Ett hus i Wien

Det vimlar av turister på gatan utanför Hundertwasser-Krawinahaus i Wien. Kameror och mobiler klickar, och det är fullt av kunder från världens alla hörn i det kombinerade kaféet och turistshopen i husets bottenvåning.

Det är nu inte så konstigt. Det här är kanske det märkligaste och mest fantasifulla kommunalägda bostadshus som någonsin byggts. Det påminner lite om Gaudís berömda jugendhus i Barcelona, men förutom böljande former och dekorativt intrikata formelement har även naturen inkorporerats i arkitekturen. På takterrasser och i nischer på de färgglada fasaderna växer träd och buskar. Det är som om hela huset lever och förändras med dygnsrytmen och med årstidernas gång.

Två tyska turister tittar med förundran på den trädbevuxna byggnaden. Den ena frågar den andra hur tusan ett sånt här hus kunnat få byggnadstillstånd av myndigheterna. Vad tysken uppenbarligen inte vet är att det var myndigheterna själva som lät bygga huset.

Husets upphovsman hette ursprungligen Friedrich Stowasser, född 1928, men eftersom ”sto” betyder hundra på alla slaviska språk ändrade han sitt efternamn till Hundertwasser. Han ändrade förresten förnamnen också. Till Friedensreich Regentag Dunkelbunt (Fredsriket Regndag Mörkbrokig).

Han var konstnär, och han målade jämt och överallt i alla tänkbara och otänkbara tekniker. Tack vare sin arbetsamhet, envishet, excentricitet och kompromisslöshet skaffade han sig med tiden en position som Wiens ledande moderna konstnär. Ett ofta återkommande tema i hans måleri var spiralen, som han ansåg symbolisera liv och död.

Stort engagemang

Hundertwasser var pacifist, han deltog med hull och hår i vänstermanifestationerna 1968, han protesterade mot Vietnamkriget och han engagerade sig i miljörörelsen.

Hundertwasser intresserade sig också för arkitektur. Han skrev en rad manifest där han propagerade för ett fritt formspråk och mot stelbent rätvinklighet.

– Den räta linjen är en ogudaktig linje. Den är den enda icke-kreativa linjen, dundrade han 1958 i sitt Verschimmelungsmanifest – mögelbildningsmanifestet.

– För att rädda funktionell arkitektur undan moralisk bankrutt borde en komposteringslösning hällas över alla dessa glasväggar och släta betongytor så att mögelbildningen kunde komma i gång, fortsatte han.

Hundertwasser ville låta naturen bli en del av arkitekturen i organisk förening. På högskolor och arkitektkonferenser föreläste han om sina idéer om hur man skulle kunna skapa naturligare och mer människoanpassade miljöer och inkorporera levande träd i själva husen. Träden såg han som en sorts hedershyresgäster som genom sin blotta närvaro i huset skulle bidra med välbefinnande, skönhet och bra luft.

1977 skrev Österrikes förbundskansler Bruno Kreisky till Wiens borgmästare Leopold Gratz och föreslog att Hundertwasser skulle få visa upp sina idéer i praktiken. Sagt och gjort. Redan två veckor senare beslöts att Hundertwasser fritt skulle få utforma ett nytt bostadshus som skulle byggas i kommunens regi i en äldre stadsdel öster om Wiens centrum.

Till sin hjälp fick Hundertwasser Josef Krawina, en stridbar professionell arkitekt med ekologiska idéer. Han hade varit först i Wien med att anlägga gröna tak.

1980 var planer och modeller över huset utarbetade. Krawinas plan innehöll förutom lägenheter också gemensamhetsutrymmen, lekrum, terrasser och en stor vinterträdgård. Till detta kom sedan Hundertwassers fasaddekorationer, torn med lökkupoler och andra utsmyckningar.

Snart började det emellertid knaka alltmer i samarbetet mellan Hundertwasser och Krawina, i synnerhet när det gällde fasadernas utformning. Hundertwasser ville behålla en liten del av originalfasaden från den byggnad som tidigare stått på platsen, detta för att dess ande skulle finnas kvar i det nya huset. Det visade sig tekniskt omöjligt, men Hundertwasser krävde att ett stycke av fasaden mot Kegelgasse fick nybyggas i stil från förra sekelskiftet.

Hundertwassers kompromisslöshet gjorde honom alltmer svår att arbeta med, och till sist lämnade Krawina projektet. Det gick dock ingen nöd på honom. Han blev med tiden professor på arkitektskolan i Wien.

En av Hundertwassers mer bisarra idéer kallades ”rätten till fönstret”. Varje hyresgäst i huset skulle ha rätt att själv dekorera fasaden runt sitt fönster efter sitt eget huvud så långt armarna och penselskaftet räckte. Vidare skulle alla fönster vara så olika som möjligt i storlek och placering, så att man slapp tråkiga upprepningar och symmetri på fasaderna.

Dessutom skulle man kunna se från utsidan vad huset användes till. Varje lägenhet har sin egen klara färg på fasaden, och de gemensamma utrymmena är färgade grå.

En lysande investering

Huset stod färdigt i mars 1986, och ägs än i dag av Wiens kommun. Det innehåller 50 hyreslägenheter i storlekar från 30 till 150 kvadratmeter, två affärslokaler och en läkarpraktik. Vidare finns gemensamhetslokaler, vinterträdgård plus sammanlagt 920 kvadratmeter terrasser. Därtill kommer 440 kvadratmeter takyta avsatta för träd och planteringar. Sammanlagt 250 träd och buskar växer i och på huset i 900 ton jord.

Huset lever med årstiderna. Den lummiga grönskan på sommaren förvandlas på hösten till en symfoni i färger. Och på våren står tak och balkonger i blom.

Även om bygget av huset blev dyrare än tänkt har det i efterhand varit en lysande investering. Hundertwasser-huset hör till Wiens största sevärdheter, betydligt billigare i underhåll än Schönbrunn eller Stefansdomen.

Den som vill besöka Hundertwasser-Krawina-huset tar bäst spårvagnen N till Hetzgasse från Schwedenplatz. (Ja, det finns faktiskt en sådan. Det var hit, men inte längre, som den svenska armén kom som längst under trettioåriga kriget.)

Hundertwasser fortsatte med arkitektoniska experiment under resten av sitt liv. Sammanlagt formgav han 40 byggnader runtom i världen. I andra ändan av Wien från Hundertwasserhaus sett ligger kraftstationen Spittelau som han har utformat med guld och fönstermålningar.

Från 1975 bodde Hundertwasser huvudsakligen i den lilla staden Kawakawa på nordspetsen av Nya Zeelands nordö. Här gjorde han samhället berömt genom att på sitt eget sätt utforma ortens offentliga toalett.

Den 19 februari år 2000 avled Friedensreich Hundertwasser 71 år gammal ombord på kryssningsfartyget Queen Elizabeth 2. Han är begravd under ett tulpanträd på sin egendom i Kawakawa.