Euron klarar hindren

Socialisternas återkomst till makten i Frankrike pekar mot enmjukare tolkning av kriterierna för inträde i EMU. Det räckermed 3,2 kanske 3,3 procents budgetunderskott – i stället för 3,0punkt slut. En sådan flexibilitet ger automatiskt en störrevalutaunion och en svagare euro, och det är precis vad de flestafransmän vill ha, inte bara de segrande socialisterna. Men innandimmorna har skingrats, kommer turerna att vara många och oronbestå. På kort sikt skall de segrande franska socialisternaförhandla fram ett regeringsprogram med tre mindrekoalitionspartier för att säkra majoriteten inationalförsamlingen. Socialistledaren Lionel Jospin kommer nogatt göra allt han kan för att inte inkludera EMU-frågan i denförhandlingen. Över Europafrågorna har nämligen ocksåpresidenten stort inflytande; utrikes relationer tillhörkonstitutinellt den franske presidentens domäner. Det lillahandlingsutrymme som finns i EMU-frågan kommer att användas tillatt få till stånd en flexiblare tolkning och kanske också tillatt driva den franska favoritidén om ett stabilitetsråd – ettslags ekonomisk regering – för att skapa en politisk motvikttill den europeiska centralbanken. Samtidigt som det hettat tillpolitiskt i Frankrike har Tyskland råkat i svårigheter. Gräletmellan regeringen och Bundesbank om tidigareläggning avuppskrivningen av guldreserven för att klara skuldkriteriet på60 procent 1997 har inte varit något spel för gallerierna, utanblodigt allvar. Men nu börjar tonen mildras och ett förstakompromissförslag har presenterats från regeringens sida.

Det som gör den aktuella EMU-krisen allvarlig är attbeslutsdagen närmar sig. Priset för ett sammanbrott börjar blihögt.Men just därför kommer krisen också med största sannolikhetatt avvärjas. Lösningen av problemen ligger både i Frankrike ochi Tyskland, samt i samspelet mellan de båda tilltänktakärnländerna i EMU. Att EMU skjuts upp ett eller två år är intetroligt längre, även om Bundesbankchefen Hans Tietmeyer hotatmed det under resans gång.

Tysklands auktoritet som bäst i klassen har fått sig en törn avde egna ekonomiska svårigheterna, och gjort det svårare förtyskarna att hålla på en strikt tolkning avkonvergenskriterierna när det kommer till kritan. Därför pekarallt mer på att Tyskland måste röra sig mot en flexiblaretolkning och acceptera en svagare euro. Det kan visa sig varaett vitamintillskott, som gör det tyska näringslivet gott.Återstår att övertyga folket som inte vill överge sin trygga D–mark.

Den 10 juli blir nu ett nytt datum för finansmarknaderna attfokusera på. Då skall den tilläggsbudget, som skall täcka håleni 1997 års sargade budget, läggas fram för förbundsdagen. Vadsom måste till är en kompromiss mellan regeringen och desskoalitionspartner – en justering av balansen mellan nyaskattehöjningar och nedskärningar.

Grundproblemet i Tyskland är egentligen att inlemmandet av östraTyskland skedde på fel sätt, blev för dyrt och kommer att kostamycket även i fortsättningen. Det har ökat skuldsättningen från40 till strax över 60 procent av BNP under 1990-talet. Utan denekonomiska bördan hade Maastrichtkriterierna varit en lätt matchför Tyskland.

Grundproblemet för EMU-processen som helhet är attkonvergenspolitiken slår hårt i nästan alla EU-länder. Detskapar folkligt missnöje, vilket i sin tur gör politiken ryckigpå ytan på det sätt som nu illustreras i Frankrike.

MINSKAT FÖRTROENDEJP Morgans EMU-indikator Finansmarknadens prognos försannolikheten av EMU-medlemskap 1999 (med ränteswappar sommätverktyg). Procent.

19-maj 26-maj 02-junTyskland 100 100 100Frankrike 100 100 100Belgien 100 100 100Portugal 81 83 76Spanien 79 80 73Finland 79 79 73Irland 75 75 72Italien 64 62 56Sverige 62 63 56Danmark 51 47 46Storbritannien 51 44 46Källa: JP Morgan

Marknadens tro på att EMU skall bli av med ett brett deltagandeav länder har minskat efter det franska valet.