EU-skatt :Långt till lösning

Strömmen av Mercedesar som korsar Moselfloden och kör in i Luxemburg har varit strid de senaste åren. Sedan Tyskland införde skatt på ränteinkomster i början av 1990-talet har hundratals miljarder D-mark satts in på konton i skatteparadiset. Den trafiken lär fortsätta, men kanske inte så många år till.

Efter helgens informella finansministermöte i Lissabon verkar det nämligen hända saker när det gäller beskattningen av kapitalinkomster inom EU. Finansminister Bosse Ringholm och en del andra politiker talar om att en överenskommelse är nära förestående.

Det positiva är att överläggningarna i frågan har återupptagits. En grupp på hög politisk nivå ska arbeta vidare för att nå en lösning.

Storbritannien har backat från kravet på att landets stora euroobligationsmarknad skulle undantas från beskattning. Britterna har blockerat frågan sedan ministermötet i Helsingfors i december i fjol. Den brittiska förhandlingsviljan märks också i form av ett förslag om att myndigheterna i olika länder ska utväxla kontrolluppgifter.

Nygammalt förslag

Ett sådant förslag fanns även med i det ursprungliga beslutet från 1997, men då var tanken att EU-länderna skulle kunna välja mellan informationsutbyte och att införa en källskatt på 20 procent. Storbritannien har inte sagt nej till valmöjligheten, men vill bara lämna kontrolluppgifter till medlemsländer som även lämnar information.

Därigenom lyckades Storbritannien reta upp Luxemburg, som är beroende av sina banker och inte kan tänka sig att göra avkall på banksekretessen. Luxemburg delar inställningen med Tyskland och Österrike, även om dessa två länderna inte är lika benhårda på denna punkt.

Alternativet med källskatt var däremot mer aptitligt för Luxemburg. Nivån ska dock bli 10 procent i stället för 20 procent. Detta förslag faller knappast den svenska regeringen i smaken. Ett annat svenskt intresse är att få del av skatteintäkterna på svenskt sparande som sker i konton i andra EU-länder. Här tycker Sverige likadant som Danmark och Nederländerna. Luxemburg har nu sagt att landet kan tänka sig att dela med sig av intäkterna.

Om den svenska regeringen verkligen vill stoppa kapitalflykten bör den sänka kapitalskatten här hemma snarast möjligt. Det finns också indikationer på att så kan bli fallet (se föregående artikel). Ty det lär ta lång tid innan man kommer till en gemensam lösning inom EU. Det räcker med att ett enda land sätter sig på tvären för att det inte ska bli någon reform.

Det landet ser nu ut att bli Luxemburg, som alltså får bära hundhuvudet i stället för de mer taktiskt skickliga britterna.

Dessutom finns det många skatteparadis runt om i världen som inte ingår i EU och som gärna tar emot pengarna. Det är till och med möjligt att sparinstituten förekommer sina kunder och manar dessa att flytta sparandet utanför EU när ett nytt regelverk träder i kraft.