Ett slag mot pessimismen

Förra veckan var en osedvanligt tung statistikvecka i USA, den viktigaste någonsin enligt vissa bedömare. Många hade befarat en del dåliga nyheter, men när veckan summerades visade det sig att USA:s ekonomi utvecklats förvånande starkt. Dysterkvistarna fick därmed, som vanligt frestas man numera säga, fel.

Populärdefinitionen av recession är att BNP ska falla två kvartal i rad, något som USA faktiskt lyckades undvika i och med att BNP under fjärde kvartalet i fjol växte – om än med modesta 0,2 procentenheter. Men sett till att förväntningarna låg på en BNP-minskning med -1,1 procent, så var det trots allt ett styrkebesked.

Däremot bör det poängteras att USA trots allt fortsätter att befinna sig i recession enligt National Institute of Economic Research, som bland annat har till uppgift att datera konjunkturcykler efter mer relevanta kriterier än populärdefinitionen ovan. Att institutet relativt snart kommer att deklarera att recessionen är över blir dock allt troligare. Inte minst sedan amerikanskt inköpschefsindex krupit allt närmare gränsen för tillväxt, som enligt tumregeln går vid nivån 50. Index för januari månad hamnade på 49,9, men det viktigaste var att både produktion och orderingång visade på rejäl tillväxt.

Räntesänkningarna över

En märkeshändelse under veckan var också att den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) faktiskt inte sänkte räntan vid sitt räntemöte. Det var första gången sedan december 2000 som direktionens medlemmar samlades utan att komma till slutsatsen att ekonomin behövde ytterligare penningpolitiskt stöd. Räntesänkningarna tycks därmed vara över för den här gången.

Något dramatiskt uppsving i korträntorna är dock inte att vänta, eftersom ekonomin fortfarande behöver all stimulans den kan få. Däremot kan det bli rätt dramatiska räntehöjningar någon gång efter sommaren. Inte minst mot bakgrund av den dramatiska penningmängdstillväxten (se Afv nr. 5/2002).

Alla besked var dock inte ljusa. Sysselsättningen i USA fortsatte att minska, men paradoxalt nog steg inte arbetslösheten. När den amerikanska sysselsättningen föll med 89 000 personer i januari, så sjönk samtidigt arbetslösheten från 5,8 till 5,6 procent. Detta berodde dock på att allt färre amerikaner fann det mödan värt att överhuvudtaget söka jobb. Andelen sysselsatta i amerikansk ekonomi sjönk till 62,6 procent, den lägsta nivån sedan 1994. Det ska jämföras med den svenska regeringens mål på 80-procentig sysselsättning vid slutet av 2004.

Roligare med Enron

Den låga sysselsättningen var också huvudskälet till att George W Bush vidhåller att det behövs ett finanspolitiskt stimulanspaket. Tyvärr för den gode George tycks amerikanska medier totalt ha förlorat intresset för paketet och föredrar i stället att sätta klorna i Enronskandalen. Och även om det är högst osannolikt att presidenten själv är inblandad så försvårar det ytterligare hans förhandlingsläge mot de allt stöddigare demokraterna i kongressen. Stimulanspaketet löper därmed allt större risk att bli betydligt mindre än tidigare aviserat.