Ett snedsteg är inte hela världen

Den kronförstärkning som många räknade med skulle komma under det här året har helt uteblivit. I stället har kronan stadigt tappat mot de flesta andra valutor och är den större valuta som gått sämst mot såväl dollar som euron under det här året.

Den enkla förklaringen: Riksbanken har sänkt räntan och att en eventuell räntehöjning har stadigt förskjutits framåt i tiden.
Ränteskillnaden mellan de olika valutablocken har bland annat skapat förutsättningar för så kallad carry-trade i kronan.

Valutahandlare lånar helt enkelt kronor till låg ränta och placerar pengarna i länder med högre avkastning. Och så länge tillräckligt många tror att räntan ska vara låg och att kronan ska förbli svag eller till och med försvagas ytterligare så är det en bra affär för de inblandade.

I Japan med sin nollränte-politik har det här varit ett fenomen under många år och det är skälet till att många på marknaden numera kallar kronan för “Europas yen”.

Ytterligare ett skäl till en svagare krona är att svenska exportföretag inte tycks ha plockat hem sina exportinkomster i samma utsträckning som tidigare utan valt att låta pengarna ligga kvar utomlands till högre avkastning.

Ett tredje skäl är att den svenska börsen har gått så bra att många internationella placerare tvingas sälja av svenska aktier för att behålla den önskvärda fördelningen i sina portföljer. Något som skapat ett ytterligare utflöde av kapital.
Men oberoende av vad som drivit kronförsvagningen så ska man egentligen inte förvånas över den. För samtidigt är det naturligt att den svenska kronan försvagas när räntan sänks.

Det är i själva verket en av de önskade effekterna av en räntesänkning och bidrar till att den ekonomiska aktiviteten ökar och att den importerade inflationen stiger. Och så här långt har kronutvecklingen följt det klassiska skolboksexemplet. Även om man kan tycka att ekonomiska fundamenta, som hög tillväxt och stabila överskott i bytesbalansen, borde verka i motsatt riktning.
Den viktiga frågan att besvara är när utvecklingen för kronan kan tänkas vända?

Det enkla svaret på den frågan är att det kommer att ske när Riksbanken tydligt klargör sina intentioner att åter höja räntan. Något som till exempel har skett i Norge där centralbanken försiktigt har höjt räntan. Att den norska kronan stärkts så dramatiskt beror också på de höga oljeinkomsterna som skapat ett stort inflöde av kapital.

Och det är riktningen på ränteutvecklingen och inte själva räntenivån som spelar störst roll för valutakursen, säger Elisabeth Koppelman, valutaanalytiker på SEB.

Så även små räntehöjningar kan ge stora effekter på valutakursen. Och signalerna från Riksbankens sida är att en räntehöjning kan bli aktuell i början på nästa år. I så fall är kronförstärkningen snart här och då kan det gå fort när alla som har lånat kronor snabbt ska ta sig ur sina positioner för att inte räntevinsterna ska ätas upp av valutakursförluster. Dessutom tror många att Bank of England ska sänka räntan inom en snar framtid och att den amerikanska centralbanken börjar närma sig räntetoppen. Vilket ytterligare kan förstärka valutarörelserna mot dessa valutor.

När detta skrivs kostar en dollar 8,14 kronor, en euro 9,59 och det brittiska pundet 13,99. Det finns, enligt Affärsvärlden, ett ordentligt utrymme för en kronförstärkning mot alla dessa valutor. Framför allt om man också tar hänsyn till konjunkturutsikter, det statsfinansiella läget och bytesbalansen. Områden där Sverige sticker ut i positiv bemärkelse.