Ett år sedan börsraset började

Få står i kön för att gratulera ettåringen. Kanske är det inget att salutera. Nedgången är varken den längsta i tid de senaste två decennierna. Den är inte heller den djupaste nedgång börsen har upplevt.

Del 1 – Preludium På kvällen 6 mars i fjol var det många svenskar som kunde gå och lägga sig med känslan av nyvunnen rikedom. Det hade inte varit någon hysterisk dag på börsen men kurserna hade fortsatt att stiga och de flesta placerare kunde se tillbaka på fem månader av fenomenal och euforisk uppgång.

När mäklarna och analytikerna gick hem från jobbet på måndagen 6 mars år 2000…

…hade kurserna på Stockholmsbörsen stigit 22 av de senaste 25 handelsdagarna. Sedan oktober hade Stockholmsbörsens generalindex stigit med hela 80 procent. Bara under de två första månaderna av det nya seklet hade börsen klättrat 27 procent och kursrökarna förväntades att ryka vidare.

…hade det stora inslaget teknologi- och tillväxtaktier givit Stockholmsbörsen epitetet Europas svar på Nasdaq.

…hade förväntningarna på framför allt teknologi- och tillväxtbolag trissats upp till vad som senare skulle visa sig ohållbara nivåer. Så sent som i oktober 1999 var placerarna villiga att betala drygt 20 gånger den förväntade vinsten år 2000 för genomsnittsaktien på börsen. Nu var priset uppe i 30 gånger utan några dramatiska ränte- eller vinstprognosförändringar. Ericsson kostade knappt 80 gånger vinsten och Nokia kunde fås till knappt 75 gånger. Värderingar som skulle kräva hypertillväxt ett antal år framöver.

…hade placerarna slängt gamla måttstockar som intjäningsförmåga och vinst över relingen. För nystartade teknikföretag och internetrelaterade bolag förlitade sig aktiemarkanden istället på nyckeltal som kurs i förhållande till antal kunder, besökare eller abonnenter. De nya tankegångarna skapade nya hjältar. Den största av dem alla var Jonas Birgersson.

…var de ledande indikatorerna för den amerikanska ekonomin i intervallet som indikerar en fortsättning på guldåldern med hög tillväxt och produktivitet parat med låg inflation och låga räntor.

…var likviditetsflödena till aktiemarknaden starka, emissionerna fulltecknade och placerarna hade ökat sin belåning.

Del 2 – tisdagen 7 mars När väl handeln startade på tisdagen 7 mars öppnade börsen uppåt och satte nytt kursrekord. Men när dagen var över hade börsen fallit med 0,1 procent. Få visste då att lilla kursfallet var början på ett större där kurserna ett år senare skulle vara 36 procent lägre.

Tecken i skyn var möjligen att det hippaste av alla hippa företag internetkonsulten Framtidsfabriken (numera Framfab) föll med 8 procent. När veckan var över hade aktien fallit med 15 procent. På förlorarlistan trängdes även andra IT- och telekombolag.

Men kanske var det inte över. Den amerikanska teknologibörsen Nasdaq som Stockholmsbörsens generalindex varit fastlimmad runt gjorde en ny attack uppåt samma vecka och nådde också en ny toppnotering fredagen 10 mars. Men sedan bar det utför. Och det skulle pågå länge.

Del 3 – Varför gick det som det gick? På punkt efter punkt visade sig aktiemarknadens förväntningar vara väl optimistiska.

1) IT-investeringarna föll Efter millennieskiftet blev företagen försiktigare och höll igen på investeringarna i IT. Av de svenska företagen drabbades främst IT-konsulterna. Teleoperatörernas mångmiljardinvesteringar i licenser och utbyggnad av tredje generationens mobilnät satte skräck i aktiemarknaden. Allt färre trodde att efterfrågan på datakommunikationstjänster skulle räcka till för att betala tillbaka på investeringarna. Utrustningsleverantörer som Ericsson befarades få finansiera investeringarna. En oro som också drabbade alla underleverantörer. 2) Den amerikanska konjunkturen visade svaghetstecken. Under sommaren 2000 började de första signalerna komma att den amerikanska konjunkturen höll på att vika. Teknologiföretagen visade sig inte vara så immuna mot konjunkturen som placerarna hade trott. Tvärtom innebar den nya tekniken att företagen snabbare än tidigare hade möjlighet att anpassa sig till vikande efterfrågan. Något allt fler också gjorde.

En annan faktor som verkade mot konjunkturen var att den goda spiralen av stigande aktiekurser, förmögenhet, människornas framtidsoptimism, konsumtionsvilja och hög ekonomisk tillväxt började verka åt andra hållet när aktiekurserna väl backade.

3) Traditionell värdering fick en renässans. De tidigare värderingarna visade sig vara för optimistiska. I den mån de hade byggt på några antaganden om vinstutveckling låg de i överkant. Placerarnas besatthet av tillväxtaktier avtog likaså. Istället ökade kraven på företagen att visa lönsamhet, realistiska strategier och målsättningar. Alla nykläckta företag tvingades växa upp och mogna till annars packade kursen ihop.

Del 4 – Facit Under börsfallet har… … Stockholmsbörsens generalindex fallit med 36 procent sedan stängningskurserna 6 mars år 2000. …börsvärdet rasat med 1 600 miljarder kronor. Det motsvarar 2,4 stycken bolag av Ericssons storlek till dagens börsvärde eller nästan 20 stycken Volvo. Fördelat på hela Sveriges hela befolkning skulle det ge en förlust på 177 000 kronor per svensk. …har genomsnittsaktien fallit med 22 procent. …183 aktier fallit på Stockholmsbörsen och 88 stigit.

Del 5 – Indexsynvillan Stockholmsbörsen generalindex ger bilden av hur aktiemarknaden har utvecklats om varje aktie viktas efter sitt börsvärde. De tunga vikterna för Ericsson, Nokia, Skandia och Hennes & Mauritz har gjort att deras fall också blivit Stockholmsbörsens.

En titt på hur de 20 största bolagen utvecklats ger en annan bild av det senaste året. Den som hade köpt lika stora andelar av varje aktie hade fått en avkastning på plus 2 procent eller som en sämre bankbok. Men klart bättre än de minus 36 procent som en indexportfölj hade givit.

Tolv av aktierna lyckades också stiga. Till det bidrog i första hand bankerna med Nordea och Handelsbanken i spetsen och läkemedelsbolaget Astra Zeneca. Även skogsbolagen har haft ett bra år.

Med andra ord var det en tudelad börs där det gick att tjäna pengar om man valde rätt del.