Ett bolag att tända på

Med 165 miljarder kronor i börsvärde tillhör Fortum inte bara de större börsbolagen i Norden. Företaget är en jätte på den nordiska energimarknaden med ledande positioner inom samtliga segment. Fortum må vara impopulärt bland svenska privat- och företagskunder, men håller på att bli desto mer populärt som investeringsobjekt.

Fortums aktieägare har levt gott på de många och billiga köpen som dess föregångare, statliga IVO, genomförde på 1990-talet i Sverige. Aktien toppade på närmare 33 euro så sent som i mitten på förra året, bara för att dyka med 60 procent till bottennoteringen på 12,61 euro under mars månad i år.

Trots att Fortum besitter hela värdekedjan från produktion till nät och försäljning, är grossistpriset på el det som är viktigast för bolagets intjäning. Att aktien först höll emot den övriga börsutvecklingen för att sedan falla kraftigt kan förklaras med att elpriset låg kvar på rekordnivåer så sent som i september förra året. Där­efter halverades priserna.

Fortum är i allt väsentligt ett företag med den nordiska marknaden som hemmabas. De senaste åren har företaget dock gjort en större inbrytning på den 2,5 gånger större ryska marknaden. Totalt har Fortum investerat 2,5 miljarder euro för att kunna vara med på avregleringen av den ryska elmarknaden. Att företaget är verksamt i just Ryssland är säkert också en förklaring till att börsen straffade aktien hårt efter Lehman Brothers konkurs.

Den ryska verksamheten går än så länge back men effektiviseringarna går bättre än väntat och beräknas nu bli hela 100 miljoner euro, i stället för väntade 30 miljoner från och med 2011.

Investeringarna till trots ligger nettoskulden inte högre än 2,4 års kassaflöde, ebitda. Företagsledningen har som mål att ha en skuldsättningsgrad på 3–3,5 gånger, vilket indikerar att bolaget för närvarande har ett teoretiskt förvärvsutrymme på runt 2,5 miljarder euro. Fortum självt säger sig inte titta på några förvärv, utan fokuserar i stället på att ”smälta maten” efter förra årets ryska storförvärv av Territorial Generation Company 10. Inte heller anser sig bolaget behöva ta del i de många förvärv som sker ute på kontinenten. Bud på Fortum ska naturligtvis inte uteslutas, men frågan är om huvudägaren finska staten skulle sälja.

För att minska affärsrisken har Fortum hedgat hela 80 procent av priset för 2009 för affärsområdet Power Generation. För 2010 är motsvarande siffra 65 procent, vilket är högt ur ett historiskt perspektiv för Fortum.

Kontrakten utgör en bra kudde på nedsidan för en nervös aktiemarknad och stirriga långivare. Likviditetsmässigt är det lugnt, då Fortum inte heller har större lån som förfaller före 2011.

Att köpa For­tum­aktier är i hög grad att ha en åsikt om den framtida utvecklingen för elpriserna. Marknaden väntas vara sval under ett tag framöver, men ett snabbare uppsving än väntat i konjunkturen eller en köldknapp kan snabbt ändra på den prisbilden.

Ska man tro Fortums vision kommer en större del av vår framtida energikonsumtion att utgöras av just el som produceras miljövänligt. Om transport- och logistikfrågan löses med elbilar återstår att se. Men Fortum har onekligen en stor fördel av att vara tungt inom koldioxidfri energiproduktion som vattenkraft och kärnkraft. Hela 94 procent av den nordiska produktionen var fri från utsläpp av koldioxid under det andra kvartalet. Det politiska skruvstädet kommer i allt högre grad att gynna rena energiproducenter framöver.

Om inte annat kan Fortums aktie utgöra en intressant möjlighet för den enskilde elkonsumenten att skydda sig mot högre elpriser. Skulle priserna mot förmodan ligga kvar på låga nivåer under en längre tid kan en investerare alltid trösta sig med att ha fått en årlig utdelning som spöar bankboken med råge.

***

Fem frågor • vd Tapio Kuula

Utländska bolag som Lundin Petroleum har fått känna på hur rysk myndighetsutövning kan gå till. Finns det en risk att även Fortum kan bli för stora i Ryssland?

– Ryska myndigheter och Fortum har haft ett bra samarbete. Vi har inget att klaga över. Ryssland har ett intresse i att lyfta och effektivisera den ryska elmarknaden. Det gynnar såväl oss som dem.

Konsolideringen fortsätter i Europa. Ska ni delta eller fortsätter ni att köpa mer österut?

–Fokus för Fortum ligger i Norden, Polen, Baltikum och Ryssland. Vi har inte för avsikt att gå ihop med något tyskt kraftbolag.

Ni har ett dåligt rykte i Sverige och anklagas för monopolfasoner. Vad ska ni göra?

– Vi har ganska mycket att göra för att förbättra vår image, men vi är bättre än vad folk uppfattar oss som. För vår del handlar det om att vara aktiva. Det är ingen som gör jobbet åt oss. Frågan är prioriterad.

Elbolagen får kritik för sina övervinster. Finns det risk att politikerna delar upp produktion och ägande av nät?

– Det finns så klart alltid en risk att man väljer att göra förändringar. Men elpriset som vi har nu är tvärtom för lågt för att bolagen ska klara av nya och större investeringar. Priserna är lägre för att efterfrågan är lägre. Prisnivåerna kommer att närma sig varandra, både i Norden och i Europa eftersom ny kapacitet kostar ungefär lika mycket oberoende var den byggs. Ett uthålligt elpris borde ligga runt 60 euro per MWh snarare än 34 euro per MWh.

Det har ryktats att vissa elbolag köpte en massa utsläppsrätter för att hålla uppe priset och därmed gör det mindre lönsamt att producera smutsig el. Stämmer det?

– Fortum har i alla fall inte köpt några stora mängder. Jag har inte hört den typen av resonemang tidigare.

När vänder efterfrågan på el?

– El kommer att öka som andel av vår totala energikonsumtion. Det är orsaken till varför vi kommer att förbruka mer i Norden i framtiden. Vi tror på elbilar, men den globala utvecklingen i länder som Kina och Indien betyder minst lika mycket för vår utveckling i Norden. Exakt när efterfrågan kommer tillbaka är svårt att säga.ª