. Dynamiska effekter är ett fult ord. Men skatteeffekter ger dynamiska effekter och ingenting annat.

Niclas Virin, 68 år, är övertygad om att bolagsskatten förr eller senare kommer att slopas. Trenden pekar fortsatt nedåt.

I och med att allt fler länder sänker bolagsskatten tvingas de andra att följa efter.

– Estland har löst det så att de endast beskattar bolagens vinster när de delas ut. Men de kallar det inte för skatt på aktieutdelning, utan för skatt på bolagsvinst.

Lösningen är semantisk men verkar accepteras inom EU. Detta gör att estniska bolag som väljer att behålla vinsten inom bolaget inte behöver skatta för det kapitalet.

I 15 år har Niclas Virin utan framgång letat efter goda argument för bolagsskatten.

– Det är så bakvänt. Det är som att slå sitt barn för att det gör något bra, säger han. För det är bara då företaget går med vinst som det beskattas.

I Sverige är bolagsskatten 26,3 procent. Prognosen för Sveriges inkomster från bolagsskatt för 2009 är 78,7 miljarder kronor. På Irland samma år utgjordes bolagsskatten av 37 miljarder kronor.

Lyftet började på flygplatsen

Den låga bolagsskatten spelade en avgörande roll då Irland blev ett

i-land. Och det verkar som att man har lärt sig av historien.

År 1949 deklarerade Europas tredje största ö, även känd som Irland, sin självständighet från kolonialmakten.

Det dröjde inte länge förrän den nyfödda staten var tvungen att åter bli beroende av utländska makter. Men den här gången var det på Irlands villkor. 1959 bildades Shannon Free Zone vid flygplatsen Shannon.

Tidigare hade den irländska flygplatsen använts till att tanka mellanlandande plan på väg över Atlanten. Men i takt med att motorerna blev bränslesnålare försvann efterfrågan. Flygplatsen blev

i stället entrén till det nya skatteprotektoratet. Utländska bolag välkomnades och fick vistas inom det inhägnande området i princip skattefritt. Irland erbjöd infrastruktur och arbetskraft. De enda villkor som ställdes upp för utlänningarna var att inte konkurrera med den inhemska marknaden samt betala några procent i skatt på vinsten.

Gradvis blev Irland, som länge var plågat av svält och arbetslöshet, en nation med svällande ekonomisk tillväxt.

I dag finns mer än 110 internationella bolag på det 243 hektar stora området runt flygplatsen. Men Irland är inte längre lika attraktivt ur ett skatterättsligt perspektiv som det en gång var.

Då Irland anslöt sig till EU tvingades landet ge upp de konkurrensfördelar utländska bolag åtnjöt. En EU-stat får inte ställa upp särskilda villkor för utländska företag, men inget hindrar att landet behandlar alla bolag likvärdigt. Resultatet blev låg bolagsskatt för alla.

Men den utländska investeringsvilja som en gång tog Irland i besittning avtar nu i takt med att arbetslösheten stiger; just nu är den omkring 14 procent. Många irländska studenter lämnar därför moderlandet för att söka lyckan i länder som Australien, Kanada och Nya Zeeland.

Bankväsendet är katastrofalt och den irländska staten har redan tvingats pumpa in 30 miljarder euro i de krisdrabbade bankerna och förväntas skjuta till ytterligare 20 miljarder euro. BNP-ökningen är näst intill obefintlig och en ny recession befaras.

Men trots att den gröna ön verkar gå samma framtid till mötes som Storbritannien menar bland annat forskare vid Columbia University i New York att den utländska investeringsviljan nu är starkare än den varit på länge.

Man tror att Irland kommer att återhämta sig. Och löftet om en bibehållen bolagsskatt på 12,5 procent ses som ett viktigt skäl till en fortsatt tillväxt.