Ett oljebolag med uppsida

Oljebolagen har åkt jojo på börsen under 2008. Och även om oljeaktierna återhämtat sig något efter den senaste nedgångsfasen står många aktier inte högre än vad de gjorde i höstas. Det trots vårens oljeprisrally. Men det finns undantag, och det intressantaste av dem heter Tanganyika Oil. Företagets aktie är primärt noterad i Toronto, men bolaget har svensk anknytning genom att företaget kontrolleras av familjen Lundin. Den yngre brodern Lukas Lundin håller i ordförandeklubban.

Tanganyikas viktigaste tillgångar består av 30 procent av två oljefält i Syrien, samägda med det statliga bolaget SPC. Fram till i år har bolaget heller inte haft någon större egen produktion att tala om. Men under 2008 verkar det ha lossnat ordentligt, och i juli producerade Tanganyika 19 600 fat per dag, att jämföra med drygt 9 200 per dag i snitt under 2007.

Företaget har som mål att ligga på en produktion på mellan 21 400 och 27 000 fat per dag vid utgången av 2008. Med tanke på att Tanganyika fördubblade sin riggkapacitet under första halvåret, och låg på en produktion på 21 000 under de tio första dagarna i augusti, ser det minst sagt ljust ut. Rapporten för det andra kvartalet innebar också rolig läsning för aktieägarna. Resultatet var klart bättre än förväntat, främst drivet av ett högre oljepris och lägre produktionskostnader. Aktiemarknaden har heller inte varit sen med att belöna bolaget, och till skillnad från de andra större oljebolagen på Stockholmsbörsen har Tanganyika haft en formidabel kursutveckling. Hittills i år är uppgången närmare 90 procent.

Men det roliga är inte över. Trots att Tanganyika har ett aggressivt borrprogram, som utökar bolagets reserver och i bästa fall trefaldigar produktionen till 2010, gör den nuvarande produktionen i kombination med det höga oljepriset att bolaget slipper be aktieägarna om mer pengar för fortsatt utbyggnad. I stället kan Tanganyika välja att ta upp lån för detta ändamål.

Därtill pekas företaget titt som tätt ut som uppköpsobjekt. Som tänkbar köpare har det bland annats viskats om kinesiska CNPC, som i ett joint venture med syriska SPC ska bygga ett raffinaderi i Syrien. Familjen Lundin är heller inte mer sentimentala än att de säljer om priset är det rätta.

Värderingsmässigt har Tanganyika alltid varit billigt sett till bolagets totala reserver. Enligt företagets egna utvärderingar skulle enbart de bevisade reserverna ha ett nuvärde på 8,8 miljarder kronor, att jämföra med börsvärdet på 7,9 miljarder kronor. Lägger man sedan till de sannolika reserverna uppgår summan till hisnande 37 miljarder kronor. Om dessa sköna siffror blir verklighet på sista raden återstår dock att se. Det ligger som bekant i ett oljebolags natur att det blir ett och annat snedsteg på vägen. Men det faktum att Tanganyika nu börjar få upp sin produktion rejält gör att risken minskar och att bolaget nu även börjar bli köpvärt på sin egen faktiska produktion. För innevarande år handlas aktien på p/e 15. Men om vår prognos på 35 000 fat bli verklighet under 2009, sjunker p/e-talet till 8.

Mycket talar för att det framöver bara finns en väg för Tanganyikas aktiekurs, och det är uppåt. Ett svajigt oljepris och en sur börs kan förstås ställa till det från tid till annan. Men det hindrar inte att mycket just nu verkar gå åt rätt håll för bolaget. Affärsvärlden rekommenderar köp upp till 175 kronor.