Europa knappar in på USA

För tre år sedan menade en amerikansk investmentbankir på besöki Paris att om européerna inte tog sig samman snart skullevärldsdelen bli som ett jättelikt utomhusmuseum. Yttrandetfälldes halvt på skämt, men speglade också en djup skepsis motEuropas förmåga att komma upp på samma tillväxtbana som USAföljt under 1990-talet. Åtskilliga europeiska ekonomer ochföretagsledare höll med.USA dominerade inom de två områden som fått nyckelstatus underdet gångna decenniet: finanser och informationsteknik. 1990svarade USA för 31 procent av det globala börsvärdet. 1999 varandelen 53 procent. Inom IT har det amerikanska ledarskapetvarit så självklart att få ens reflekterat över det.

Vem är Europa?

Det var inte bara på det ekonomiska och tekniska planet somamerikanarna utövade ett självklart ledarskap. Under 1990-taletsvärsta väpnade konflikt, den i före detta Jugoslavien, ageradeEuropas nationer tvehågset och motstridigt. Förre amerikanskeutrikesministern Henry Kissingers ord från 1970-talet om att närjag vill tala med Europa, vem ska jag då ringa? gav alltjämt ensann bild av hur det förhöll sig.Men nu syns faktiskt tecken på att Europa håller på att vinna irespekt. Och det gäller i ett antal avseenden. Titta tillexempel på politiken. Förra veckan tillträdde spanjoren JavierSolana, ansedd före detta chef för NATO, som EU:s nye utrikes-och säkerhetspolitiske koordinator. Befattningen är ny och harskapats just för att ge EU bättre möjlighet att handla snabbtoch resolut i internationella konflikter. Många europeiskatoppolitiker är generade över sin passivitet underBalkankonflikten. Därav det målmedvetna agerandet i Kosovokrigeti våras och därav alltså Solanas utnämning.Även i ett annat politiskt hänseende har Europa tagit stora stegframåt. Den nya EU-kommissionen under Romano Prodi innehållerpersoner av en kaliber som mäter sig väl med de i den högstaamerikanska statsledningen.

I det relativt konfliktfria 1990-talet står dock kampen mellanEuropa och USA framförallt inom handel, finanser och teknik. Härär det väl värt att gå två veckor bakåt i tiden, till denpresskonferens som den amerikanska kemijätten Monsanto då höll.Monsanto är världsledande inom genmodifierade grödor och harunder flera år – med Washingtons starka stöd – försökt övertygamyndigheter och konsumenter i Europa om produkternasförtjänster. Men de europeiska myndigheterna har tvekat ochkonsumenterna har ilsket stretat emot.

Industrin backar

Nu visar det sig att även amerikanarna börjar reagera mot denegna livsmedelsindustrin. Industrin har fått backa.Spannmålsjätten Archer Daniels Midland bad härom veckan sinaleverantörer att lagra genmodifierad säd i speciella silos såatt den inte ska beblandas med den traditionella produktionensom är den enda som accepteras på exportmarknaden.Åtgärden har vållat förtvivlan bland hårt pressade amerikanskabönder. De flesta lantbrukare har inte råd att hålla sig meddubblerade lager. Viktigare är dock att Monsanto har insettvartåt vinden blåser. I början av oktober såg sig därför desskoncernchef tvungen att be Europas konsumenter om ursäkt förbolagets tidigare kampanjer.

Bara trea

På högteknologiområdet är det amerikanska försprånget alltjämtstort. Eller? Jo, nog finns försprånget där alltid. Denamerikanska IT-industrin är många gånger större än den som finnsi resten av världen. Men det är intressant att konstatera atttvå länder i Europa nu har passerat USA när det gäller hur storprocent av befolkningen som använder internet (Finland med 30,8procent och Sverige med 29,5 procent, jämfört med USA:s 28procent). De amerikanska internetföretagen har dessutom stött på motståndi sina försök att expandera i Europa. America Online (AOL) harexempelvis gått på en mina i Storbritannien efter att lokalabolag börjat erbjuda fri nätanslutning, vilket ryckt undangrunden för AOL:s marknadsstrategi.

Mobil dominans

Inom mobiltelefoni är det ingen tvekan om att Europa dominerar.Tack vare den gemensamma GSM-teknologin kan europeiska företagfå de volymfördelar som annars nästan bara företag baserade idet väldiga USA kan skaffa sig. Det har bolagen på den här sidanAtlanten, dvs. främst Nokia och Ericsson, utnyttjat.Bland operatörerna är europeiska bolag också mer framåt änamerikanarna. Brittiska Vodafone Airtouch är störst i världenoch även andra europeiska operatörsbolag ligger väl till.Spanska Telefonica har exempelvis stora marknadsandelar iLatinamerika. Orsaken till USA:s efterblivenhet är att det inte finnsnågon teknisk standard i USA och att mottagaren-betalar-regelnfortfarande gäller. Det har fördröjt övergången till digitaltelefoni och gör att mobilpenetrationen i landet är generandelåg för att vara i en avancerad industrination.

Ny teknik blir europeisk

Det europeiska försprånget har lett till att även i USAutvecklad mobilteknologi tas över av europeiska företag.Kalifornienbaserade VLSI, som tagit fram det så kalladeBluetoothkonceptet för kommunikation mellan mobiltelefoner ochbärbara datorer, köptes härom veckan upp av holländska Philips.Och WAP, Wireless Application Protocol, som möjliggör en sortsinternetbläddring från mobiltelefoner, har utvecklats gemensamtav Ericsson, Nokia och Motorola.Innebär då detta att amerikanska företag är på väg att hamna pådefensiven över lag? Nej, någon sådan slutsats kan man förståsinte dra. Mobilteknologi är visserligen viktig. Men USA äralltjämt giganten bland världens industrinationer i alla möjligaavseenden. I tjänstesektorn är de amerikanska företagen,alltifrån flygbolag och konsultfirmor till stormarknadskedjoroch investmentbanker, särklassigt mest effektiva. Det är inteminst detta som förklarar varför USA under 1999 kommer att fådubbelt så snabb BNP-tillväxt som Europa.Så det finns ingen anledning att räkna bort de amerikanskabolagen. Men det finns alltså heller ingen anledning att seamerikanska företagsledare som övermänniskor.

BILDTEXT: Europa vinner poäng på genmat och stärker utrikespolitiken medJavier Solana. Och ligger långt före USA på mobilområdet.