Ett svenskt missförstånd

Förväntningar på en relativt snabb försämring av den svenska konjunkturen kan nu skönjas i flera indikatorer samt inte minst i nyhetsflödet. Vid en närmare granskning av materialet ter sig denna oro som överdriven och en rad faktorer talar för att svensk ekonomi har stora möjligheter att fortsätta på högvarv. Det finns till och med skäl som talar för att många konjunkturbedömare gått för långt när de sänkt sina prognoser för Sveriges ekonomi i år.

Sverige mer USA-styrt

En första paradox är att den svaga utvecklingen i USA tydligen gett betydligt större utslag i Sverige än i exempelvis Tyskland och Frankrike. I Tyskland pekar de senaste indikatorerna snarast på en förstärkning av industrikonjunkturen (Ifo-index) och i både Tyskland och Frankrike har hushållens optimism återigen börjat stiga. I Sverige pekar indikatorerna, av okänd anledning, i motsatt riktning.

För de svenska industriföretagen är dock utvecklingen svår att bedöma. Helt klart är att en hel del indikatorer vänt nedåt under slutet av 2000 och början av 2001. Den senaste siffran är konjunkturbarometern för januari månad där företagen återigen redovisade ordertapp på både hemma- och exportmarknad. En närmare granskning av materialet visar dock att det ser ut som om företagen väntar sig en snabb vändning. Produktionsplanerna är synnerligen expansiva i de flesta branscher, med ett stort undantag, transportindustrin. Det här kan också tolkas som att den lagerneddragning som många bedömare räknat med, nu i stort sett är genomförd. Dessutom är faktiskt två av tre företag nöjda med orderstockens storlek.

Svag krona

Ytterligare en faktor som talar för att svensk industri ska klara en kortsiktig dämpning i den globala tillväxten är den svaga kronan. Räkna därför med mer positiva tongångar från industrin framöver.

De svenska hushållens förväntningar på ekonomin försvagas fortfarande. Men samtidigt fortsätter hushållen att konsumera i snabb takt. Enligt Handelns utredningsinstituts (Hui) snabbindex steg omsättningen i detaljhandeln med cirka fem procent i januari, en markant återhämtning efter en svag avslutning på 2000. Bidragande faktorer är enligt Hui; skattesänkningar, löneökningar och en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Carl Eckerdal, ekonom på Hui, tyder det mesta på att även februari har inneburit kraftigt stigande försäljning. Han tillägger också att det här är en viktig signal på att läget är fortsatt ljust för de svenska hushållen. Ett sentida parallellfall till dagens situation är utvecklingen i samband med Asienkrisen. Även då sjönk hushållens förväntningar kraftigt men trots detta fortsatte hushållen att konsumera. Dessutom har befarade negativa effekter av börsfallet på hushållens konsumtion än så länge i stort sett uteblivit och hushållen fortsätter också att låna i stor omfattning.

Byggbranschen växer

Till detta ska läggas att byggkonjunkturen utvecklats mycket starkt under senare tid och att förväntningarna är högt ställda inför det närmaste året. Inom de delar av privat tjänstesektor, där sysselsättningsexpansionen varit som starkast under senare år, syns heller inga tecken på avmattning.

Mot denna bakgrund är det svårt att måla upp en dyster bild för Sveriges ekonomi. Tvärtom talar det mesta för att tillväxten endast blir något svagare i år än vad den var i fjol. En viss dämpning i den globala konjunkturen kan till stor del komma att kompenseras av starkare inhemsk efterfrågan. Faran ligger i att den amerikanska återhämtningen uteblir eller att svenska företag och hushåll rycks med av det negativa informationsflödet och håller tillbaka investeringar och konsumtion.