Euroland: Landet som icke är – men finns ändå

Det nya landet hålls inledningsvis samman bara av den gemensammavalutan och den gemensamma penningpolitiken. Det blir bräckligtinnan tillräckligt många stärkande trådar spunnits mellan deelva nationer som den 1 januari 1999 går in i tidernas störstavalutaunion och bildar Euroland.

Euroland blir förstås Sveriges ojämförligt viktigastehandelspartner. Men den svenska kronans kurs mot euron blirviktigare för Sverige än eurons kurs mot kronan (eller någonannan valuta) blir för Euroland. Det bräckliga Euroland blirändå något av en stormakt redan från början.

Formellt sett bildas inte Euroland förrän på nyåret, men irealiteten blir det gemensamma valutaområdet verklighet redan ibörjan av maj då de inbördes växelkurserna skall låsas för evigtid, som det heter.

Förutsättningarna är bättre än någon trodde bara för något årsedan. Europa går mot vår i flera bemärkelser. Konjunkturenpekar åt rätt håll, konsumenterna börjar känna tilltro igenefter sex svåra år, storföretagen börjar bygga upp kontinentalastrukturer och en ny generation politiker har tagit över ellerär på väg att ta över i de tongivande EU-länderna. Få trodde attnationer med så vitt skilda ekonomisk-politiska förutsättningarsom EU-länderna skulle kunna lyfta sig så i håret som defaktiskt har gjort. Spanien är numera som ett sjudandeKalifornien, Italien har gjort en helrenovering av sittpolitiska system. Politikerna i norra halvan av Euroland hållerinte ett lika högt tempo, men där stänger företagen fabriker ochgår samman på ett sätt som knappast hade godtagits för några årsedan.

EUROPEISK IDENTITETDet är inte längre bara EU-kommissionens högavlönade tjänstemänsom talar om en gryende europeisk identitet och känner stolthetöver vad Europa står för. Även på vissa håll i näringslivet hörssådana tongångar. Men det är svårt att hitta någon som tror attde starka nationella kulturerna i många av EMU-länderna kommeratt utplånas i brådrasket, om ens någonsin. Tvärtom bejakasskillnaderna.

Det som kan förändra bilden på sikt är de ekonomiska krafternasom valutaunionen sätter igång. Vad händer till exempel medidentiteterna om vissa delar av Euroland utarmas medan andraexploderar? Om flyttlassen börjar gå över de gamlanationsgränserna för att människor inte kan försörja sig där debor?Euroland får från start en mycket stark gemensam institution:den europeiska centralbanken, ECB, belägen i Frankfurt,Tysklands bankcentrum.

Den inre marknaden, som öppnades för fem år sedan, var ettambitiöst bygge men projektet blev inte någon knuff framåt förekonomin, mycket beroende på att Europa just då, 1992-93, gickin i en djup lågkonjunktur. Euroland innebär att deförutsättningar – för storskalighet, effektivitet och konkurrens- som den inre marknaden öppnade har en större chans att bliverklighet.

Många politiker och chefer för stora företag trivs i Euroland.De ser en grundartid framför sig. Deras förhoppning är attfördelarna med en gemensam valuta – som idag knappast äruppenbara – skall sippra ned till medborgarna efter hand somtillväxten skjuter fart och välståndet ökar.

Det finns också de som inte trivs, och som tvivlar på attvalutaunionen i sig kan åstadkomma den hett eftertraktadetillväxtskjutsen som behövs för att möta konkurrensen från Asien,Östeuropa och USA.

Billigare tvättmaskiner?

Kärnfrågan är: kan Euroland ge unika fördelar utöver de som ändåkommer från globaliseringen, det vill säga det stadigt ökandeinternationella konkurrenstryck som sprider sig till fler ochfler branscher? Och är Euroland ett självklart föredöme förSverige? Får invånarna i Euroland billigare tvättmaskiner än deskulle ha fått annars? Det finns olika meningar om allt detta.Vad gäller priseffekten menar professor Lars Calmfors, somutredde EMU-frågan i Sverige, att prisjämförelser visserligenunderlättas och att detta skärper konkurrensen. Men hansslutsats blev ändå att detta inte får särskilt stor betydelse.

Euroland blir hur som helst en öppnare spelplan förgränsöverskridande affärer. Börserna kan fördela ett gigantisktkapital i precis lagom mängder utefter förväntad avkastning. Detblir sannolikt en finansiell och industriell process som barakan jämföras med hur det gick till i USA på 1890-talet, dåutbyggnaden av järnvägarna och industritrusternas tillkomstraserade regionala och lokala oligopol i bransch efter bransch.En sådan process bör förr eller senare leda till sänkta priserpå tvättmaskiner och andra internationellt utbytbara varor. Eninvändning är dock att den här processen kommer att ta tid,kanske en hel generation. En än viktigare invändning är att denstrukturomvandling som nu sker nästan bara berör storföretagen.I tjänstenäringarna och den offentliga sektorn händer intespeciellt mycket.

Skapandet av Euroland har krävt stora insatser av politikerna.Utdelningen har kommit i form av snyggare statsfinanser, lägreräntor och påbörjade avregleringar. Men mer måste till för attbryta konkurrensnackdelarna gentemot USA. Graden av produkt- ocharbetsmarknadsregleringar i USA är en tredjedel lägre än iKontinentaleuropa, enligt två holländska ekonomer (Kees Koedijkoch Jeroen Kremers).

SEGA STRUKTURERFrågan är om Euroland kommer att rå på de sega strukturerna i deskyddade delarna av den ekonomin? På lång sikt är svarettroligen ja. Men i det korta och medellånga perspektivet är detinte alls säkert att så är fallet. Det beror i så fall på attpolitikerna inte vill så länge 95 procent av befolkningen tyckerdet är värt att värna om den europeiska välfärdsmodellen.Fransmännen vill inte avstå de lockande menyer som patienternafår välja mellan när det blir lunchdags på de offentligasjukhusen, tyskarna vill behålla sin sociala grundtrygghet.

Sverige avvaktar. Ett par regeringsföreträdare har de senastedagarna antytt att det kan bli svårt att stå utanför i längden.Men en sak är säker: det blir skillnad! Större skillnad ändåblir det för invånarna i Euroland.