EU:s nya medelväg
Det går trögt med integrationen i EU – om man bortser frånjättefördjupningen EMU, som närmar sig med stormsteg. Det ärpessimisternas bild av EU. I den kan man passa in alla bakslagför den överstatliga EU-nivån, hela den allmänna trögheten ochäven tyngdpunktsförskjutningen från tjänstemännen i kommissionentill de nationella politikerna i rådet.
I denna bild av EU passar domstolens ogillande av kommissionensförsök att tvinga fyra medlemsländer att öppna upp sina stängdaelmarknader. Här ingår likaså domstolens försiktighet gentemotSveriges traditionella alkoholpolitik i domen om Systembolagetsmonopol.
Här ingår ännu mera självklart de enorma svårigheterna att enasom att föra in mer under EU:s suveränitet. En gemensamutrikesoch säkerhetspolitik, en gemensam politik i asyl- ochimmigrationsfrågor liksom ett fördjupat polissamarbete motgränsöverskridande brottslighet är frågor som stått på agendan inågra år nu – utan att ha avancerat nämnvärt.
Till den här negativa bilden finns mer att hämta framöver. Ettpraktfullt budgetbråk är under uppsegling sedan framför alltTyskland tröttnat på att betala oproportionerligt mycket försitt medlemskap. Fler strider väntar, varav de viktigastehandlar om EU:s egen anpassning (jordbrukspolitiken,strukturpolitiken, maktfördelningen i institutionerna) för attkunna ta till sig fler medlemsländer.
Men det finns också en annan och mera positiv bild. Den tarfasta på valutaunionen, som är det största integrationssteg somtagits på mycket länge, kanske någonsin sedan starten. Denpositiva bilden tar också fasta på att det faktiskt går framåt iEU, sakta men säkert, steg för steg, även på känsliga områden.Det är egentligen bara naturligt att det tar tid att jämka ihop15 länders nationella och traditionella system till en inremarknad.
Kanske är allt detta tecken på att EU håller på att finna sinväg. Efter Jacques Delors och hans enorma integrationsvilja(kryddad med fransk dirigism), kom en motreaktion, som inleddesmed det danska nejet till Maastrichtfördraget.
Nu verkar pendeln svänga tillbaka – mot mitten. Det går framåtmed mer respekt för nationella traditioner och egenheter. Domenom det svenska Systembolaget är ett bra exempel. Därmed intesagt att sista ordet är sagt. Sannolikt är domen bara ett steg ien utveckling av den svenska alkoholpolitiken i EU:s riktning. SYSSELSÄTTNINGSOMRÅDET ÄR INTRESSANT. MED DET NYAAmsterdamfördraget (uppföljaren till Maastricht) följer ju enförpliktelse för medlemsländerna att anstränga sig gemensamt föratt öka sysselsättningen och tillväxten. Här finns dock ingalegala påtryckningsmedel att använda mot länder som inteanstränger sig, eller som gör fel. I bästa fall kan hela dettaarrangemang leda till mera fokus på medlemsländernas olika sättatt attackera problem på arbetsmarknaderna.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.